Biel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För förvaltningskretsen, se Biel (förvaltningskrets). För det tidigare distriktet, se Biel (distrikt).
Koordinater: 47°8′15″N 7°14′50″Ö / 47.13750°N 7.24722°Ö / 47.13750; 7.24722
Biel/Bienne
Inhemskt namn,
tyska: Biel,

franska: Bienne,

italienska: Bienne, tidigare Bienna,

rätoromanska: Bienna
Stad
Bahnhofstrasse. I fonden järnvägsstationen
Bahnhofstrasse. I fonden järnvägsstationen
Biel-coat of arms.svg
Stadsvapen
Land  Schweiz
Region Schweiziska mittlandet
Kanton Bern (kanton)
Distrikt Amtsbezirk Biel
Kommun Biel
Koordinater 47°8′15″N 7°14′50″Ö / 47.13750°N 7.24722°Ö / 47.13750; 7.24722
Högsta punkt Bözingenberg
 - höjdläge 930 m ö.h.
Lägsta punkt Bielsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Yta 2 123 [1] hektar
Folkmängd 50 455 (2009-12-31)[2]
Befolkningstäthet 24 inv./ha
Grundad ca. 1230
Stadtpräsident/Maire Erich Fehr (SP)
Postnummer 2500
Kommunkod CH BIE
Språk tyska, franska
Switzerland location map.svg
Red pog.svg
Karte Gemeinde Biel.png
Webbplats: http://www.biel.ch

Biel (tyska) eller Bienne (franska), officiellt Biel/Bienne, är en kommun i förvaltningskretsen Biel i kantonen Bern i Schweiz. Det är den näst största kommunen i kantonen Bern.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Altstadt.
En av floden Schüss kanaler.

Biel ligger nära östra änden av Bielsjön, vid foten av Jurabergen. Söder om Altstadt, en välbevarad äldre stadsdel, ligger det nuvarande centrum, Neustadt, med funkismiljöer, bland annat runt järnvägsstationen. Floden Schüss (franska Suze) leds i öppna kanaler genom staden. Vid Bielsjön finns parker och vinbyn Vingelz (franska Vigneules).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Till början av 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Trakten var bebodd under romartiden, men nuvarande Neustadt var en sumpmark i Schüss delta. Ortens namn kommer från en galloromersk Belikälla[3]. Basels furstbiskop Heinrich II von Thun antas ha grundat staden runt 1230 på en platå som skjuter ut från Jurasluttningen. 1275 erhölls formella stadsrättigheter under Basel. Staden var fram till Napoleons erövring 1798 ganska självständig. 1815 infogades Biel i kantonen Bern. 1818 hade staden 3589 invånare.

Industristaden[redigera | redigera wikitext]

I Biel fanns redan 1808 ett mekaniserat kattunstryckeri. Under 1820-talet kanaliserades Schüss, landområdet söder om Altstadt blev då beboeligt och floden kunde användas som kraftkälla. Från 1842 uppmuntrades invandring av urmakare, de flesta franskspråkiga, till den tidigare mest tysktalande staden. 1870 hade befolkningen stigit till 11666 invånare. Medan staden inkorporerade kranskommunerna Vingelz, Bözingen, Madretsch och Mett, växte urmakeri och annan industri vidare. 1935 etablerade General Motors en bilfabrik som bestod till 1975. Befolkningen sjönk starkt efter ur- och oljekriserna under 1970-talet men ökade igen med 5 % mellan åren 2001 och 2010.

Stadens vapen[redigera | redigera wikitext]

En sköld med två korslagda bilor syns på stadens sigill från år 1260.[4] Vapnet övertogs från den inflytelserika familjen von Biel.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Biel är den största tvåspråkiga staden i Schweiz. 60 % av invånarna talar tyska, 40 % franska. För kommunala myndigheter är båda språken likvärdiga. [5]

På lokal schweizertyska uttalar man stadens namn ungefär "bieu" eller "biäu".

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Biel har stadsteater och symfoniorkester. Stadsteaterns fasta ensemble delas med Solothurns stadsteater. Repertoaren är musikteater och tyskspråkig talteater. Det finns också flera museer.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Stadens mest kända elitklubb är EHC Biel som spelar i Schweiz högsta ishockey-division.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Urindustrin med bland annat Rolex och Swatch Group med Omega är viktig, men här finns även andra verkstadsföretag. Inom servicesektorn märks regionsjukhuset, fackhögskolan och BAKOM, den statliga myndigheten för telekommunikation, radio och postväsende. Fackhögskolan har flera tekniska utbildningar, bland annat en för bilingenjörer.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Biel nås från Bern över den kantonala motorvägen/motortrafikleden A6, norrifrån över motorvägen N16 och österifrån över motorvägen N5. En annan viktig väg går norr om Bielsjön till Neuchâtel.

Fjärrtåg[redigera | redigera wikitext]

Biel är en järnvägsknut, och Genève, Lausanne, Zürich, Basel, Bern samt La Chaux-de-Fonds nås med direkta fjärrtåg.

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Lokaltrafiken utgörs främst av trådbussar och bussar. Bergbanor leder till byarna Evilard (tyska Leubringen) och Macolin (tyska Magglingen) och en smalspårjärnväg till Ins. Under den varma delen av året finns passagerarbåtstrafik på Bielsjön.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Taubenlochschlucht.

Några sevärdheter i stadens omgivning är

  • Taubenlochschlucht, en ravin i Jurabergen längs Schüss.
  • Vinbyarna Twann och Ligerz.
  • Grannorten Nidau med ett litet slott.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ ”Bilan de la population résidante permanente (total) selon les districts et les communes, en 2009” (på franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/01/02/blank/data/01.Document.67224.xls. Läst 2010-09-01. 
  3. ^ ”Bewegte Geschichte”. Staden Biel. http://staging.biel-bienne.ch/apps/documentbase/data/de/pra_sm_1_bielbienne_portraet_d_0812.pdf. Läst 11 september 2012. 
  4. ^ ”URK 668/13417.1 Siegel an Urkunde, 1260”. Staatsarchiv Luzern. http://query.staatsarchiv.lu.ch/detail.aspx?ID=1120731. Läst 11 september 2012. 
  5. ^ ”Zweisprachigkeit”. Staden Biel. http://www.biel-bienne.ch/ww/de/pub/navitop/zweisprachigkeit.cfm. Läst 8 september 2012.