Biel
- För distriktet, se Biel (distrikt).
| Biel/Bienne | ||
| Inhemskt namn, tyska: Biel, franska: Bienne, italienska: Bienne, tidigare Bienna, rätoromanska: Bienna |
||
| Stad | ||
 Bahnhofstrasse. I fonden järnvägsstationen
|
||
|
||
| Land |  Schweiz |
|
|---|---|---|
| Region | Schweiziska mittlandet | |
| Kanton | Bern (kanton) | |
| Distrikt | Amtsbezirk Biel | |
| Kommun | Biel | |
| Koordinater | 47°8′15″N 7°14′50″Ö / 47.13750°N 7.24722°V | |
| Högsta punkt | Bözingenberg | |
| - höjdläge | 930 m ö.h. | |
| Lägsta punkt | Bielsjön | |
| - höjdläge | 429 m ö.h. | |
| Yta | 2 123 [1] hektar | |
| Folkmängd | 50 455 (2009-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 24 inv./ha | |
| Grundad | ca. 1230 | |
| Stadtpräsident/Maire | Erich Fehr (SP) | |
| Postnummer | 2500 | |
| Kommunkod | CH BIE | |
| Språk | tyska, franska | |
  |
||
 |
||
| Webbplats: http://www.biel.ch | ||
Biel, franska: Bienne, är en kommun i amtsbezirk Biel i kantonen Bern i Schweiz. Det är den näst största kommunen i kantonen Bern.
Innehåll |
Stadsbild [redigera]
Biel ligger nära östra änden av Bielsjön, vid foten av Jurabergen. Söder om Altstadt, en välbevarad äldre stadsdel, ligger det nuvarande centrum, Neustadt, med funkismiljöer, bland annat runt järnvägsstationen. Floden Schüss/La Suze leds i öppna kanaler genom staden. Vid Bielsjön finns parker och vinbyn Vingelz/Vigneules.
Historia [redigera]
Till början av 1800-talet [redigera]
Trakten var bebodd under romartiden, men nuvarande Neustadt var en sumpmark i Schüss delta. Ortens namn kommer från en galloromersk Belikälla[3]. Basels furstbiskop Heinrich II von Thun antas ha grundat staden runt 1230 på en platå som skjuter ut från Jurasluttningen. 1275 erhölls formella stadsrättigheter under Basel. Staden var fram till Napoleons erövring 1798 ganska självständig. 1815 infogades Biel i kantonen Bern. 1818 hade staden 3589 invånare.
Industristaden [redigera]
I Biel fanns redan 1808 ett mekaniserat kattunstryckeri. Under 1820-talet kanaliserades Schüss, landområdet söder om Altstadt blev då beboeligt och floden kunde användas som kraftkälla. Från 1842 uppmuntrades invandring av urmakare, de flesta franskspråkiga, till den tidigare mest tysktalande staden. 1870 hade befolkningen stigit till 11666 invånare. Medan staden inkorporerade kranskommunerna Vingelz, Bözingen, Madretsch och Mett, växte urmakeri och annan industri vidare. 1935 etablerade General Motors en bilfabrik som bestod till 1975. Befolkningen sjönk starkt efter ur- och oljekriserna under 1970-talet men ökade igen med 5% mellan åren 2001 och 2010.
Stadens vapen [redigera]
En sköld med två korslagda bilor syns på stadens sigill från år 1260.[4] Vapnet övertogs från den inflytelserika familjen von Biel.
Kultur [redigera]
Språk [redigera]
Biel är den största tvåspråkiga staden i Schweiz. 60% av invånarna talar tyska, 40% franska. För kommunala myndigheter är båda språken likvärdiga. [5]
På lokal schweizertyska uttalar man stadens namn ungefär "bieu" eller "biäu".
Institutioner [redigera]
Biel har stadsteater och symfoniorkester. Stadsteaterns fasta ensemble delas med Solothurns stadsteater. Repertoaren är musikteater och tyskspråkig talteater. Det finns också flera museer.
Sport [redigera]
Stadens mest kända elitklubb är EHC Biel som spelar i Schweiz högsta ishockey-division.
Näringar [redigera]
Urindustrin med bland annat Rolex och Swatch Group med Omega är viktig, men här finns även andra verkstadsföretag. Inom servicesektorn märks regionsjukhuset, fackhögskolan och BAKOM, den statliga myndigheten för telekommunikation, radio och postväsende. Fackhögskolan har flera tekniska utbildningar, bland annat en för bilingenjörer.
Kommunikationer [redigera]
Vägar [redigera]
Biel nås från Bern över den kantonala motorvägen/motortrafikleden A6, norrifrån över motorvägen N16 och österifrån över motorvägen N5. En annan viktig väg går norr om Bielsjön till Neuchâtel.
Fjärrtåg [redigera]
Genève, Lausanne, Zürich, Basel, Bern och La Chaux-de-Fonds nås med direkta fjärrtåg.
Lokaltrafik [redigera]
Lokaltrafiken utgörs främst av trådbussar och bussar. Bergbanor leder till byarna Evilard/Leubringen och Macolin/Magglingen och en smalspårjärnväg till Ins. Under den varma delen av året finns passagerarbåtstrafik på Bielsjön.
Omgivning [redigera]
Några sevärdheter i stadens omgivning är
- Taubenlochschlucht, en ravin i Jurabergen längs Schüss.
- Vinbyarna Twann och Ligerz.
- Grannorten Nidau med ett litet slott.
Källor [redigera]
- ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010.
- ^ ”Bilan de la population résidante permanente (total) selon les districts et les communes, en 2009” (på franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/01/02/blank/data/01.Document.67224.xls. Läst 2010-09-01.
- ^ ”Bewegte Geschichte”. Staden Biel. http://staging.biel-bienne.ch/apps/documentbase/data/de/pra_sm_1_bielbienne_portraet_d_0812.pdf. Läst 11 september 2012.
- ^ ”URK 668/13417.1 Siegel an Urkunde, 1260”. Staatsarchiv Luzern. http://query.staatsarchiv.lu.ch/detail.aspx?ID=1120731. Läst 11 september 2012.
- ^ ”Zweisprachigkeit”. Staden Biel. http://www.biel-bienne.ch/ww/de/pub/navitop/zweisprachigkeit.cfm. Läst 8 september 2012.
- Biel på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
