Oskarshamns kärnkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oskarshamns kärnkraftverk
Oskarshamns-kärnkraftverk.jpg
Plats Simpevarp, Oskarshamns kommun
Land  Sverige
Ägare Oskarshamnsverkets Kraftgrupp (OKG) Aktiebolag
Togs i kommersiell drift O1: 6 februari 1972 (42 år)
O2: 1 januari 1975 (39 år)
O3: 15 augusti 1985 (29 år)
Reaktorer
Aktiva reaktorer, brutto (netto) 3 (2569 MW)
Kapacitet
Årsproduktion för 2006 15 736 GWh
Medelproduktion under 5 år 15 394 GWh
Total produktion 389 797 GWh

Oskarshamns kärnkraftverk är ett kärnkraftverk i Simpevarp i Oskarshamns kommun, Småland cirka 25 km landvägen från kommunens centralort Oskarshamn. Den första reaktorn i Oskarshamn stod färdig 1972. Verket producerar mer än 10 % av Sveriges el, vilket ungefär motsvarar Stockholms, Göteborgs och Malmös elförbrukning tillsammans.[1] Elen produceras till en kostnad av ca 20-25 öre per kWh.[1]

Vid Oskarshamnsverket ligger även CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Oskarshamns kärnkraftverk ägs av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp (OKG) Aktiebolag, som i sin tur ägs till 54,5 % av E.ON Kärnkraft Sverige AB och 45,5 % av Fortum Sweden AB.

Historia[redigera | redigera wikitext]


Platsen för kärnkraftverket ligger där ett förhistoriskt gravfält en gång legat, troligen från bronsålder. Detta gravfält, bestående av ett antal stensättningar och minst ett röse vilka alla gav mycket få eller inga fynd, togs helt bort under arbetet med kärnkraftverksbygget. Även en stensamling togs bort, vilken tolkades som ett sjömärke.

Simpevarphalvön var under 1950-talet, då platsen började undersökas som tänkbar plats för kärnkraftverk, fortfarande dominerad av jordbruk och fiske. 1955 bildades AtomKraftsKonsortiet (AKK) med Krångede och Sydkraft som största ägare och fyra år senare, 1959, lämnades ansökan in om byggandet av kärnkraftverk på platsen. 1962 köptes halvön loss av invånarna och dessa började då flytta från platsen. 14 juli 1965 bildades slutligen Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) och beställning av en reaktor på 400 MW lades till ASEA-Atom. Året därefter godkände regeringen platsen och bygget påbörjades. Fem år senare, 1971 fasades Oskarshamn 1 in på nätet. Året därefter invigdes Oskarshamns kärnkraftverk av dåvarande kungen Gustaf VI Adolf.

Reaktorerna[redigera | redigera wikitext]

Oskarshamn 1[redigera | redigera wikitext]

Oskarshamn 1
Start 6 februari 1972
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 1375 MW
Nettoeffekt 494 MW
Tekniska data

Oskarshamn 1 är Sveriges andra kommersiella reaktor efter Ågesta. Den beställdes 14 juli 1965 av dåvarande ASEA-Atom och bygget påbörjades 1 juni 1966. 1 december 1971 fasades reaktorn in på kraftnätet för att året därpå invigas. Effekten var vid starten 450 MW och kostnaden för bygget uppgick till 493 miljoner kronor. Turbinen levererades liksom många andra reaktorer ifrån Stal-Laval (Nuvarande Alstom) och är världens största Dubbelrotationsturbin. Mellan åren 1993 och 1995 genomfördes ett stort renoveringsarbete kallat Fenix vilket uppmärksammades då man utförde arbete inne i den använda reaktortanken. Projektet ledde till ytterligare två moderniseringar, projekt Max 1998 och projekt Mod 2002. Vid det senaste byttes bland annat turbinen vilket ökade effekten med 45MW.

Oskarshamn 2[redigera | redigera wikitext]

Oskarshamn 2
Start 1 januari 1975
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 1800 MW
Nettoeffekt 625 MW
Tekniska data

Redan 1967 dvs. innan O1 var färdigbyggt börjades planering av ytterligare en reaktor i Oskarhamn, Oskarshamn 2 (O2). 1969 lades ordern och även denna gång gick ordern till ASEA-Atom. Första infasningen på nätet skedde fem år senare i oktober 1974 och anläggningen togs officiellt i drift i december samma år. O2 är av samma konstruktion som reaktorerna i Barsebäck. Den ursprungliga effekten var 580MW och höjdes 1982 till 630MW. Reaktorn är 70 meter hög varav 49 meter ovan jord och totala skorstenshöjden är 110 meter. Produktionsrekord slogs 2010 då 5,0 TWh el producerades. O2 ska uppgraderas med förbättrade säkerhetssystem och förhöjd nettoeffekt till 845 MW. Projektet som kallas Plex genomförs i tre steg till en total kostnad av ca 5 miljarder kronor. Projektet beräknas vara färdigt 2015.[2]

Oskarshamn 3 - Världens största kokvattenreaktor[redigera | redigera wikitext]

Oskarshamn 3
Start 14 augusti 1985
Typ Kokvattenreaktor
Termisk effekt 3000 MW (1985-1989)

3300 MW (1989-2009)

3900 MW (2009-)
Nettoeffekt 1050 MW (1985-1989)

1200 MW (1989-2009)

1450 MW (2009-)
Tekniska data

Oskarshamn 3 (O3) är Oskarshamns kärnkraftverks största reaktor. Planer på att lägga en tredje reaktor i Oskarshamn fanns redan 1973 men sköts upp pga. folkomröstningen 1980. Den nuvarande O3 skulle ursprungligen ha placerats i Forsmark (och därmed blivit Forsmark 4) bredvid systerreaktorn Forsmark 3. Beslut togs att förlägga den till Oskarshamn för att få en jämnare effektfördelning på elnätet. Bygget inleddes i maj 1980 och reaktorn fasades till elnätet den 3 mars 1985. O3 är tillsammans med F3 de modernaste reaktorerna i Sverige. Reaktorn är av typ kokvattenreaktor (BWR75) och levererades av ASEA-Atom. Turbinen kommer ifrån Stal-Laval. Ursprunglig max.effekt var 1050 MW vilket nåddes annandag pingst 27 maj 1985. Redan fyra år senare höjdes max.effekten till 1200 MW. År 2008 godkände regeringen ytterligare en effekthöjning, Projekt Puls, och den 12 december 2009, efter mer än 9 månaders uppgradering, fasades O3 åter mot nätet med ett halvårs försening gentemot den plan som redovisats till elbörsen Nordpool. Reaktorn har en projekterad max.effekt på 1450 MW, men kördes med denna effekt tidigast i mars 2011. Reaktorn skulle då bli världens största kokvattenreaktor. Inom PULS-projektet genomfördes flera åtgärder bl.a. förbättrades kylsystemet, nya turbiner och en ny generator installerades, nya 400 kV transformatorer och nya interndelar i reaktorn installerades. Totalt arbetade 3000 personer inom PULS-projektet där en miljon komponenter byttes. Under rekordåret 2006 producerade O3 9,5 TWh. Under 2009 producerades 1,7 TWh.

Reaktorerna O1, O2 och O3.

Planer på ny kärnkraft[redigera | redigera wikitext]

Regeringen har beslutat att upphäva förbudet mot ny kärnkraft i Sverige.[3] Det blir därmed tillåtet att ersätta befintliga kärnreaktorer i Sverige med nya. E.ON har i samband med detta uttryckt intresse att ersätta Oskarshamns reaktor 1 med en helt ny reaktor i Oskarshamn.[4][5] Plats finns redan för detta, då OKG även äger den närliggande ön Ävrö som ligger norr om Simpevarpshalvön. Det planerades tidigt för ytterligare minst en reaktor på Ävrö.

Efter att Barsebäck förkastats som en möjlig ombyggd kraftvärmeanläggning för fjärrvärme, har man från forskarhåll även pekat ut Oskarshamn som en lämplig plats för att uppföra en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft.[6][7] Avsikten är bland annat att i framtiden kunna använda Sveriges utbrända kärnbränsle effektivt i nya reaktorer.

Ärendet har nu drivits ytterligare ett steg i en formell ansökan med en kostnadsram på 1,5 miljarder kronor, som först behandlas av Vetenskapsrådet under hösten 2014.[8]

Reaktorproblem[redigera | redigera wikitext]

Den 2 augusti 2006 stängde Oskarshamns kärnkraftverk två av sina reaktorer, Oskarshamn 1 och 2.[9] Detta gjordes av säkerhetsskäl efter att en allvarlig incident inträffat i Forsmarks kärnkraftverk den 25 juli. Tester hade visat att reaktor 3 skulle klara ett liknande elfel som det i Forsmark. När det gällde reaktor 1 och 2 kunde man inte ge några garantier, varför de stängdes av[9]. O2 återstartades 29:e september 2006 [10], O1 återstartades 23 januari 2007 [11].

Andra tekniska problem[redigera | redigera wikitext]

Under 2013 har det varit flera långa planerade stopp för underhåll plus ett antal oplanerade stopp på grund av olika tekniska problem vilket ledde till alla tre reaktorerna var stoppade samtidigt i slutet av oktober[12]

Krav på förbättrat fysiskt skydd[redigera | redigera wikitext]

Som en följd av 11 september-attackerna 2001 i USA så skärptes terroristlagstiftningen i Sverige.[13] Den 1 januari 2008 trädde nya föreskrifter om det fysiska skyddet runt svenska kärnkraftsanläggningar i kraft.[14] Särskilda kontrollstationer skulle upprättas för att förhindra att otillåtna föremål fördes in eller ut ur anläggningen. Kontroller sker bl.a. genom metalldetektorer och röntgenapparater, och liknar de kontroller som utförs på flygplatser. Den 17 juni 2008 fick OKG kritik av dåvarande Statens kärnkraftsinspektion SKI (idag Strålsäkerhetsmyndigheten SSM) för att vissa kontrollstationer inte var bemannade dygnet runt.[15]

SKI överlämnade ärendet till åklagarmyndigheten i Kalmar län som lade ner förundersökningen utan att åtal väcktes.[16]

För att kunna ta sig in på kärnkraftverket krävdes dock att det ordinarie inpasseringssystemet med kameraövervakade grindar, personliga passerkort med tillhörande kod forcerades.[17][18] Media gav vid ett flertal tillfällen en felaktig bild av händelsen genom att framställa det som att obehöriga fritt kunde passera in och ut från anläggningen.[19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.okg.se/templates/Page____317.aspx
  2. ^ http://www.energinyheter.se/2007/04/plex-forlanger-livslangden-for-o2
  3. ^ http://regeringen.se/content/1/c6/13/45/58/bca146e2.pdf
  4. ^ http://sydsvenskan.se/ekonomi/article557417/Eon-valkomnar-ny-svensk-karnkraft.html
  5. ^ http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/klart_foer_ny_kaernkraft
  6. ^ http://www.barometern.se/nyheter/oskarshamn/det-kan-bli-tva-nya-reaktorer(2109789).gm
  7. ^ Janne Wallenius, Johan Hallén; Ny lovande kärnreaktor bör byggas i Oskarshamn, DN (2012-02-14).
  8. ^ Oskarshamn kan få ny kärnreaktor, SvD (2014-08-14).
  9. ^ [a b] Anna Mattsson (2006-08-03). ”Oskarshamn stänger av reaktorer”. dn.se. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=562801&previousRenderType=6. Läst 2009-07-22. 
  10. ^ ”Återstart försenad, men effekthöjning utreds på O2”. okg.se. 2006-09-25. http://www.okg.se/templates/NewsPage____576.aspx. Läst 2009-07-22. 
  11. ^ ”O1 åter på kraftnätet”. okg.se. 2007-01-23. http://www.okg.se/templates/NewsPage____682.aspx. Läst 2009-07-22. 
  12. ^ Stopp för alla Oskarshamnsreaktorer, Dagens Industri, 2013-10-26
  13. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/24/c492624a.pdf
  14. ^ http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/Karnteknik/2005/skifs2005-1.pdf
  15. ^ http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Beslut/2008/RASK-rapport-SKI-2008-960-68175.pdf
  16. ^ http://www.okg.se/templates/NewsPage____935.aspx
  17. ^ http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2102116
  18. ^ http://www.okg.se/upload/Publikationer/Broschyrer/Anl%C3%A4ggningsutv_OKG.pdf
  19. ^ http://www.barometern.se/nyheter/oskarshamn/okg-utan-sakerhetskontroll-pa-natten(665620).gm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Koordinater: 57°24′56″N 16°40′16″Ö / 57.41556°N 16.67111°Ö / 57.41556; 16.67111