Elton John

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elton John
Elton John 2011 Shankbone 2.JPG
Elton John 2011
Födelsenamn Reginald Kenneth Dwight
Född 25 mars 1947 (67 år)
Pinner, Middlesex, Storbritannien
Genre(r) Rock, pop
Instrument Sång, piano
År som aktiv 1964 -
Skivbolag DJM Records, Uni Records, MCA Records, Geffen Records, Island Records, Universal Records, Interscope Records, Mercury Records, Universal Music Group
Artistsamarbeten Bernie Taupin, Tim Rice, John Lennon, Yoko Ono, Kiki Dee, Billy Joel, George Michael, Eminem, Gladys Knight, Stevie Wonder, Dionne Warwick, The Hollies, Neil Sedaka
Webbplats Officiell webbplats
Scenhatt och mask använt av Elton John på 1970-talet, i den permanenta samlingen av The Childrens Museum of Indianapolis.

Sir Elton Hercules John, född Reginald Kenneth Dwight 25 mars 1947 i Pinner, Middlesex (numera en del av Harrow i nordvästra London), är en brittisk musiker, pianist, kompositör och sångare. Han har sålt 250 miljoner album världen över, liksom drygt 100 miljoner singlar, vilket gör honom till en av de mest framgångsrika artisterna genom alla tider. Elton John invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 1994.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och tidig karriär[redigera | redigera wikitext]

Reginald Dwight föddes i Pinner och började spela piano 1952, då hans farmor satte honom vid ett piano för första gången. Han avancerade snabbt och fick 1958 ett stipendium till Royal Academy of Music, där han studerade musik fram till 1964, då karriären tog över intresset. Han började sin professionella bana som barspelare på Northwood Hills hotell, och erhöll ett pund plus dricks per kväll. Från mitten till slutet av 1960-talet medverkade han i gruppen Bluesology.

Vändpunkten 1967, mötet med Taupin, och namnbytet[redigera | redigera wikitext]

1967, på en audition i London för låtskrivare, möttes Reginald Dwight och Bernard Taupin för första gången, och kompositören "Reg" fick en bunt texter som poeten och textförfattaren "Bernie" skrivit, för att försöka sätta musik till. Sammanfösningen visade sig vara lyckad. Det nya låtskrivarteamet flyttade in hos Reginalds mamma, och inledde sitt än idag fortgående samarbete. 1968 skaffade Reginald sitt mer kända artistnam, sammansatt av två av Bluesology-medlemmarnas namn (Elton Dean och Long John Baldry), och 1972 gjorde han sitt artistnamn även till personnamn.[2]

Skivdebuten under det nya namnet kom 1969, med Empty Sky. 1970 fick Elton John sin första internationella hit med Your Song från sitt andra album, Elton John. Texten till denna sång, liksom till de flesta av Johns kommande under de närmaste åren, var skriven av Bernie Taupin.

1970-talet och etablering[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet blev Elton John en av världens mest framgångsrika artister med hits som Rocket Man (1972), Crocodile Rock (1973), Goodbye Yellow Brick Road (1973), Someone Saved My Life Tonight (1975) och Don't Go Breaking My Heart (1976), en duett med Kiki Dee. Många album under denna tid, och även under 1980-talet, producerades av den brittiske producentlegenden Gus Dudgeon.

1975 fick Elton äntligen sin stjärna på Walk of Fame i Hollywood.

Pausen från Taupin och 1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter albumet Blue Moves (1976) tog Elton John och vapendragaren Bernie Taupin en ömsesidig "paus" från varandra och sökte sig bägge till nya samarbetspartners, John bland annat till textförfattaren Gary Osborne, men samarbetet pågick emellertid hela tiden. 1977 började Elton John missbruka droger (han blev fri från det 1991). Inför albumet Too Low for Zero (1983) var det Taupin som återigen skrev samtliga texter.

Bland hans största hits på 1980-talet var I Guess That's Why They Call It the Blues (1983), I'm Still Standing (1983), Sad Songs (1984), Nikita (1985), och Sacrifice (1989). Den sistnämnda blev hans första listetta i hemlandet Storbritannien.

1990-talet och filmmusiken[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1983 har de enda avbrotten i samarbetet med Bernie Taupin i stort sett skett i filmmusiksammanhang, då Tim Rice (som för övrigt arbetat med både Andrew Lloyd Webber och Benny Andersson/Björn Ulvaeus) i de flesta fall varit Eltons ordmakare. Några filmer som har använt sig av Elton Johns musik är:

Candle in the Wind, en hyllning till Marilyn Monroe som ursprungligen spelades in 1973, skrevs 1997 om av Taupin till en ny text inför Prinsessan Dianas begravning, och då med undertiteln England's Rose.

Elton John har skrivit filmmusik till flera filmer, och en av de mest kända är nog sångerna Circle of Life och Can You Feel the Love Tonight från Disneyfilmen Lejonkungen (1994). På 1994 års Oscarsgala fick John en Oscar för bästa sång, Can You Feel the Love Tonight?.

1995 erhöll Elton John Polarpriset, instiftat av Stikkan Anderson. Den första januari 1998 adlades han av drottning Elizabeth II, och tituleras därmed sir Elton.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

1976 kom han ut som bisexuell, 1984 gifte han sig med Renate Blauel, ett äktenskap som varade till 1988. Efter detta har han sedan 1993 levt i ett homosexuellt förhållande med sin partner David Furnish, som han ingick äktenskap med den 21 december 2005. Han har själv öppet berättat om sitt kokainmissbruk, som blev verkligt allvarligt på 1980-talet. 1991 behandlades han på en drogklinik i Chicago och han är i dag fri från drogerna. 2010 fick han tillsammans med David Furnish en son vid namn Zachary Jackson Levon. I januari 2013 föddes deras andra son Elijah Joseph Daniel.[3] Båda gångerna använde de sig av samma surrogatmamma.

Välgörenhet och popularitet bland kolleger[redigera | redigera wikitext]

Elton John har ställt upp på flera stödgalor och ofta har det handlat om att stödja AIDS-forskningen på olika sätt. Exempelvis spelade han tillsammans med Dionne Warwick, Gladys Knight och Stevie Wonder in låten That's What Friends Are For 1985, pengarna från denna gick till American Foundation for AIDS Research.

Den 13 juli 1985 deltog han i Bob Geldofs Live Aid-galan, där han framförde sin låt Bennie and the Jets. Han deltog även i Live 8-galan 2005. Han har numera sin egen fond till förmån för AIDS-forskning; The Elton John Aids Foundation.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • Blev 1975 gudfar till John Lennons son Sean Lennon. Fick samma år en stjärna i Hollywood Walk of Fame.
  • Körade och spelade piano på John Lennons "Whatever Gets You Through The Night”. På en konsert i Madison Square Garden, NY gästade John Lennon en Elton John-konsert där de framförde låten efter att den blivit list-etta. Det blev John Lennons sista "Live-framträdande"
  • Blev 1976 vald till årets sämst klädda man i USA.
  • Vann en Oscar 1994 för bästa låt (Can You Feel the Love Tonight?). Tackade i tacktalet sin då nyligen avlidna farmor, som var den som såg till att han började spela piano 1951.
  • Låten Blood on the Dance Floor av den numera avlidne popkungen Michael Jackson är dedicerad till Elton John eftersom Elton hjälpte honom igenom sitt missbruk av smärtstillande medel. Elton tolkade dock låten som en låt om AIDS och könssjukdomar och gillade inte gesten.
  • Blev 2002 gudfar till Victoria och David Beckhams son Romeo.
  • Satt tidigare som ordförande för sitt favoritlag Watford FC.

Textförfattare som Elton John har samarbetat med (urval)[redigera | redigera wikitext]

Andra kompositörer som Elton John har samarbetat med (urval)[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rock and Roll Hall of Fame – Elton John
  2. ^ Namnbytescertifikat. Läst 3 mars 2013.
  3. ^ "Elton John pappa igen"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]