Prijedor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prijedor
Приједор
stad
Prijedors centrum
Prijedors centrum
PRIJEDOR GRB COAT-OF-ARMS WAPPEN 2013.svg
Heraldiskt vapen
Land  Bosnien och Hercegovina
Entitet Republika SrpskaRepublika Srpska
Area 834 km²
Folkmängd 112 543 (1991)
Borgmästare Marko Pavić DNS
Tidszon medeleuropeisk tid (UTC+1)
Postnummer 79 000
Riktnummer (+387) 052
Prijedor municipality.svg
Webbplats: www.opstinaprijedor.org

Prijedor är en stad och kommun i nordvästra Bosnien-Hercegovina i den historiska regionen Bosanska Krajina, vid floden Sanas strand. Det är den näst största staden i entiteten republiken Srpska. Kommunen har en area på 833 km² och hade 1991 112 543 invånare.

Prijedor med dess omnejd har haft ett blodigt förflutet. Under andra världskriget mördades ett stort antal civila och barn, mestadels serber, av Ustaša och Wehrmacht[1]. I Kozara finns ett minnesmärke av Dušan Džamonja vilket är tillägnat regionens partisaner som stupade i motståndsrörelsen under andra världskriget. Under Bosnienkriget (1992-1995) fanns i närheten av Prijedor de ökända lägren Omarska, Keraterm och Trnopolje, vilka etablerades 1992 på order av bosnienserbernas ledare Radovan Karadžić för att internera regionens bosniakiska och kroatiska befolkning. I Prijedor förekom även massvåldtäkter och avrättningar av bosniaker, bosnienkroater och serber av den bosnienserbiska armén [2][3]. Den bosnienserbiske politikern Milomir Stakić från Prijedor dömdes av den internationella domstolen i Haag till 40 års fängelse för våldshandlingarna som den bosnienserbiska armén utförde 1992 i Prijedor[4].

Den svenske skådespelaren Dragomir Mrsic föddes i Prijedor 1969 men utvandrade till Sverige i unga år.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens befolkning är jämnt fördelad mellan tätort och landsbygd. Serberna är i majoritet i kommunen med över 75 000. I kommunen bor även nära 23 000 bosniaker och 2 000 kroater. Historiskt sett har kommunen haft en serbisk majoritetsbefolkning men under de sista jugoslaviska åren var de serbiska och bosniakiska befolkningsgrupperna jämnstora, den sistnämnda var till och med något större 1991 (43,9 % jämfört med 42,3 %). Bosnienkriget (se ovan) har dock ändrat balansen; antalet bosniaker är hälften idag visavi 1991 och antalet kroater endast en tredjedel.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Massacres and Attrocities of WWII in Eastern Europe
  2. ^ Marlise Simons, "5 Bosnian Serbs Guilty of War Crimes at Infamous Camp," The New York Times, November 3, 2001.
  3. ^ Marlise Simons, "3 Ex-Guards at Bosnia Camp Are Sentenced by Hague Panel," The New York Times, November 14, 2001, p. A6.
  4. ^ Milomir Stakić judgement file at United NationsICTY website

Se även[redigera | redigera wikitext]