Republika Srpska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republika Srpska
Република Српска
Statsvapen
Nationalsång: Moja Republika
(sv. Min republik)”
Huvudstad Sarajevo (de jure)[1]
Banja Luka (de facto)
Största stad Banja Luka
Officiella språk serbiska, bosniska, kroatiska
Statsskick
 -  president Milorad Dodik
 -  premiärminister Željka Cvijanović
Självständighet ej självständig 
Yta
 -  Totalt 25 053 km² 
Demografi
 -   års uppskattning 1 439 639[1] (ej rankerad)
Valuta Konvertibla mark (BAM)
Tidszon UTC+1

Republika Srpska, även kallad Serbiska republiken, är den ena av Bosnien och Hercegovinas två entiteter. Den andra är Federationen Bosnien och Hercegovina. Ska inte förväxlas med Republika Srbija, Republiken Serbien.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2012 beräknades 1,425,571 vara bosatta i Republika Srpska, varav 88 % serber, 12 % bosniaker

Gränser[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Republika Srpska fungerar som en entitet inom Bosnien och Hercegovina sköter federala myndigheter (gemensam för båda entiteterna) all gränskontroll till andra länder. Mellan entiteterna Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska finns ingen gränskontroll, dock är gränserna tydligt markerade om att man passerar gränsen för den serbiska republiken. Anländer man till Republika Srpska från ett grannland förekommer välkomstskyltar för Republika Srpska. Gränskontrollernas tullpolis då man anländer till den serbiska republiken sköts av republika srpskas polismyndighet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Embryot till dagens Republika Srpska skapades redan 1991 i samband med det politiska kaos som rådde i dåvarande Jugoslavien. De flesta bosnienserber var emot att Bosnien-Hercegovina skulle lämna federationen Jugoslavien och motsatte sig folkomröstning om självständighet. Samma år skapade bosnienserberna en bosnienserbisk församling och höll en intern folkomröstning där en övervägande majoritet ville stanna kvar inom en union med Serbien och Montenegro. Samtidigt utropades Republika srpskog naroda Bosne i Hercegovine efter samma modell som Republika Srpska Krajina i grannlandet Kroatien. Detta förklarades ogiltigt 1992 av Bosnien-Hercegovinas parlament som sedan höll folkomröstningen om en utbrytning från Jugoslavien. Denna folkomröstning bojkottades av den serbiska befolkningen som ansåg den vara icke-konstitutionell och bortsåg från serbernas vetorätt i parlamentet. Då det stod klart efter valet att en majoritet av de röstande medborgarna i Bosnien-Hercegovina röstat för självständighet, utbröt strider mellan beväpnade bosnienserbiska styrkor och Bosnien-Hercegovinas regeringsarmé. Detta var början till det som idag kallas bosnienkriget. Dagens Republika Srpska fick sin status som entitet inom Bosnien-Hercegovina legitimerad genom Daytonavtalet 1995.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Republika Srpska har ett långtgående självstyre inom Bosnien och Hercegovina men är geografiskt delad i en öst- och en väst-del. Majoriteten av befolkningen bor i den västra delen där också den administrativa huvudstaden Banja Luka finns.

Republika Srpska har en president och två vicepresidenter som alla är direkt folkvalda. Av dessa ska en vara serb, en bosniak och en kroat. Presidenten och vicepresidenterna utser regeringen.

Regeringen består av en premiärminister och 16 ministrar, av vilka 8 ska vara serber, 5 bosniaker och 3 kroater. Regeringen är ansvarig inför nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen har 83 ledamöter. Dessa utser ett folkens råd, bestående av 8 serber, 8 bosniaker, 8 kroater och 4 övriga, som har vetorätt över delar av lagstiftningen.

Förslag om gränsändringar mellan entiteterna[redigera | redigera wikitext]

Förslag har lagts fram av den bosnienkroatiska ledningen i södra Bosnien-Hercegovina om ett landbyte mellan Republika Srpska och federationen Bosnien och Hercegovina. Bosnienkroaterna önskar att återfå kontrollen över de nordliga områdena i Posavina och inkluderar städerna Derventa, Bosanski Brod och Bosanski Šamac. Dessa områden hade innan kriget en stor kroatisk majoritet men är dock idag nästan helt uteslutande bebodda av serber på grund av etnisk rensning, folkmord och tvångsflyttning. Republika Srpska skulle dock få i utbyte Drvar, Bosansko Grahovo och Glamoč som har (och hade redan innan kriget 1992-1995) en serbisk majoritet, men som lämnades utanför Republika Srpska genom Daytonavtalet, eftersom Republika Srpska annars skulle få en majoritet av landytan. Den nuvarande serbiska majoriteten i Derventa, Bosanski Brod och Bosanski Šamac liksom den serbiska ledningen för RS i Banja Luka har fasthållit att en sådan uppgörelse absolut inte kommer att komma till stånd, eftersom den enligt dem skulle bryta mot Daytonavtalet.

Denna fråga kan komma att intensifieras eftersom Srebrenica, en kommun i östra Bosnien med bosniakisk majoritet sedan 2004 kräver att antingen bli en egen entitet med speciell status eller få övergå från RS till FBiH. Den bosniakiska majoriteten i Srebrenica har stöd från bland annat den bosniakiska ledningen i huvudstaden Sarajevo. I april 2007 hölls en omröstning i Srebrenicas kommunfullmäktige om förslaget till Srebrenicas status utanför RS. Den serbiska minoriteten i kommunfullmäktige lämnade mötet i protest före omröstningen och hävdade att de saknar fullmakt att genomföra röstningen. Den bosniakiska ledningen genomdrev dock omröstningen med de kvarvarande ledamöterna varav en kvalificerad majoritet stödjer förslaget. Vad omröstningen kommer leda till är idag inte säkerställt, den mindre entitetens premiärminister Milorad Dodik har dock uttalat sig om att erbjuda Srebrenica en särskild status inom RS men anser att Srebrenicas utträdde från entiteten är otänkbart.

Även kommunen Vukosavlje som gränsar till Federationen och har en icke-serbisk majoriteten sedan valet 2008 kan tänkas ingå i en eventuell gränsändrig mellan entiteterna.

Kommunerna med serbisk majoritet som befinner sig på den andra sidan av entitetsgränsen, i Federationen, har inte tagits upp i de ovannämnda förhandlingarna om gränsbyte.

Större städer i Republika Srpska[redigera | redigera wikitext]

Sport i Republika Srpska[redigera | redigera wikitext]

Fotboll är den populäraste sporten och entiteten har ett eget fotbollsförbund, kallad Republika Srpskas Fotbollsförbund. För att läsa mer se: Republika Srpskas fotbollslandslag. De bästa lagen från Republika Srpska deltar i en rikstäckande serie i Bosnien-Hercegovina medan övriga lag kämpar inom olika entitets ligor. Första divisionen inom Republika Srpska kallas Prva Liga. Andra populära sporter är basketboll och volleyboll.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikel 9 i konstitutionens första stycke

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]