Rättvisepartiet Socialisterna
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2009-06) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Rättvisepartiet Socialisterna | |
| Partiordförande | Per-Åke Westerlund |
|---|---|
| Grundat | 1973/1997 |
| Huvudkontor | Farsta |
| Politisk ideologi | Socialism, Marxism, Trotskism |
| Internationellt samarbetsorgan | Committee for a Workers' International |
| Färg(er) | Röd |
| Riksdagen | |
| Röstandel |
0,03 %
|
| Mandattilldelning |
0 av 349
|
| Landstingsfullmäktige | |
| Röstandel |
0,07 %
|
| Mandattilldelning |
0 av 1 662
|
| Kommunfullmäktige | |
| Röstandel |
0,10 %
|
| Mandattilldelning |
5 av 12 978
|
| Webbplats | |
| www.socialisterna.org | |
Rättvisepartiet Socialisterna, till 1997 Arbetarförbundet Offensiv, är ett svenskt politiskt parti. Partiet är socialistiskt, trotskistiskt och registrerat hos valmyndigheten för riksdagsval. Partiledare är Per-Åke Westerlund [1]. Partihögkvarteret ligger i Farsta utanför Stockholm. Partiet har tre kommunala mandat i Luleå (sedan 2002) och två i Haninge (sedan 2006). Partiet bildades av gruppen kring tidningen Offensiv sedan de blivit uteslutna ur socialdemokraterna och SSU efter anklagelser om entrism. Rättvisepartiet Socialisterna är svensk sektion av Committee for a Workers’ International.
Redan på SSU:s kongress 1972 inleddes diskussioner mellan en grupp SSU-medlemmar med förflutet inom socialdemokratiska studentförbundet och två representanter från det brittiska labourpartiets ungdomsförbund LPYS. Trotskisterna inom LPYS hade organiserat sig, börjat ge ut en egen tidning (Militant) och hade nu majoritet i förbundet. SSU-medlemmarna tyckte att dåtidens socialdemokrater hade lämnat marxismen och gått för långt åt höger, så de beslöt sig att även de börja ge ut en tidning, Offensiv, som började komma ut inför valet 1973. Syftet med tidningen var att skapa en samlande punkt för en marxistisk vänster inom arbetarrörelsen. Offensiv startades i Umeå men spred sig snart över hela landet. Den snabba tillväxten gjorde att ledningen inom SSU och Socialdemokratin fick upp ögonen för de så kallade Offensivarna.
I början av 1980-talet uteslöts således alla Offensivarna ur Socialdemokraterna och SSU. Tidningen och "Offensivarna" levde dock vidare i Arbetarförbundet Offensiv för att sedan ombildas till ett parti 1997, Rättvisepartiet Socialisterna. Under åren har partiet råkat ut för en rad splittringar och utbrytningar. 1992 lämnade en grupp oppositionella partiet och startade tidningen Socialisten. Detta skedde som en del i en internationell splittring inom Committee for a Workers' International. 1996 sker en utbrytning i främst Stockholm och Skåne. Utbrytarna bildar gruppen Marxistisk Vänster som senare slås ihop med Arbetarmakt. 2010 sker en ny utbrytning då partiets lokalavdelning i Umeå lämnar partiet och bildar Rättvisepartiet Socialisterna - Enhetslista för jobb, mot nedskärningar, som 2011 byter namn till Arbetarpartiet[2].
Elevkampanjen är nära knutet till Rättvisepartiet Socialisterna, men utgör inte formellt dess ungdomsförbund. Medlemmar i Elevkampanjen är också ofta engagerade i partiet.
I Göteborg har partiet tillsammans med olika asylrätts- och invandrarorganisationer stoppat ett flertal utvisningar till länder som Irak, Iran och Afghanistan genom att fysiskt blockera Migrationsverkets lokaler i Kållered.[3]. Partiet ingick även i Göteborgs Nätverk Mot Rasism (GNMR) tillsammans med bland andra SUF Göteborg, Arbetarmakt och Revolutionära Fronten.[4] 2011 uteslöts partiet ur nätverket, med hänvisning till att Rättvisepartiet "profiterat på andras arrangemang"[5].
[redigera] Historia
- 1973 Tidningen Offensiv bildas kring några medlemmar i SSU – många med förflutet inom socialdemokratiska studentförbundet, efter kontakter med engelska Militant tendency.
- 1974 Committee for a Workers International bildas, och Offensiv går med, men förnekar detta utåt under många år.
- 1981 Offensivs redaktion utesluts ur SSU efter valet.
- 1982 Offensivs redaktion utesluts ur socialdemokraterna.
- 1991 Invalda i Umeå kommunfullmäktige med tre mandat (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
- 1992 En grupp oppositionella från gamla Offensiv startar tidningen Socialisten.
- 1994 Invalda i Västerbottens läns landsting med ett mandat. Minskar till två mandat i Umeå kommunfullmäktige (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
- 1995 ställer upp i Europaparlamentsvalet som en del av valalliansen Rättviselistan - EU-motståndare mot nedskärningar.
- 1996 En grupp medlemmar i Stockholm och Skåne lämnar Arbetarförbundet Offensiv. Gruppen i Stockholm bildar Marxistisk vänster.
- 1997 Partiet bildas, som en fortsättning av Arbetarförbundet Offensiv. Tidskriften Offensiv börjar ges ut som veckotidning.
- 1998 Ställer för första gången upp i val som Rättvisepartiet Socialisterna och inte som Socialdemokraterna (i Umeå går man till val under beteckningen "Rättvisepartiet Offensiv"). Kommer inte in i landstinget på grund av treprocentspärren. Får två mandat i Umeå kommunfullmäktige.
- 2002 Invalda i Luleå kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Umeå.
- 2004 Ställer upp i EU-parlamentsvalet, 2 087 röster.
- 2006 Invalda i Haninge kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Luleå. Åtta kommunfullmäktigemandat totalt i Sverige. Sammanlagt fick de 6723 röster i kommunvalet och 1097 röster, eller 0,02 %, i riksdagsvalet.
- 2009 ställer upp i Europaparlamentsvalet tillsammans med Socialistiska Partiet och oberoende kandidater under namnet ArbetarInitiativet.
- 2010 sker en utbrytning ur Rättvisepartiet Socialisterna i vilken lokalavdelningen i Umeå, där partiet haft en stark ställning med bland annat tre kommunfullmäktigemandat, lämnar Rättvisepartiet Socialisterna och bildar partiet Rättvisepartiet Socialisterna - Enhetslista för jobb, mot nedskärningar,[6][7] som senare byter namn till Arbetarpartiet
- 2010 Återvalda i Haninge och Luleå. Ställer ej upp till omval i Umeå. Fem kommunala mandat totalt i Sverige. 1507 röster i riksdagsvalet.
- 2011 ställer man upp i omvalet till regionfullmäktige i Västra Götaland och erövrar 0,1% av rösterna.
