Röd sumpkräfta

	Röd sumpkräfta
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Kräftdjur; Crustacea
Klass	Storkräftor; Malacostraca
Ordning	Tiofotade kräftdjur; Decapoda
Infraordning	Astacidea
Familj	Cambaridae
Släkte	Procambarus
Undersläkte	P. (Scapulicambarus)
Art	Röd sumpkräfta; P. clarkii
Vetenskapligt namn
	§ Procambarus clarkii
Auktor	Girard, 1852
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Röd sumpkräfta, louisianakräfta, med flera alternativa benämningar, (Procambarus clarkii) är en sötvattenlevande kräfta hemmahörande i norra Mexiko och sydöstra USA. Den finns även inplanterad i andra delar av Syd- och Nordamerika samt i Afrika, Asien och Europa. I Nordeuropa kan populationerna fortleva men utvidgas inte, medan sumpkräftan i Sydeuropa förökar sig och aktivt koloniserar nya områden. Detta sker på bekostnad av de inhemska populationerna av flodkräfta (Astacus astacus) och olika arter av Austropotamobius. Röd sumpkräfta ses därför numera ofta som skadedjur – bland annat är det olagligt att importera levande exemplar till Sverige, och förbudet gäller vuxna kräftor såväl som ägg och ungdjur.^[2] Det är dock tillåtet att importera kokta och/eller frysta exemplar, vilket sker i stor utsträckning. Främst importeras odlade sumpkräftor inför kräftpremiären. Till skillnad från till exempel signalkräfta så är sumpkräftan röd till färgen redan som levande, särskilt på buksidan. Våra nu i Sverige levande kräftarter är annars oftast mörkt bruna eller blåsvarta, men blir röda i samband med kokning.^[3]

Röd sumpkräfta växer snabbt, och vuxna exemplar kan nå vikter på över 50 g och bli 5,5–12 cm långa. De kan också överleva i lätt salthaltigt vatten, vilket är ovanligt bland kräftor.

Källor

^ Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.
^ ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://62.95.69.3/SFSDOC/07/070845.PDF. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."
^ Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.

Externa länkar

Svenska fiskeriverkets sida om röd sumpkräfta

Fyndort för röd sumpkräfta i Maremma Nationalpark i Toscana i västra Italien, där arten är inplanterad och räknas som invasiv.
Buksidan av en röd sumpkräfta fångad i Gironde i Frankrike.

Denna kräftdjursrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.

[ITIS-1] Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.

[2] ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://62.95.69.3/SFSDOC/07/070845.PDF. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."

[3] Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.

[1]

[2]

[3]