Rördrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rördrom
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rördrom
Rördrom
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Pelikanfåglar
Pelecaniformes
Familj Hägrar
Ardeidae
Släkte Botaurus
Art Rördrom
B. stellaris
Vetenskapligt namn
§ Botaurus stellaris
Auktor Linné, 1758
Underarter
Rördrom fotograferad i Tokyobukten i februari.
Rördrom fotograferad i Tokyobukten i februari.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rördrom (Botaurus stellaris) är en fågel som tillhör familjen hägrar som förekommer i Palearktis och södra Afrika och främst känns igen på sitt vittljudande dovt tutande läte.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rördrommen är en stor och satt fågel som adult mäter 69-81 centimeter och har ett vingspann på 100-130 centimeter och är bara något mindre än gråhägern. Könen är lika men hanen är större. Dess fjäderdräkt är spräcklig i gult, rostbrunt och svart. Näbben och fötterna är gröngula. I flykten påminner den snarast om en rovfågel eller uggla med sina breda vingar. Dock ser den framtung ut i flykten, dess fötter spretar ut bakom den och man kan lägga märke till dess jämnmörka ovansida.

Rördrommen har ett karakteristiskt dovt tutande läte som påminner om det ljud som uppstår när man blåser över mynningen på en tomflaska. Lätet är starkt och kan höras på långt avstånd, ibland mer än fem kilometer.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rördrommen är spridd över den temperarade delarna av Europa, Asien och Afrika, och är vanligare i östra Europa och Asien. Den nordligt häckande populationen är flyttfåglar som i september-november flyttar till sydligare delar av Europa. Dock är den härdig och vissa individer drar sig bara undan isen och kan övervintra i exempelvis de södra delarna av Sverige. Den sydligare delen av populationen är stannfåglar.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den delas ofta upp i två underarter:

  • Botaurus stellaris stellaris - den palearktiska delen av världspopulationen.
  • Botaurus stellaris capensis (Schlegel 1863) (ibland kallad afrikansk rördrom) - förekommer i södra Afrika.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar den ganska sällsynt på spridda ställen, mest i de södra och mellersta delarna av landet. Den tätaste koncentrationen finns i det mellansvenska slättsjöområdet.[2]

Förekomst i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien häckar den i södra England, främst i East Anglia och Lancashire men sprider sig över större områden i södra England under vintern.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Rördromen förekommer i våtmarker och håller sig oftast dold i tät vass och den är mest aktiv om natten. Vid hotande fara ställer den sig orörlig med indragen hals och näbben riktad rakt upp i så kallad pålställning. I denna ställning är fågeln mycket svår att upptäcka, då den spräckliga dräkten erbjuder bra kamouflage. Födan utgörs främst av fisk och grodor.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Rördrommen bygger sitt bo bland tät bladvass (Phragmites). Den blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt plattformsliknande bo direkt på marken och lägger en kull med vanligtvis 4-5 grågröna ägg. Honan ruvar äggen i genomsnitt 25-26 dygn. Det råder fortfarande osäkerhet huruvida båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygga efter i genomsnitt 50-55 dygn. Hanen kan ha flera honor.

Rördrommen och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har rördrommen jagats under flyttningen, men den är numera fridlyst i flera länder. Man uppskattar att det finns 2007 fanns mellan 34-54.000 par i Europa och av dessa häckar 13-25000 i Ryssland. Man uppskattar att den har ökat i antal i länderna runt Östersjön med undantag av Tyskland och Estland men att den minskar på många håll i västra och centrala Europa.[2]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Rördrom har länge häckat i många delar av Sverige. Bland annat skrev Johan Fischerström 1785, i Utkast til beskrifning om Mälaren, att jakt med hundar på rördrom var populär efter Mälarstränderna.[4] Sedan minskade den kraftigt i under 1800-talet och försvann nästan helt som häckfågel omkring 1855.[5] Några år runt första världskriget återkom rördrommen till några av Närkes sjöar samt till några platser i Sörmland och Uppland, men försvann sedan åter.[4] Vid mitten av 1920-talet hade den åter börjat häcka i landet[5] och 1926 fridlystes den.[6] Den återhämtade sig sedan långsamt, återkom 1943 till Uppland och 1946 till Östergötland.[4] Under de senaste decennierna har beståndet ökat markant. Vid riksinventeringen år 2000 räknade man omkring 650 spelande hanar i hela Sverige vilket var dubbelt så många som den föregående riksinveteringen 1979 och tre gånger så många som under den första inventeringen 1969.[2]

Status i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Man uppskattar att det 2007 fanns ett 50-tal häckande par i Storbritannien[3]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet Botaurus är Latin för "rördrom". Det härstammar ifrån Plinius d.ä. som liknade den rördrommens läte med en råmande tjur. Latinets "boo" betyder skrika eller ryta och "taurus" betyder tjur.[7]

Äldre namn på rördrommen är träskoxe och myroxe. Förr även kallad rördrum [8] Drom eller drum i namnet anses härledas från fågelns dova läte.

Folktro[redigera | redigera wikitext]

Linné berättar 1748 att rördrommens läte av bönderna ansågs vara gastar. Han påstod vidare att om rördrommen sköts men överlevde flög den rakt upp i luften tills den inte orkade mer, och föll då tillbaka till samma plats varifrån den kommit.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Botaurus stellaris Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] ArtDatabanken 2006-05-28. Faktablad: Botaurus stellaris – rördrom. Förf. Lars Broberg 1987. Rev. Lars Broberg 1994 & 2002. PDF
  3. ^ [a b] The Royal Society for the Protection of Birds (2007) Bittern
  4. ^ [a b c] Tre uppländska storfåglar, C-F Lundevall i årsboken Uppland 1954
  5. ^ [a b] Nya och försvunna ryggradsdjur i Sverige, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
  6. ^ Kenneth Bengtsson (2008) Fågelfredningens historia i Sverige, Vår fågelvärld, vol.67, nr.2, sid:22-27
  7. ^ Joel Ellis Holloway (2003) American Bittern, Dictionary of birds of the United States: scientific and common names, Timber Press, sid.40, ISBN 0-88192-600-0, [1], läst 2009-07-10
  8. ^ Sven Nilsson (1858) Foglarna

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artfakta 2012-03-08. Faktablad: Botaurus stellaris – rördrom. Förf. Lars Broberg 1987. Rev. Lars Broberg 1994 & 2002. PDF
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]