RT-2UTTKh Topol M

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
RT-2UTTKh Topol M
Тополь-М (РТ-2ПМ2) во время репетиции парада 4.5.2010.jpg
En MZKT-79221 med en SS-27 robot inför segerparaden i Moskva 2010
Typ interkontinental ballistisk robot
Ursprungsland  Ryssland
Servicehistoria
Brukstid 1997–
Används av Rysslands strategiska robotstridskrafter
Produktionshistoria
Designdatum 1993–1997
Produktionsperiod 1994–2010
Specifikationer
Längd 22,7 meter
Vikt 47,2 ton
Diameter 1,95 meter
Stridsspets 1
Sprängkraft 800 kiloton[1]
Motor tre steg med fastbränsleraketer
Prestanda
Räckvidd 10 000–10 500 km
Maxhastighet 7320 m/s[2]
Precision CEP 350 meter
Data från[3]

RT-2UTTKh Topol M (ryska: РТ-2ПМ2 Тополь-М, NATO-rapporteringsnamn: SS-27 Sickle B) är en rysk interkontinental ballistisk robot.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen av roboten påbörjades under det sena 1980-talet, då under sovjetisk kontroll. Efter Sovjetunionens upplösning tog Ryssland över utvecklingen och programmet genomgick vissa förändringar.

Den första testflygningen utfördes i december 1994 och 1997 levererades de första robotarna till Rysslands strategiska robotstridskrafter. Dessa placerades i redan befintliga betongsilos som tidigare hade använts till roboten UR-100N.

Det finns även en mobil version av RT-2UTTKh mycket lik dess föregångare RT-2PM Topol. Denna är monterad på en terränggående MZKT-79221 lastbil och är på så sätt mycket svår att lokalisera för till exempel satelliter då dess position ständigt kan ändras.

I slutet av 2010 fanns 69 robotar i tjänst, 51 stycken i siloversion och 18 stycken i den mobila versionen.[1]

Topol M SS27 Sickle B sketch.svg

Skydd[redigera | redigera wikitext]

RT-2UTTKh är utvecklad för att kunna tränga igenom moderna robotförsvar. Genom att robotens tre raketsteg har en kort brinntid så minimeras den känsliga startfasen då en ballistisk robot kan angripas med en kraftig laser eller robotar, den korta brintiden gör dock att dessa vapen måste placeras i omloppsbana eller på ryskt territorium för att hinna skjuta ner roboten.[4] Under den ballistiska fasen utanför atmosfären så är det största hotet mot roboten strålning och EMP från kärnvapenbestyckade antiballistiska robotar, äldre robotar kunde slås ut från avstånd på cirka tio kilometers medan RT-2UTTKh kan överleva en detonation på så nära håll som 500 meter.[4] Detta ställer betydligt högre krav på precisionen för eldledningen och målsökare för de försvarande robotarna då moderna ballistiska robotar trots namnet kan göra mindre kursförändringar under den ballistiska fasen. RT-2UTTKh bär med sig ett flertal mer realistiska skenmål för att vilseleda försvaret efter att stridsspetsen har separerat från roboten under den senare delen av den ballistiska fasen och under återinträdesfasen, dessa skenmål har samma vikt och radarmålyta som den riktiga stridsspetsen. Skenmålen återinträder i atmosfären med samma hastighet och termiska signatur som stridsspetsen, till skillnad från äldre typer av skenmål som på grund av sin ringa vikt snabbt bromsades in i atmosfären.[2]

Alla dessa försvar tar dock mycket plats och vikt och på grund av detta så bär RT-2UTTKh endast en kärnstridsspets. Detta kan jämföras med de äldre typerna R-36M och UR-100N som bär på 10 respektive 6 kärnstridsspetsar.

Framtiden[redigera | redigera wikitext]

Det finns planer på att utveckla en version av RT-2UTTKh som kan bära ett större antal stridsspetsar. I maj 2007 utfördes ett test med en ny typ av robot kallad RS-24. Enligt ryska myndigheter skall denna robot vara bestyckad med flera stridsspetsar (MIRV) och kommer att tas i tjänst efter år 2010.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”SIPRI Yearbook 2011: Armaments, Disarmament and International Security” (pdf). SIPRI. 2011. http://www.sipri.org/yearbook/2011/files/SIPRIYB1107-07A.pdf. Läst 27 december 2012. 
  2. ^ [a b] Fiszer, Michal. ”Topol-M: Missile Defense Penetrator”. http://www.mputtre.com/id19.html. Läst 27 december 2012. 
  3. ^ ”RT-2PMU? - Topol-M SS-27 - Russian / Soviet Nuclear Forces”. http://www.fas.org/nuke/guide/russia/icbm/rt-2pmu.htm. Läst 27 december 2012. 
  4. ^ [a b] ”RS-12M1 Topol-M (SS-27) | Missile ThreatRT-2PM2”. Missile Threat. http://missilethreat.com/missiles/rs-12m1-topol-m-ss-27/?country=russia#russia. Läst 27 december 2012. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]