Segerdagen 1945

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Segerdagen 1945
Churchill waves to crowds.jpg
Winston Churchill talar till folket efter segern över Tyskland 1945.
Typ Temadag
Datum 9 maj
Geografi och firare Europa
Anledning Tysklands kapitulation i andra världskriget 1945.
Traditioner Flaggor
Fyrverkerier
Parader

Segerdagen i maj 1945 är den dag då man runtom i världen firar Tysklands kapitulation och slutet på det andra världskriget i Europa. Dagen infaller däremot på olika datum i olika länder, beroende på när man räknar att kriget slutade. I Europa infaller dagen den 8 maj, medan man firar den 9 maj i Oberoende staters samvälde. Skillnaden beror på tidsskillnaden, då det redan hade hunnit bli den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft.

Japans kapitulation innebar slutet på andra världskriget. I USA firar man både Victory in Europe Day (VE Day) den 8 maj och Victory over Japan Day (V-J Day) den 14 augusti.

Den tyske presidenten (Reichspräsident) Karl Dönitz gav den 8 maj Wilhelm Keitel fullmakt att underteckna det andra kapitulationsdokumentet i Berlin. Dagen innan hade Alfred Jodl skrivit under det första avtalet i Reims i Frankrike. Kapitulationen skedde helt villkorslöst. I USA dedicerade presidenten Harry Truman, som fyllde 61 år samma dag, segern till minne av sin föregångare Franklin D. Roosevelt på grund av dennes engagemang för att avsluta kriget. Roosevelt hade dött den 12 april, mindre än en månad tidigare.

Firande och helgdag[redigera | redigera wikitext]

Västeuropa och USA[redigera | redigera wikitext]

Sextioårsminnet av Segerdagen högtidlighölls runt om i EU och USA den 8 maj 2005. I Tallinn var segerdagen 2007 hårt bevakad av polis med anledning av en omdiskuterad flytt av den så kallade Bronssoldaten. Medan Estland officiellt firade 8 maj var det många ryskspråkiga som samlades både vid statyn och dess tidigare plats den 9 maj.

I Norge kallas dagen frigöringsdagen och är flaggdag.

Ryssland och OSS[redigera | redigera wikitext]

Under den sovjetiska tiden firades alltid den 9 maj som segerdagen i Stora fosterländska kriget, med parader av Sovjetarmén på Röda torget i Moskva. Denna högtidsdag har levt vidare i det post-kommunistiska Ryssland. Segerdagen är idag en flitigt firad nationell helgdag i Ryssland och några andra länder i Oberoende staters samvälde. Firandet är störst i Ryssland där en mängd militärparader hålls, varav en traditionellt går över Röda torget i Moskva. De första två åren efter kriget var dagen helgdag men 1947 beslöt man att dagen skulle vara en traditionell arbetsdag och så fortsatte den att vara fram till tjugoårsjubileet 1965. Då återinrättades datumet som en firad helgdag i Sovjetunionen, vilket den också fortsatte vara fram till Sovjetunionens fall. Paraderna och firandet upphörde till stor del under de närmaste åren efter kollapsen men dagen återinrättades än en gång till segerdagens femtioårsjubileum 1995 då Moskva tillät två parader, en för fotsoldater över Röda torget och en med deltagare från trupperna och övrigt militärt maskineri över kullen Poklonnaya. Sedan dess har dagen firats med årliga parader över Röda torget, men idag är soldaterna obeväpnade. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlas och hedras. Många ryska familjer passar också på att göra en vårutflykt tillsammans.

Terrordåd i samband med firandet[redigera | redigera wikitext]

  • 2002: En bombexplosion riktad mot en militärparad i staden Kaspijsk i Dagestan i Ryssland dödar många soldater och många barn.[1]
  • 2004: Den tjetjenska presidenten Achmat Kadyrov mördas genom att en sprängladdning exploderar under VIP-läktaren på stadion i Groznyj där firandet pågår.[2]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagestan bomb kills 32, CNN.com/world(Trasig länk 2014-11-24)
  2. ^ Tjetjeniens president dödad i attentat, SR Ekot(Trasig länk 2014-11-24)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]