Rafael Trujillo
| Rafael Leonidas Trujillo Molina | |
|
|
|
| Ämbetsperiod 18 maj 1942–16 augusti 1952 |
|
| Företrädare | Manuel Troncoso de la Concha |
|---|---|
| Efterträdare | Hector Trujillo |
|
|
|
| Ämbetsperiod 16 augusti 1930–30 maj 1938 |
|
| Företrädare | Horacio Vásquez |
| Efterträdare | Jacinto Peynado |
|
|
|
| Född | 24 oktober 1891 San Cristóbal, Dominikanska republiken |
| Död | 30 maj 1961 Ciudad Trujillo, Dominikanska republiken |
| Nationalitet | Dominikansk |
| Politiskt parti | Dominikanska partiet |
| Maka | Maria Martiíez de Trujillo |
| Yrke | Militär, Politiker |
Rafael Leónidas Trujillo, född 24 oktober 1891 i San Cristóbal, död 30 maj 1961 i Santo Domingo, var en dominikansk politiker som var landets ledare från 1930 till sin död. Över 50 000 dominikaner och haitier beräknas ha mördats under Trujillos diktatur, varav hälften under Persiljamassakern i oktober 1937.
Innehåll |
Presidentskap [redigera]
Trujillo var yrkesmilitär och skaffade sig under en amerikansk ockupation 1916-1924 stort politiskt inflytande. Sedan företrädaren Horacio Vásquez fördrivits 1930 organiserades ett presidentval den 16 maj 1930; formellt vann Trujillo med mer än 95 % av rösterna. Han omvaldes 1934 men avstod från att kandidera 1938, efter protester mot massakrer på haitier och uteblivna kompensationer till den haitiska regeringen. Trujillo valdes åter till president 1942, med hänvisning till Franklin D. Roosevelts beslut att kandidera en tredje gång, och tjänade två femårsperioder till 1952. Efter hans andra avgång besatte brodern Hector till posten 1952-1960. Trujillo undertryckte all form av opposition med brutalt våld under säkerhetspolisen SIM och förvandlade Dominikanska republiken till ett familjeföretag med över 65 % av landets BNP under hans familjs personliga kontroll.[1][2][3]
Trujillo försökte att påverka även andra länders politiska angelägenheter bl.a. genom inblandning i ett mordförsök mot Venezuelas president Rómulo Betancourt, och utsattes själv för ett invasionsförsök den 14 juni 1960 beordrat av den nyinsatte kubanske premiärministern Fidel Castro. Hans storhetsvansinne ledde till sådana brutaliteter att han utsattes för en rad mordförsök och hans liv ändades vid 69 års ålder när han besköts i sin bil av medlemmar av hans egen armé.
Politik [redigera]
Trujillo förde en rasistisk politik mot etniska haitier i Dominikanska republiken vilket ledde till en djup konflikt med grannlandet och inte minst dess senare diktator François Duvalier. I oktober 1937 beordrade Trujillo massakrer av haitier på den dominikanska sidan om gränsen, i vilka 20 000 till 30 000 beräknas ha mördats, huvudsakligen med machetes.[3] Händelserna benämndes Persiljamassakern som en grym hänvisning till ett påstått sätt för dominikanska trupper att skilja etniska dominikaner från haitier (medlemmar av den senare gruppen hade lingvistiska svårigheter att uttala r:et i perejil, det spanska ordet för persilja). Trujillo levde extremt promiskuöst trots sin status som gift katolik och utdelade oräkneliga medaljer och priser till sig själv, medan huvudstaden Santo Domingo döptes om till Ciudad Trujillo och landets högsta berg till Pico Trujillo. Hans hustrus och barns luxuösa utsvävningar, bland annat inom USA:s societetsliv, utlöste en rad skandaler som gjorde att de råkade i onåd hos fadern.
Utrikespolitiskt stödde Trujillo USA i FN och förklarade Tyskland och Japan krig efter bombningen av Pearl Harbor 1941, en vänskap som med tiden bemöttes kallsinnigt av ledande amerikanska politiker och ledde till en rad för landet försvårande sanktioner.
Diktatorns son och kronprins Ramfis Trujillo grep makten efter faderns död och startade en brutal klappjakt på personer som kunde tänkas ha varit inblandade i mordet men blev själv manad att gå i exil av Trujillos lydige hantlangare Joaquín Balaguer, som förblev Dominikanska republikens starke man till sin död 2002.
Referenser i litteraturen [redigera]
I boken Bockfesten skriver Mario Vargas Llosa om diktatorns sista timmar, med omfattande tillbakablickar till regimens glansperiod. Trujillos liv och regering spelar också en stor roll i handlingen i Junot Diaz bok Oscar Waos korta förunderliga liv (2007).
Referenser [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rafael Trujillo och Parsley Massacre
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnetDiederich_p._13 - ^ Block 1941, pp. 870-72.
- ^ [a b] Dominikanska republiken ur Nationalencyklopedin