Rhesusapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rhesusapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Macaque India 3.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Familj Markattartade apor
Cercopithecidae
Släkte Makaker
Macaca
Art Rhesusapa
M. mulatta
Vetenskapligt namn
§ Macaca mulatta
Auktor Zimmermann, 1780
Macaca mulatta range.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Rhesusapan eller rhesusmakak (Macaca mulatta) är en art i släktet makaker, som tillhör familjen markattartade apor. Arten har spelat en stor roll i medicinhistorien på grund av att man med dess blod fastställde existensen av rhesusfaktorn.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Rhesus kommer från Rhesos, en thrakisk konung i grekisk mytologi som kämpade på Trojas sida under trojanska kriget. Namnet har enligt artens namngivare, den franske målaren Jean-Baptise Audebert (1759-1800), ingen särskild betydelse.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Dessa apor lever i Asien, från Afghanistan över Indien, som är deras huvudsakliga utbredningsområde, till södra Kina och Thailand. I Florida och Puerto Rico finns förvildade grupper som tidigare har varit husdjur.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen är brun till olivfärgad och ansiktet, som saknar hår, är rosafärgat. Påfallande är ett rött naket hudområde vid djurets anus. Områdets speciella färg visar djurets parningsberedskap. Svansens längd är med omkring 30 centimeter genomsnittlig i släktet makaker. Kroppslängden ligger vid 65 centimeter och vikten går upp till 6 kilogram. Hannar kan bli dubbelt så stora som honor.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rhesusapor är inte specialiserade gällande levnadsområdet. De förekommer i slättland och även i Himalayas höglandsskogar. De finns till och med i indiska storstäder. Dessa apor har bra förmåga att simma och klättra, men rör sig huvudsakligen på marken. Angående gruppens sociala beteende liknar de andra makaker. Rhesusapor lever i stora grupper med upp till hundra individer, som består av betydligt fler honor än hannar. I varje grupp finns en utpräglad hierarki och många läten för kommunikationen. Men gruppens territoriala beteende är inte speciellt utvecklat.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Dessa primater är allätare som tar rötter, frukt, blad och barr, samt insekter och andra mindre djur.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

När rhesusapor är parningsberedda har de en intensiv färgning runt anus och hos hannar är testiklarna tydligt förstorade. Individer som lever i höglandsområden har en särskild parningstid som ligger på hösten, så att ungarna föds på våren. Hos låglandsindivider finns inga särskilda parningstider. Efter dräktigheten, som tar 165 dagar, föder honan oftast ett enda ungdjur. Under andra levnadsåret slutar honan att ge di och efter 3 till 5 år är ungdjuret könsmoget. Rhesusapor blir upp till 30 år gamla.

Medvetande[redigera | redigera wikitext]

Makaker har hittills, tillsammans med alla andra mindre primater, ansetts inte ha något egentlig medvetande om sig själva. De känner normalt inte igen sig själva i spegeln, och klarar till exempel inte "spegeltestet" (man målar en fläck i pannan, som de bara kan se i spegeln, och bedömer sedan om de inser att det är de själva som har fläcken). Detta motsägs dock nu (2010) av observationer på rhesusapor, där flera individer verkar ha använt spegeln för att aktivt studera sig själva.[2]

Rhesusapor och människor[redigera | redigera wikitext]

Rhesusapan är den tredje primaten, efter människan och schimpansen, som fått sitt DNA avläst in i minsta detalj av forskare. Rhesusapans gener liknar till 97,5% människans. Man har kommit fram till att den närmaste förfader som är gemensam för människor och rhesusapor levde för 25 miljoner år sedan. [3]

I hinduismen gäller rhesusapor som heliga djur. De får leva utan störning i städerna och förekommer oftast vid hinduernas tempelanläggningar. De är även viktiga som försöksdjur på grund av att de är lätta att sköta. Upptäckten av rhesusfaktorn skedde omkring 1940 med individer av denna art. Mellan 1959 och 1960 ingick rhesusapor i NASA:s Mercuryprogram, där några individer skickades ut i rymden. År 2000 blev första rhesusapan klonad.

Tidigare flyttades många individer för forskningsändamål från sitt ursprungliga levnadsområde, vilket i några regioner orsakade en större tillbakagång av populationen. Idag avlas försöksdjur mestadels direkt i utlandet och därför är det största nuvarande hotet förstörelsen av rhesusapornas levnadsområde. I några av deras ursprungliga levnadsområden är de utrotade eller mycket sällsynta (till exempel i södra Kina och i Tibet), men i Indien är de skyddade på grund av deras status. Hela arten listas av IUCN som mindre hotad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artikel Rhesusaffe på tyska Wikipedia, 6 november 2006.
  1. ^ Macaca mulattaIUCN:s rödlista, auktor: Timmins, R.J., Richardson, M., Chhangani, A. & Yongcheng, L. 2008, besökt 17 mars 2009.
  2. ^ ”Rhesus Monkeys (Macaca mulatta) Do Recognize Themselves in the Mirror: Implications for the Evolution of Self-Recognition”. PLoS ONE 5(9): e12865. 2010. doi:10.1371/journal.pone.0012865. http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0012865. Läst 2010-10-03. ”The results of this study demonstrate that rhesus monkeys do recognize themselves in the mirror and, therefore, have some form of self-awareness. Accordingly, instead of a cognitive divide, they support the notion of an evolutionary continuity of mental functions.” 
  3. ^ ”Rhesusapans arvsmassa avslöjad”. DN.se. 2007-04-12. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. http://web.archive.org/web/20070930223554/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=637997. Läst 7 december 2011.