Robin Hood

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Robin Hood (olika betydelser).
Robin Hood skjuter pilbåge
Robin Hood och Lille John

Robin Hood är en traditionell litterär gestalt, enligt traditionen en legendarisk fredlös stråtrövare i 1200-talets England, första gången omnämnd år 1377 i William Langlands verk Piers Plowman. Ursprungligen, före slutet av 1800-talet, handlade hans gärningar mera om protest mot den lokala myndigheten och att ta tillbaka skattemedel och ge tillbaka till befolkningen. Robin Hood blev under modern tid istället tvärtemot känd för att leva efter mottot att ta från de rika, och ge åt de fattiga. Robin Hoods äventyr har senare återberättats av bl.a. Howard Pyle (ex. The Merry Adventures of Robin Hood, 1883). Namnet blir översatt till svenska "Robin [rödhake] huva", och många menar att det sannolikt går tillbaka på en generell benämning för stråtrövare i högmedeltidens England där dessa kallades för Robinhoods.

Legenden[redigera | redigera wikitext]

Den moderna legenden handlar om Robin Hood och hans stråtrövarband som håller till i Sherwoodskogen vid staden Nottingham i England, och som har som princip att ta från de rika och ge till de fattiga. Robin är en ädel rövare som aldrig dödar någon som inte först anfallit honom och inte tillåter våld mot kvinnor. Rövarbandet består av hundratalet kunniga bågskyttar. Robin själv är en mycket skicklig bågskytt och hans antagonist, fiende, är enligt yngre versioner av legenden prins John, sedermera verklighetens Johan av England, som regerar i brodern Rikard Lejonhjärtas frånvaro, när denne är ute på korståg. Under prins Johns regering lider folket nöd och rövarbandet i Sherwoodskogen är hjältar som hjälper folket att överleva. Det direkta förtrycket av folket utförs av prins Johns hjälpare och underhuggare, sheriffen av Nottingham.

Till de välkända figurerna runt Robin Hood hör den förrymde munken Broder Tuck, Röde Will och den starke Lille John som ironiskt nog kallades så för att han var så storvuxen, och Robins käraste Lady Marion.

Berättelserna om Robin Hood har utvecklats genom århundradena och förändrats för att passa tidens smak. Från 1400-talet finns belägg för att skådespel om Robin Hood framfördes i samband med majfester. Dessa föreställningar framfördes av unga amatörskådespelare som vandrade från stad till stad. Runt år 1500 har framföranden av berättelserna om Robin Hood en given plats vid vårfester och processioner. Det är först i dessa skådespel som lady Marion gör sin entré i den engelska legenden. Hon tros ha importerats från Frankrike, där poeten Adam de la Halles i slutet av 1200-talet berättade om en romans mellan herdinnan Marion och herden Robin.[1]

Firandet av dessa folkfester verkar ha avtagit under andra hälften av 1500-talet. En orsak kan ha varit fientlighet från statsmaktens sida mot dessa folkliga traditioner som hyllade en fredlös samhällsomstörtare. Legendernas drift med kyrkans män sågs med missnöje av kristna puritaner. Efter Krutkonspirationen 1605 omtalas de katolska konspiratörerna som "Robin Hoods" och samma tillmäle riktades mot irländska upprorsmakare.

Ursprungligen hade Robin Hood omtalats som en yeoman, en fri bonde mellan de fattigare bönderna och adelsståndet. Under 1500-talet upphöjdes Robin Hood i legenderna till adelsman och hans äventyr förlades till 1190-talet, bland annat av den kunglige boktryckaren Richard Grafton i hans Chronicle at Large från 1569. I Anthony Mundays två dramer om Robin Hood från 1598-1599 görs Robin Hood till earl av Huntingdon.

I de medeltida balladerna är det inte prins John som är den stora skurken utan där kallas kungen för Edvard eller Henrik. I balladen Gest of Robyn Hode står det "Edwarde, our comly kynge". Vilken kung Edvard som menas framgår inte eftersom alla tre engelska kungar under åren 1272-1377 hette Edvard. Möjligtvis avses Edvard II som under det engelska inbördeskriget på 1320-talet fick många adelsmän och deras underlydande emot sig. I yngre ballader kallas kungen för Henrik, förmodligen Henrik VIII.[2]

Prins John medverkar för första gången i Anthony Mundays två dramer och är då ingen regelrätt skurk. Först i olika versioner från 1800-talet blir prins John den skurk vi känner idag.[3]

Under 1600- och 1700-talet trycktes berättelser om Robin Hood i stora upplagor och författare skrev ihop nya berättelser. Vissa drag anpassades till tiden, i dessa berättelser har Robin Hood snarare en stav som vapen än ett svärd.

1800-talet tillkom ytterligare ett element som inte funnits med tidigare: Robin Hood är anglosaxare och slåss mot normanderna. Skildringen av Robin Hood som slåss för sitt folk mot nykomlingar eller ockupanter hade inte funnits tidigare och vilar inte heller på någon verklighetsgrund, men passade bra in i den tidens nationalistiska anda. Det är denne patriotiske rebell som har en liten roll i Walter Scotts roman Ivanhoe (1819), och som återkommer i 1900-talets filmatiseringar.

1850-talet började man skriva berättelser om Robin Hood för en yngre publik. En av dessa var kväkaren Howard Pyle som också illustrerade berättelserna. Som pojkbokshjälte upplever Robin Hood spännande upptåg och skojfriska vildmarksäventyr som utan besvär stjäl från de rika och ger till de fattiga. Draget av samhällsomstörtande verksamhet har tonats ned. I ständigt nya upplagor vinner Robin Hood bågskyttetävlingen i Nottingham, slåss mot sheriffens män och älskar jungfru Marion. Andra drag som fanns i de medeltida balladerna har försvunnit: fiender som dödas, Robin Hoods drakoniska straff och hans hämndlystnad.[4]

En mer realistisk litterär gestalt med tydliga drag av Robin Hood är Ellis Duckworth i Robert Louis Stevensons roman Svarta pilen.

Verkliga förebilder[redigera | redigera wikitext]

Staty över Robin Hood i Nottingham.

Huruvida en Robin Hood verkligen funnits i sinnevärlden är en omtvistad fråga. En vanlig version har varit att han i så fall ska ha varit en odalbonde vid namn Robert Locksley som blev fredlös efter en tjuvjakt. De flesta av dagens historiker menar att Robin Hood är en litterär figur som kan ha flera verkliga förebilder. En annan sådan person var Robert Hod från York, som inte kunde betala en skuld och därför förklarades fredlös. Samma historia berättas om William Robehod från Berkshire 1262. Dessutom fanns en rövare vid namn Gilbert Robynhod, som härjade kring Sussex på 1290-talet. På 1300-talet blev det populärt bland kriminella att ta "artistnamnet" Robinhood och även Little John.[5]

Digerdödens utbrott ligger bakom ett annat socialt fenomen som enligt en teori kan ha med Robin Hood-legenden att göra; när många dött i pesten blev det ont om arbetskraft, som tidigare hade varit billig och lättillgänglig, och gjort att den feodala eliten kunnat leva gott på bönders och livegnas arbete till låga löner. Nu var det plötsligt ont om arbetare och de fattigas arbetskraft blev mer efterfrågad, vilket gjorde att de kunde välja åt vem de ville arbeta, vilket fick lönerna och priserna på jordbruksprodukter i England att stiga. Detta tolererade inte adeln och kungen, som förbjöd stegring på priser på arbete och jordbruksprodukter. Detta ville naturligtvis inte bönderna, och många organiserade sig i gerillaliknande rörelser under olika ledare, bland annat Wat Tyler, som kom att bedriva gerillakrig mot kungamakten och som kan ha varit verklighetens förebild för Robin Hood-legenden.[källa behövs].

Tidiga referenser[redigera | redigera wikitext]

Från 1261 fanns 'Robinhood' och 'Robehod' i flera lagtexter som samlingsnamn på en brottsling eller laglös. Det finns noteringar åtminstone i åtta olika dokument under senare 1200-talet. Detta torde innebära att Robin Hood-figuren var välkänd redan på 1260-talet som namnet på en arketypisk kriminell.

Ballader[redigera | redigera wikitext]

Ballader är de äldsta formerna av Robin Hood-legender. Dock skapades samtliga långt efter att de första noteringarna om Robin Hood gjordes på 1200-talet.

Kopplingar till existerande platser[redigera | redigera wikitext]

I de nutida versionen av berättelserna om Robin Hood är den geografiska placeringen till en alldeles bestämd plats i England och till vissa historiska personer självklar: de fredlösa håller till i Sherwoodskogen, de slåss mot sheriffen av Nottingham och kung Johan utan land. Det förekommer också att Robin Hood strider i det heliga landet under korstågen och sedan kommer hem till England.

I den medeltida ballad om Robin Hood som verkar vara äldst, Gest of Robyn Hode, återfinns flera geografiska namn: Barnsdale, Saylis, Watling Street som gör att händelserna kan lokaliseras till Barnsdale mellan York och Doncaster. Avståndet till Sherwoodskogen är dock inte särskilt långt och i yngre ballader placeras händelserna där. Sheriffen av Nottingham finns med redan i denna äldsta ballad och det är möjligt att man efterhand har placerat Robin Hood i Sherwoodskogen som ligger precis utanför Nottingham.

Enligt legenden kom Robin Hood från Locksley. Möjligtvis menades en plats nordväst om Sheffield men det finns flera möjliga Locksley[6]

Filmer och TV-serier[redigera | redigera wikitext]

Det har spelats in ett flertal filmer om Robin Hood, där den mest kända är och förblir Robin Hoods äventyr med Errol Flynn i huvudrollen. En annan känd film är Robin Hood: Prince of Thieves från 1991 med Kevin Costner i huvudrollen. 1993 kom Mel Brooks parodi på Robin Hood-legenden i allmänhet och Costners film i synnerhet; Robin Hood - Karlar i trikåer.

1973 producerade Walt Disney Productions sin animerade version av berättelsen, i regi av Wolfgang Reitherman - ett avsnitt av denna film visas i SVT:s Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul varje julafton. Disneys första version av legenden hade dock producerats redan 1952, då man släppt en spelfilm i regi av Ken Annakin och med Richard Todd i rollen som Robin.

Robin Hood-legenden är så välkänd och välspridd att den ofta dyker upp i populärkulturella framställningar. Bland annat finns det ett avsnitt av Bamse där han tillsammans med Skalman och Lille Skutt åker tillbaka i tiden och hamnar mitt bland Robin Hood och hans män. Principen om att ta från de rika och ge åt de fattiga tilltalade förmodligen seriens skapare Rune Andréasson, som ideologiskt var reformistisk socialist[källa behövs]. Det förekommer också en Robin Hood (som man bara får höra talas om) på planeten Melmac i tv-serien ALF. Dock hade denne sitt namn från det han pysslade med, "robbin' hoods".

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Marion var fransk herdinna" i Illustrerad vetenskap, nr 8 2010, s. 77. Malmö.
  2. ^ Harrison (2000), s. 231-245
  3. ^ Harrison (2000), s. 277-278
  4. ^ Harrison (2000), s. 49-86
  5. ^ "Från bandit till barmhärtig: Robin Hood har följt med tiden." i Illustrerad vetenskap, nr 8 2010, s. 77. Malmö.
  6. ^ Harrison (2000), s. 145-154

Se även[redigera | redigera wikitext]

Per Stigman

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]