Kväkare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George Fox grundade kyrkan på 1650-talet.
Kväkarmöte i York.

Kväkare är en beteckning på medlemmarna i den kristna rörelsen Vännernas samfund, vilken har sitt ursprung ur den mer radikala grenen av reformationen (liksom anabaptister, amish, mennoniter och hutteriter).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kväkare är ursprungligen ett öknamn (Quakerengelska betyder ’skälvare’, ’skakare’, och ursprunget till ordet är omtvistat), men rörelsen har tagit detta öknamn till sig och har inget emot att kallas kväkare. Kyrkan grundades på 1650-talet i England under ledning av George Fox. I slutet av 1600-talet utvandrade många kväkare till Nordamerika där kväkaren William Penn grundade det som kallas Pennsylvania (Penns skogar). Det finns cirka 350 000 kväkare i världen, varav cirka 100 i Sverige. Kväkarna är kända för att de tidigt var motståndare mot slaveriet, fredskämpande (pacifister) och hade en icke-hierarkisk organisation.

Deras pacifism tar sig ofta uttryck i praktiskt arbete: 1947 tilldelades samfundet Nobels fredspris genom sina hjälporganisationer Friends Service Council och American Friends Service Committee.[1]

Troslära[redigera | redigera wikitext]

Kväkarnas teologi är enkel och avskalad. De tänker sig att det finns något av Gud inom varje människa som likt ett inre ljus kan vägleda en. De erkänner att man kan finna Gud i andra religioner och är därför kritiska till evangeliserande mission. Rörelsen betonar att var och en själv måste finna sin väg till Gud, att Gud finns inom varje människa, och att den personliga upplevelsen av Gud är den enda vägledning en människa kan ha. Kväkarna betraktar inte Bibeln som Guds ofelbara ord (bokstavstro) utan uppmanar medlemmarna att söka sanningen själva. De fattar beslut i enighet och kvinnor och män har alltid haft en jämställd position.

På senare tid har toleransen utökats till att även gälla homo- och bisexuella samt transpersoner. Många församlingar, framför allt i USA, Storbritannien och Australien tillåter samkönade vigslar, så även Vännernas samfund i Sverige.

Man behöver inte vara kristen för att vara kväkare (åtminstone inte i Sverige och i vissa andra kväkarsamfund i världen), även om kväkarsamfundet definitivt har vuxit fram ur kristendomen.

Kväkarna skiljer inte på religion och vardagsliv, religionen finns i vardagen. Man har inga särskilda sakramentsritualer (till exempel nattvard) och heller inga särskilda präster (alla medlemmar anses ha prästens själavårdande roll). Gudstjänsterna sker i tystnad utan någon ledare och det står var och en fritt att tala när man känner en andlig maning till detta.

Dock har så kallad programmerad gudstjänst vuxit fram framför allt i USA, men också i Afrika, speciellt i Kenya. Där leds gudstjänsten av en pastor, som också håller en predikan. Ett starkt inslag av personlig kontakt med Gud finns dock även bland programmerade Vänner.[2]

Det bör nämnas att somliga kväkare (framförallt i USA) har närmat sig traditionell kristendom i hög utsträckning, och att somliga av dem har mycket mer gemensamt med evangeliska kristna än med "oprogrammerade" kväkare. Det förekommer diskussioner om vilka som är de "riktiga kväkarna".

Kväkarna ska inte förväxlas med shakers, en amerikansk väckelserörelse som är en utbrytning ur kväkardomen.

Världens största kväkarskola, The Friends' school, finns i Hobart, Australien och har ca 1200 elever från 5 till 18 år.

Kända kväkare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nobels Fredspris 1947”. Norska Nobelkommittén. http://nobelpeaceprize.org/nb_NO/laureates/laureates-1947/. 
  2. ^ ”Friends History”. Evangelical Friends Church International. http://www.evangelicalfriends.org/7. Läst 30 oktober 2008.  (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]