Rupert av Pfalz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rupert av Pfalz.

Rupert av Pfalz född 17 december 1619 i Prag, död 19 november 1682 i London. Han var tredje son till kurfursten Fredrik V av Pfalz och Elizabeth Stuart.

Guvernör för Hudson Bay-kompaniet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sedan han under Fredrik Henrik av Oranien i Nederländerna lärt krigsyrket och 1636 en tid för studier vistats i England, deltog han 1638 i fälttåget mot de kejserlige i Westfalen, tillfångatogs vid Vlotho (17 oktober samma år) och hölls i fångenskap i Linz, tills den engelske diplomaten Sir Thomas Roe 1641 hos kejsaren utverkade hans frigivning. Rupert kom i juli 1642 till England och erbjöd sin morbroder, konung Karl I, sin tjänst i striden mot parlamentet. Han blev chef för konungens kavalleri. Hans framgångar vid Worcester och Edgehill 1642, vid Chalgrove field och Bristol 1643 blev i det stora hela utan frukter. Året därefter sökte han rädda York undan Thomas Fairfax men blev slagen vid Marston Moor (2 juli 1644). I november samma år blev han utnämnd till hela den kungliga arméns överbefälhavare och förlorade även det avgörande slaget vid Naseby (14 juni 1645). På grund av dessa nederlag blev han i september av konung Karl utvisad ur England. Rupert fick vid Oxfords kapitulation parlamentets tillåtelse att fritt lämna England (1646). Efter Karls död kom prins Rupert 1649 med en flotta till Irlands kuster, möttes där av Robert Blake, jagades ned till Spanien och fortsatte sedermera som korsar ända bort i västindiska vattnen.

1653 kom han till Frankrike, vistades 1654-60 i Tyskland och blev efter Stuartarnas restauration ledamot av Karl II:s råd (1662). 1665 var Rupert en av befälhavarna på den flotta, som utanför Lowestoft besegrade holländarna 3 juni, och 1666 räddade han genom sin ingripande Monk från undergång i det så kallade 4 dagars sjöslaget vid Foreland mot Michiel de Ruyter. 1673 kommenderade han åter engelska flottan emot de Ruyter, men med föga framgång (slaget vid Helders udde 11 augusti), då den franske amiralen blottställde honom. Detta bidrog att göra honom till Frankrikes motståndare vid hovet, och han anslöt sig därefter politiskt allt närmare till Shaftesbury och landtpartiet.

Prins Rupert ägnade ett livligt intresse åt naturvetenskaperna, är bekant för flera uppfinningar ("prinsmetall", en blandning av koppar och zink) och skall i England ha infört den av hans vän Ludwig von Siegen uppfunna mezzotintogravyrkonsten.

Rupert hade 1668 utsänd ett par fartyg till Hudson Bay för att söka en genomfart till Stilla havet och tog 1670 ledande andel i bildandet av Hudson Bay-kompaniet. Områden på vilka kompaniet hade fribrev benämndes länge Ruperts land.

Rupert avled ogift och ligger begraven i Henrik VII:s kapell i Westminster Abbey. Inom Englands pärsvärdighet bar han sedan 1644 titeln hertig av Cumberland.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rupert, prins av Pfalz, 1904–1926.