Sävar
- För växtsläktet sävar, se sävar.
| Sävar | |
| Tätort och Småort | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Församling | Sävar-Holmöns församling |
| Koordinater | 63°54′6″N 20°33′0″Ö / 63.90167°N 20.55000°V |
| Area | 244,52 hektar |
| - Småorten | 20 hektar (2010) |
| Folkmängd | 2 670 (2010)[1] |
| - Småorten | 141 (2010)[2] |
| Befolkningstäthet | 10,92 inv./hektar |
| - Småorten | 7,05 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8336 |
| Småortskod | S8888 |
  Sävars läge i Västerbottens län
|
|
Sävar är en tätort i Umeå kommun och kyrkby i Sävar socken. Orten är belägen vid Sävarån 15 km nordost om Umeå längs E4:an. Ett område strax söder om tätorten utgör enligt SCB en egen småort benämnd som Sävar södra.
Intill Sävarån ligger Sävar kyrka och i Sävar skola finns låg-, mellan- och högstadium. Gymnasieeleverna åker normalt till Umeå.
Innehåll |
Etymologi [redigera]
Förledet Sä- är en gammal form av ordet sjö (jämför Säbrå och Sätuna). Efterledet -vara betyder grusmark. Ortnamnet bör alltså betyda grusmarken vid sjön, eller i detta fall grusmarken vid havet.[3]
Historia [redigera]
Sävar var från cirka 1800 präglat av verksamheten vid Sävar bruk och Johannisfors bruk. På Krutbrånet, en höjd längs kustlandsvägen söder om Sävar, stod 1809 det sista större slaget i finska kriget, som slutade med att Sverige fick avträda Finland till Ryssland. Se vidare Slaget vid Sävar samt Träffningen vid Ratan.
Sävargården, en sågverksherrgård byggd 1806 i sengustaviansk stil och högkvarter under slaget vid Sävar, flyttades 1921 till Gammliaområdet i Umeå.
Personer med anknytning till Sävar [redigera]
- Carl Olof Rosenius
- Gunnar Lundberg d. ä.
- Staffan Ling
- Bi Puranen
- Thomas Nihlén
- Gunilla Tjernberg
- Jens Kidman
- Fredrik Thordendal
- Isolation Years
- Anna Axelson
- Mathias Dahlgren
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Sävar 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 571 | |||
| 1965 | 840 | |||
| 1970 | 1 330 | |||
| 1975 | 1 871 | |||
| 1980 | 2 179 | |||
| 1990 | 2 523 | 232 | ||
| 1995 | 2 666 | 236 | ||
| 2000 | 2 638 | 242 | ||
| 2005 | 2 672 | 246 | ||
| 2010 | 2 670 | 245 | ||
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____13027.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Holm, Gösta (1970). ”Några äldre ortnamn”. i Fahlgren Karl. Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. Sid. 53. Libris 895474
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||||||||||
