Söderslätt

Söderslätt i skördetid.
Pilevall utanför Vellinge i Skåne
För Söderslätt i Umeå, se Teg.

Söderslätt är en slättbygd utan absolut geografisk gräns i sydvästra Skåne. Söderslätt är huvudsakligen beläget söder om Länsväg 101 som går mellan Ystad och Malmö, området som kallas söder om landsvägen. Norr om landsvägen, som bildar en tydlig topografisk gräns, breder ett kuperat backlandskap ut sig. I administrativt avseende hör bygden till Malmö, Vellinge, Trelleborgs, Skurups och Svedala kommuner.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Söderslätt uppfattas inte sällan som ett mycket typiskt skånskt landskap. Långt mera typiskt för Skåne än det norrut populära området Österlen. Söderslätt har bland Europas bördigaste åkermarker. På en internationell skala för åkermarks kvalitet med avseende på avkastningen, graderad från 1-10, är delar av Söderslätt klassificerat som 10+ vilket innebär att dessa jordar är bland de bördigaste i världen. Som jämförelse kommer vissa jordar på Östgötaslätten upp i index 7. Dessa är de näst bördigaste i Sverige. Ett skämt bland bofasta med anspelning på Malmö och dess kranskommuners expansion är "Det växer så kraftigt att de måste asfaltera jorden". Lokalt har oppositionen ibland varit stark mot att åkerjorden tas i bruk för annat än jordbruk. Söderslätt kallades ofta Sveriges brödbod i gamla dokumentärfilmer för skolbruk. Det som avsågs var den exceptionellt stora avkastningen från åkermarken. Söderslätt karaktäriseras av böljande sädesfält i ett platt landskap med pilevallar, vilka inte förekommer på andra håll i Skåne i samma omfattning. Söderslätt är också landets märgelgravstätaste område.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Söderslätt har en rik kulturhistoria. De första bönderna började odla upp marken runt 4000 f.Kr. På slätten finns många gravhögar och andra fornlämningar. Många av de nyare kyrkorna på slätten är ritade av Carl Georg Brunius och Helgo Zettervall och de äldre kyrkorna bär ofta utsmyckningarna gjorda av Oxiemästaren. Vid enskiftet splittrades många av byarna då gårdarna flyttades ut på slätten. Folkökningen på landsbygden under 1800-talet ledde till att byarna återbefolkades igen och förtätades av gatehus som restes för hantverkare och arbetare. Som i övriga Skåne rekryterades på sin tid människor härifrån till Skånska husarregementet. På Söderslätt fanns det statare.

Historiska skildringar[redigera | redigera wikitext]

Bland de författare som skildrat livet på Söderslätt kan nämnas Nils Lovén, som under pseudonymen Nicolovius skrev det fortfarande populära verket Folklifvet i Skytts härad. Hemmabyarna av professor Hans Larsson är en mer filosofisk folklivsskildring som i romanform beskriver hans uppväxt på Söderslätt under slutet av 1800-talet i relation till första världskriget. I romanen av Selma Lagerlöf påbörjar Nils Holgersson sin resa här, närmare bestämt i Västra Vemmenhög.

Historiska platser[redigera | redigera wikitext]

Byarna[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta personer från Söderslätt[redigera | redigera wikitext]

Väg på Söderslätt.
Väg på Söderslätt.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]