- Uppslagsordet Malmö stad leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Malmö stad (stadskommun). För tätorten, se Malmö.
Socknar inom Malmö,
Burlöv och
Staffanstorps kommuner. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större storlek är kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Dess forna gränser markeras i rosa.
Malmö kommun eller Malmö stad är en kommun i Skåne län, bestående av centralorten Malmö och dess närmaste omgivningar. Kommunen ingår i Stormalmö och utgör en egen valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Administrativ historik [redigera]
1862 års kommunalförordningar lade grunden till det kommunala systemet i Sverige. De trädde i kraft den 1 januari 1863 och inom nuvarande Malmö kommun fanns då, förutom Malmö stad, tolv socknar. Genom inkorporeringar och sammanläggningar skulle de i olika etapper fram till 1971 förenas till en enhet. Municipalsamhället Limhamn inrättades 1886 i Hyllie och Fosie kommuner. Ett annat municipalsamhälle, Sofielund (eller Sofielundshusen), inrättades 1896 i Västra Skrävlinge kommun. Det upplöstes 1911, då hela kommunen inkorporerades med Malmö stad. Hela Hyllie och en del av Fosie utgjorde åren 1906–1914 Limhamns köping, som 1915 inkorporerades med staden. 1919 var det dags för Fosie att få ett municipalsamhälle med samma namn som kommunen, vilken 1931 inkorporerades med Malmö. Ännu en inkorporering skedde 1935, då Husie landskommun gick upp i staden.
Sedan skulle det dröja fram till den riksomfattande kommunreformen 1952 innan kommunindelningen i området förändrades. Södra Sallerups landskommun förenades då med Malmö stad, medan storkommunen Oxie bildades av Glostorp, Lockarp och Oxie samt Bunkeflo av Bunkeflo, Tygelsjö och Västra Klagstorp. Malmö stad förenades senare med Oxie 1967. 1971 infördes enhetlig kommuntyp i hela landet och Malmö kommun bildades av Malmö stad och Bunkeflo landskommun. Malmö är dock en av de kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad.
Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö stad skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.
Huvudartikel: Malmö stadsvapen
Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.
Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.
Efter 1971, då Malmö kommun hade 265 000 invånare, sjönk befolkningen till 229 000 1985 [3]. Efter detta började den stiga igen, och hade passerat det tidigare rekordet vid 2003 års folkräkning, då den hade 265 481 invånare.[4]
Malmö beskrivs av en del som en mångkulturell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 166 olika nationaliteter finns representerade. Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna. 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26% av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. Samma år hade 99 236 personer eller 35,9% utländsk bakgrund, det vill säga var själva födda utomlands eller hade utomlands födda föräldrar, bland barn upp till 17 år var andelen 42,8 %.[5] År 2007 hade 48 % av Malmös förskolebarn under fem års ålder ett annat modersmål än svenska.[6] Fem år tidigare, 2002 hade 84 840 personer, 32% av befolkningen, utländsk bakgrund.
Malmö har också Sveriges största population av romer, omkring 8 000 personer år 2007.[7]
2005 var Malmö kommun Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet [8]
174 nationaliteter finns representerade i Malmö kommun. De största invandrade grupperna kommer från följande födelseländer[9]:
| Utländsk bakgrund i procent av befolkningen |
|
|
|
|
|
|
| Födda i utlandet |
|
30,45% (92 228) |
| Båda föräldrar födda i utlandet |
|
10,34% (31 303) |
| Total andel |
|
40,79% (123 531) |
| (2012-01-01 [10])
Utöver dessa siffror är också 14,1 % av befolkningen utländska medborgare (se nedan) [11]
|
| Utländsk bakgrund, i procent, bakåt i tiden. |
|
|
|
|
|
|
| 1995 |
|
24,83% (60 269 av 242 706) |
| 1996 |
|
25,79% (63 356 av 245 699) |
| 1997 |
|
26,46% (65 626 av 248 007) |
| 1998 |
|
27,41% (68 900 av 251 408) |
| 1999 |
|
28,95% (73 789 av 254 904) |
| 2000 |
|
29,66% (76 392 av 257 574) |
| 2001 |
|
30,42% (78 957 av 259 579) |
| 2002 |
|
31,16% (81 767 av 262 397) |
| 2003 |
|
31,96% (84 840 av 265 481) |
| 2004 |
|
32,68% (87 300 av 267 171) |
| 2005 |
|
33,59% (90 416 av 269 142) |
| 2006 |
|
34,47% (93 520 av 271 271) |
| 2007 |
|
35,92% (99 236 av 276 244) |
| 2008 |
|
37,26% (104 633 av 280 801) |
| 2009 |
|
38,35% (109 884 av 286 535) |
| 2010 |
|
39,41% (115 830 av 293 909) |
| 2011 |
|
40,18% (120 117 av 298 963) |
| 2012 |
|
40,79% (123 531 av 302 835) |
| Källa: 1 januari respektive år. Malmö stad - Malmöbor med utländsk bakgrund 1995 -
|
|
| 1 |
|
9 930 |
| 2 |
|
8 972 |
| 3 |
|
8 426 |
| 4 |
|
7 053 |
| 5 |
Bosnien-Hercegovina |
5 969 |
| 6 |
|
3 780 |
| 7 |
|
3 375 |
| 8 |
|
2 110 |
| 9 |
|
2 038 |
| 10 |
|
2 014 |
| 11 |
|
1 988 |
| 12 |
|
1 808 |
| 13 |
Finland |
1 663 |
| 14 |
|
1 551 |
| 15 |
Chile |
1 386 |
| 16 |
|
1 274 |
| 17 |
|
1 256 |
| 18 |
|
1 108 |
| 19 |
|
926 |
| 20 |
|
918 |
|
| Utländska medborgare, i procent, bakåt i tiden |
|
|
|
|
|
|
| 1975 |
|
7,9 % (19 308 av 243 591) |
| 1980 |
|
7,9 % (18 557 av 233 803) |
| 1985 |
|
8,0 % (18 491 av 229 936) |
| 1990 |
|
10,1 % (23 684 av 233 887) |
| 1995 |
|
11,3 % (27 720 av 245 699) |
| 2000 |
|
10,2 % (26 396 av 259 579) |
| 2005 |
|
10,5 % (28 556 av 271 271) |
| 2010 |
|
14,0 % (41 993 av 298 963) |
| 2011 |
|
14,1 % (42 808 av 302 835) |
| Källa: 31 december respektive år. SCB - Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973-2011
|
|
|
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1570 |
|
3 577 |
| 1650 |
|
2 504 |
| 1730 |
|
3 132 |
| 1800 |
|
3 962 |
| 1810 |
|
5 796 |
| 1820 |
|
6 723 |
| 1830 |
|
8 665 |
| 1840 |
|
10 203 |
| 1850 |
|
13 087 |
| 1860 |
|
18 919 |
| 1870 |
|
25 593 |
| 1880 |
|
38 054 |
| 1890 |
|
48 504 |
| 1900 |
|
60 857 |
| 1910 |
|
83 373 |
| 1920 |
|
113 553 |
| 1930 |
|
120 207 |
| 1940 |
|
155 506 |
| 1950 |
|
191 785 |
| 1960 |
|
234 453 |
| 1970 |
|
259 535 |
| 1980 |
|
233 803 |
| 1990 |
|
233 887 |
| 2000 |
|
259 579 |
| 2010 |
|
298 963 |
| 2013 |
|
309 105 |
| Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.
|
Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.
Sedan 1994 är socialdemokraten Ilmar Reepalu kommunstyrelsens ordförande.
Mandatfördelning i Malmö kommun, valen 1970–10 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SPI |
SD |
SKÅ |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
33 |
|
|
|
|
7 |
11 |
|
10 |
|
61 |
88,7 |
|
| 1973 |
2 |
31 |
|
|
|
|
11 |
5 |
|
12 |
|
61 |
90,3 |
|
| 1976 |
2 |
30 |
|
|
|
|
8 |
7 |
|
14 |
|
61 |
89,3 |
|
| 1979 |
3 |
30 |
|
|
|
|
5 |
6 |
|
17 |
|
61 |
87,5 |
|
| 1982 |
3 |
32 |
|
|
|
|
3 |
3 |
|
20 |
|
61 |
88,0 |
|
| 1985 |
2 |
27 |
|
|
|
5 |
2 |
7 |
|
18 |
|
61 |
86,4 |
|
| 1988 |
2 |
30 |
3 |
|
|
3 |
|
5 |
|
18 |
|
61 |
83,5 |
|
| 1991 |
2 |
26 |
2 |
|
|
2 |
|
5 |
|
24 |
|
61 |
82,1 |
|
| 1994 |
2 |
32 |
2 |
|
|
3 |
1 |
3 |
|
18 |
|
61 |
80,9 |
|
| 1998 |
5 |
27 |
2 |
2 |
|
2 |
|
2 |
3 |
18 |
|
61 |
73,01 |
|
| 2002 |
5 |
26 |
2 |
3 |
2 |
2 |
|
7 |
2 |
12 |
|
61 |
72,54 |
|
| 2006 |
4 |
24 |
4 |
2 |
5 |
|
|
5 |
1 |
16 |
|
61 |
73,49 |
|
| 2010 |
4 |
22 |
5 |
2 |
7 |
|
|
4 |
|
17 |
|
61 |
74,34 |
|
| * Inför valet 1970 inkorpererades Bunkeflo landskommun. |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Partiers starkaste valdistrikt, valet 2010 [redigera]
Skiss över mandatfördelningen i Malmö kommunfullmäktige mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
Moderaterna
Folkpartiet |
Övriga partier:
Sverigedemokraterna
Sveriges pensionärers
intresseparti |
De rödgröna:
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet |
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| M |
Bellevue/Nya Bellevue |
64,19 % |
27,35 % |
| FP |
Rosenvång |
15,56 % |
6,39 % |
| SD |
Almgården |
34,67 % |
10,42 % |
| SPI |
Kronprinsen |
10,49 % |
2,77 % |
| MP |
V Sorgenfri, N Folkets Park |
25,48 % |
7,53 % |
| S |
Herrgården |
89,84 % |
34,91 % |
| V |
Möllevången, N Möllevångstorget |
21,35 % |
5,18 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Administrativa områden [redigera]
Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. Den ligger i sydvästra Sverige och gränsar i norr till Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, i öst till Svedala kommun och i syd till Vellinge kommun. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.
|
Det finns 9 tätorter och 3 småorter i Malmö kommun.[13][14]
I tabellen presenteras samtliga orter i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.
* En mindre del av Malmö tätort ligger i Burlövs kommun.
Kommunen delas sedan den 1 januari 1996 in i 10 stadsdelar, som i sin tur är indelade i så kallade delområden, totalt 134 stycken. De tio stadsdelarna styrs av varsin politiska nämnd, stadsdelsfullmäktige. Den politiska sammansättningen i nämnderna kommer av sammansättningen i kommunfullmäktige. Varje stadsdelsfullmäktige har elva ordinarie ledamöter. I varje stadsdel finns ett medborgarkontor.
| Stadsdel |
Folkmängd |
Areal
(hektar) |
Befolkningstäthet
(inv./km²) |
| Centrum |
&&&&&&&&&&046251.&&&&&046 251 |
&&&&&&&&&&&01757.&&&&&01 757 |
&&&&&&&&&&&02633.&&&&&02 633 |
| Fosie |
&&&&&&&&&&043532.&&&&&043 532 |
&&&&&&&&&&&01243.&&&&&01 243 |
&&&&&&&&&&&03502.&&&&&03 502 |
| Limhamn-Bunkeflo |
&&&&&&&&&&042005.&&&&&042 005 |
&&&&&&&&&&&05147.&&&&&05 147 |
&&&&&&&&&&&&0816.&&&&&0816 |
| Södra Innerstaden |
&&&&&&&&&&034361.&&&&&034 361 |
&&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302 |
&&&&&&&&&&011378.&&&&&011 378 |
| Västra Innerstaden |
&&&&&&&&&&032973.&&&&&032 973 |
&&&&&&&&&&&&0465.&&&&&0465 |
&&&&&&&&&&&07091.&&&&&07 091 |
| Hyllie |
&&&&&&&&&&032777.&&&&&032 777 |
&&&&&&&&&&&&0901.&&&&&0901 |
&&&&&&&&&&&03638.&&&&&03 638 |
| Rosengård |
&&&&&&&&&&023537.&&&&&023 537 |
&&&&&&&&&&&&0332.&&&&&0332 |
&&&&&&&&&&&07089.&&&&&07 089 |
| Husie |
&&&&&&&&&&020520.&&&&&020 520 |
&&&&&&&&&&&02948.&&&&&02 948 |
&&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696 |
| Kirseberg |
&&&&&&&&&&014874.&&&&&014 874 |
&&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640 |
&&&&&&&&&&&02324.&&&&&02 324 |
| Oxie |
&&&&&&&&&&012378.&&&&&012 378 |
&&&&&&&&&&&02306.&&&&&02 306 |
&&&&&&&&&&&&0537.&&&&&0537 |
| * Datum: juli 2012. Källa:[15] |
Nya stadsområdesgränserna, fr.o.m. 1 juli 2013.
Den 1 juli 2013 ersätts den nuvarande indelningen i tio stadsdelar av fem stadsområden.
| Stadsområde |
Folkmängd |
Areal
(hektar) |
Befolkningstäthet
(inv./km²) |
| Väster |
&&&&&&&&&&074782.&&&&&074 782 |
&&&&&&&&&&&06048.&&&&&06 048 |
&&&&&&&&&&&01236.&&&&&01 236 |
| Innerstaden |
&&&&&&&&&&067334.&&&&&067 334 |
&&&&&&&&&&&&0767.&&&&&0767 |
&&&&&&&&&&&08779.&&&&&08 779 |
| Norr |
&&&&&&&&&&061125.&&&&&061 125 |
&&&&&&&&&&&02397.&&&&&02 397 |
&&&&&&&&&&&02550.&&&&&02 550 |
| Söder |
&&&&&&&&&&055910.&&&&&055 910 |
&&&&&&&&&&&03549.&&&&&03 549 |
&&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575 |
| Öster |
&&&&&&&&&&044057.&&&&&044 057 |
&&&&&&&&&&&03280.&&&&&03 280 |
&&&&&&&&&&&01343.&&&&&01 343 |
Källa: Malmö delas upp i fem stadsområden
Malmös Europeiska vänorter.
I Norden:
I övriga Europa:
Varna, Varna, Bulgarien
Tallinn, Harju län, Estland
Chieti, Abruzzo, Italien
Florens, Toscana, Italien
Szczecin, Pomorze Zachodnie, Polen
Kaliningrad, Kaliningrad oblast, Ryssland
Newcastle, England, Storbritannien
Stralsund, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Utanför Europa:
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Nationalencyklopedin, artikeln Malmö
- ^ "Malmö stad folkmängd"
- ^ SCB - Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter region, civilstånd, ålder och kön. År 2002-2006
- ^ Skolverket (2009). Skolverkets databas med jämförelsetal Stockholm: Skolverket.
- ^ Sydsvenskan: Romsk nationaldag firades med träd
- ^ 1: Haparanda kommun (40%), 2: Botkyrka kommun (33%) 3: Malmö kommun(25%), 4:Södertälje kommun (25%), 5: Huddinge kommun (22%) MALMÖBOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 jan 2005
- ^ Malmöbor födda i utlandet, 1 jan 2011
- ^ Malmöbor med utländsk bakgrund
- ^ SCB - Sveriges befolkning 31 december 2011 - Kommunala jämförelsetal
- ^ Malmö Stad. ”Malmöbor med utländsk bakgrund”. Statistiska Centralbyrån. http://www.malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800030664/Malm%C3%B6bor+med+utl%C3%A4ndsk+bakgrund.pdf#search=%27malm%C3%B6bor+med+utl%C3%A4ndsk+bakgrund%27. Läst 15 april 2012.
- ^ Statistiska centralbyrån: SCB - Tätorter 2010
- ^ SCB - Småorter 2010
- ^ Malmö stad - Halvårsuppföljning 2012
Externa länkar [redigera]
|