S:t Johanneskyrkan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
S:t Johanneskyrkan
Kyrka
S:t Johanneskyrkan i Göteborg, februari 2007.
S:t Johanneskyrkan i Göteborg, februari 2007.
Land  Sverige
Län Västra Götaland
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Invigd 1866
Bebyggelseregistret 21300000019730

Koordinater: 57°41′55.6″N 11°56′21.05″Ö / 57.698778°N 11.9391806°Ö / 57.698778; 11.9391806 S:t Johanneskyrkan är en kyrkobyggnad i Göteborg, uppförd 1866 i Majorna. Kyrkan ligger i en sluttning vid botten av Masthuggsberget, mitt emellan Stigbergstorget och Masthuggstorget i Göteborg.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan, som de första åren även gick under namnet Masthuggskyrka[1], är byggd av rött tegel i gotisk stil med ett utbyggt, femsidigt kor, tvärhus och en tornbyggnad vid det nordvästra hörnet, som ursprungligen var försedd med gjutjärnsdetaljer. Interiören har en öppen takstol, med läktare på tre sidor. Altarprydnaden är en replik i marmor av Bertel Thorvaldsens Kristus. Kyrkan byggdes under ledning av byggmästare August Krüger (1822-1896) och ritades av arkitekt Johan August Westerberg (1836-1900).[2]

Initiativet till en kyrka stod konsul Oscar Ekman för, då han den 1 oktober 1862 - som en födelsedagsgåva till domprosten Peter Wieselgren - överlämnade grundplåten till en kyrka, som skulle ställas till domprostens förfogande för andlig verksamhet i de så illa beryktade Masthuggsbergen i Majorna. Den var tänkt att bli medelpunkten i kyrkans sjömansvård bland svenska och skandinaviska sjömän. En grundläggande bestämmelse var från början, att kyrkan skulle ha fria bänkrum, där både fattig och rik skulle ha lika rätt. Kyrkan uppfördes i Majornas 5:te rote på Stigbergets norra sluttning. Det första sammanträdet med stiftarna hölls i det Carlgrenska skolhuset på Gustaf Adolfsdagen, den 6 november 1862, då en byggnadskommitté tillsattes. Vid invigningen den 8 juli 1866 talade Wieselgren över Konungaboken 8: 22—53 och slutade sitt tal med orden: "Måtte det skarpa tveäggade svärdet här få gå igenom många själar, så att Herren må få skapa nya människor, som kunna lova och prisa Honom!"

Efter Wieselgrens död uppstod önskemål om gudstjänster och själavård för sjömän från Sverige, Norge, Danmark och Finland, vilket ledde till att S:t Johanneskyrkan blev en sjömanskyrka år 1878.[3] Göteborgs sjömanshus startades 1753, och från 1854 höll man till i fastigheten Stigbergsliden 8.[4]

Samtidigt som Johanneskyrkan användes som sjömanskyrka, var den också från 1883 (genom den nya territorialindelningen) församlingskyrka i den folkrika Masthuggs församling fram tills 1893 då Oscar Fredriks kyrka stod färdig. Masthuggsförsamlingen hade 26 763 invånare år 1890.[5] År 1898 anlades en ny trappa upp till kyrkan, till en kostnad av 1 158 kronor.[6]

I korfönstren uppsattes 1967 sex glasmålningar av konstnären Joël Mila.

1975 gick S:t Johanneskyrkan och Sjömansgården samman och bildade "Stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg".

S:t Johanneskyrkan överläts 1985 av stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg till Göteborgs Kyrkliga Samfällighet. Kyrkan hyrdes senare ut till olika kristna församlingar i Göteborg och användes exempelvis av Masthuggets skolor för terminsavslutningar vid jul.

Sedan 1996 hör Johanneskyrkan till stadsmissionen i Göteborg och är därmed en av mycket få kyrkor byggda av Svenska kyrkan som övertagits av en privat organisation.

Utsikten från S:t Johanneskyrkan mot Masthuggskajen och Göta älv
Utsikten från S:t Johanneskyrkan mot Masthuggskajen och Göta älv


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 58, 175
  • Vilken kyrka är din?, red. Harald Wideen, "Lilla Göteborgsserien", Göteborgsinformation AB, Göteborg 1956 s. 15
  • Majornas kyrkokrönika, Per Pehrsson, Svenska kyrkans diakonistyrelses Bokförlag, Stockholm 1926 s. 236ff
  1. ^ Plan af Göteborg, [Göteborg : beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869]
  2. ^ Vår svenska kyrka: Göteborgs stift, huvudred. Elis Malmeström & Eric Nilsson, Kulturhistoriska Förlaget, Göteborg 1950 s. 107
  3. ^ Göteborgs kyrkliga stadsmission (2007). Johanneskyrkans historia:
  4. ^ Göteborgs sjömanshus 1753-1953, Bengt Wallerius, utgiven av direktionen för Sjömanshuset i Göteborg 1953 s. 39
  5. ^ Göteborg i Nordisk familjebok (första upplagans supplement, 1899)
  6. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 216

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]