Sankta Birgittas kapell, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°41′28.1″N 11°54′34.5″Ö / 57.691139°N 11.909583°Ö / 57.691139; 11.909583
Sankta Birgittas kapell
Kyrka
Kapellet i september 2011.
Kapellet i september 2011.
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Carl Johans församling
Koordinater 57°41′28.1″N 11°54′34.5″Ö / 57.691139°N 11.909583°Ö / 57.691139; 11.909583
Material Tegel
Invigd 1857
Koret i kapellet
Koret i kapellet

Sankta Birgittas kapell är en kyrkobyggnad i Klippan i stadsdelen Majorna i Göteborg. Det ligger på berget Skinnareklippan, som även givit namn åt området, med utsikt över Göta älvs mynning. Byggnaden har som förebild, det kapell med samma namn som stod i David Carnegie, dy:s hemby Balquhidder i Skottland. Både det skotska kapellet och Sankta Birgittas kapell i Klippan är namngivna efter det irändsk-skotska helgonet Brigid av Kildare.[1]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kapellet uppfördes, under ledning av bruksbyggmästaren Daniel Gabrielsson, mellan 21 maj[2] 1856 och invigningen den 1 juni 1857, medan förlagan i Skottland invigdes redan 1855. Adolf Edelswärd var arkitekten bakom kyrkans formgivning i engelsk gotik, baserat på byggnadsritningarna som delades med den skotska kyrkan.

Carnegie ville att kyrkan skulle överensstämma med de medeltida småkyrkor som fanns i Skottland. Han lät enligt samma förebilder, återuppbygga en nedbrunnen kyrka i sin hemort Balquhidder. Under vintern 1856 presenterade Edelsvärd sitt första utkast, en enkel nygotisk byggnad med spetsbågiga fönster, utan den klockryttare som senare tillkom på den västra gaveln. Viktor Rydberg menade att kyrkans inredning stämde väl med byggnadsstilen i övrigt och skrev att kyrkans "yttre förenar med osmyckad enkelhet rena och behagliga former".[3]

Tomtmarken på 3 937 kvadratalnar köpte Carnegie av Göteborgs stad år 1856. Byggkostnaden var 30 000 eller 25 000 riksdaler[4] och kapellet var 96 fot långt och 36 fot brett samt rymde 400 personer. Kapellet fick fasader av rött fogstruket tegel med detaljer av gul "klinkert" på en fotmur av granit. Taket täcktes med skiffer. Öppna, spetsbågiga trätakstolar höll upp kyrkorummets dubbla spåntade tak. Väggarna blev ljust finputsade och golvet lades med breda träplank. Carnegie Carnegie höll noggrann uppsikt över bygget och var mycket uppmärksam på kostnaderna. Från Skottland skrev han i ett brev till Edelsvärd: "/.../ jag är rätt ledsen att jag får icke nöjet att se Hr. Leutenant härstädes. Herr Watson skrifver mig att han ämnar resa till Hburg nästa fredag med ångbåten från Hull och medtager alla de bestälde kulörta fönstren. Innan Tit beställer de kvarhvarande gips statyer för Klippans kyrka önskar jag få veta huru mycket de skulle kosta med inpackning och frakt lefvererade i Götheborg. Det är stor skada att Tit ej besöker Edinburgh."[5]

Målningarna i kyrkan är utförda av Gotthard Werner (1837-1903). Kyrkans förste predikant var Julius Glasell, som samtidigt var bataljonspredikant på det intilliggande Nya Varvet. I mitten av 1870-talet efterträddes han av pastor Edvard Österman. Därefter kom Svante Ekman, som stannade i tre år och blev den siste predikant som avlönades av bruksledningen.[6]

Kapellet uppfördes av Carnegie för de som bodde och arbetade på Carnegies bruk vid Klippan. Fram till 1892 hade kyrkan egna präster men därefter stod Carl Johans församling för prästerna.

Redan år 1919 överlämnades kapellet, på vissa villkor, till Karl Johans församling för en tid av 25 år, då församlingen tog över större delen av kyrkans bruk och skötsel. Detta förlängdes senare till år 1969. Efter att Göteborgs stad köpt bruksområdet överlämnades kyrkan formellt till församlingen 1974. Den 1 juni 1977 invigdes den friliggande klockstapeln av kontraktsprosten Torvald Pettersson.[7] Vid kapellets västra gavel står ett så kallat Coldinukors, vilket sattes upp av Göta Coldinuorden vid dess 200-årsjubileum 5 april 1968.

Återinvigningarna 1938 och 1957[redigera | redigera wikitext]

Kapellet återinvigdes söndagen den 2 januari 1938 efter ungefär ett halvt års genomgripande renovering. Särskilt gällde detta koret, där altaret flyttades tillbaka mot väggen, sedan golvet sänkts. Sakristian, som förut legat bakom altaret, byggdes samman med predikstolen, vilket därmed frigjorde koret. Nya korfönster och sidofönster sattes in, och de gamla korfönstren flyttades över till den västra gaveln. Största nyförvärvet var den altartavla av konstnärinnan Saga Walli, där motivet är hämtat ur Johannesevangeliets 21:a kapitel, där Jesus uppenbarar sig för lärjungarna vid Tiberias sjö. Kapellet fick även ett nytt golv av betong, två nya ljuskronor samt utökning av antalet platser. Ljuskronorna levererades av Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara. Byggnadsarbetet utfördes av byggnadsfirman Axel Engström, Ferm & Persson stod för fönsterarbetena, och målningsarbetena utfördes av Ivar Celander & Co. Återinvigningen förrättades av kontraktsprosten C.H. Thölén, som till ingångsord för sitt tal valt psalmen 27:4 "Ett har jag begärt av Herren, därefter traktar jag, att jag må få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar till att skåda Herrens ljuvlighet och betrakta Hans tempel".[8]

Den 14 april 1957 återinvigdes kapellet, som restaurerats samt fått en läktare och sakristia.[9]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ S:ta Birgittas kapell -Svenska kyrkan
  2. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 56
  3. ^ Linde Bjur (1999), s. 183f
  4. ^ Majornas kyrkokrönika, Per Pehrsson, Svenska kyrkans diakonistyrelses Bokförlag, Stockholm 1926, s. 180
  5. ^ Linde Bjur (1999), s. 183f
  6. ^ Lindälv (1977), s. 89
  7. ^ Julhälsningar till församlingarna i Göteborgs stift 1977, red. Prosten Fritz Helldén, Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, Göteborg 1977 ISSN 0284-2084, s. 175
  8. ^ Stiftskrönikan : organ för kyrkligt liv och arbete inom Göteborgs stift, [årgång 1938 : 24 nr], utgiven av stiftelsen Pro caritate, Göteborg 1938 ISSN 0346-1874, s. 31f
  9. ^ Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift 1957, utgiven av Göteborgs Stifts-Tidnings Förlag, A Lindgren & Söner, Göteborg 1957, s. 185

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Johans församlings församlingsblad, maj 2007, Ingemar Linderås artikel
  • Klippans Kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna, Elof Lindälv 1977 s.86-89
  • Arkitekt vid industrialismens genombrott : Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi, [Serie: Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5], Gunilla Linde Bjur, Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet 1999 ISBN 91-85198-16-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]