Samiska ortnamnsefterled
Samiska ortnamnsefterled förekommer inom Sameland, det vill säga delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland (Kolahalvön). Eftersom samiskan består av flera olika varieteter med egna skriftspråk skrivs de samiska ortnamnen på olika sätt inom olika delar av området. Varje land har sina egna riktlinjer för detta.
Samiska ortnamn i olika länder
Sverige
Den första normen för stavning av samiska ortnamn i Sverige utformades av K.B. Wiklund i början av 1900-talet.[1] Den baserade sig på lulesamiskan.[2] När fjällkartan i 1:100 000 tillkom i början av 1960-talet infördes ett nytt skrivsätt. Detta ändrades under 1980-talet till en nordsamisk respektive en moderniserad lulesamisk ortografi inom respektive område. [1] Sedan Sverige ratificerat den europeiska stadgan om minoritetsspråk beslutade Lantmäteriet 2001 att använda fyra olika samiska ortografier – nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska. Varje ortografi används inom ett avgränsat område.[2]
Finland
I Enontekis, Utsjoki och norra delarna av Sodankylä anges samiska ortnamn huvudsakligen på nordsamiska. I Enare är situationen mer komplicerad, och där kan upp till tre olika namnformer användas: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. På grundkartorna anges upp till fyra namn, det finska överst och därefter de tre samiska under varandra.[3]
Norge
I Norge används nordsamisk stavning i Finnmark fylke, Troms fylke och i Nordland fylke söderut till Tysfjords kommun. Lulesamisk stavning används därifrån och söderut till Meløy kommun. Sydsamisk stavning används från Rana kommun och söderut.[4]
Kartor
Kartorna visar, regionalt, ortnamnsefterledens andel av alla ortnamn i Sverige. Syftet är att ge en översiktlig bild utifrån dagens kartnamn. Kartorna bör tolkas försiktigt och främst ses som en inspiration till fördjupade studier. Metod: Inom en flytande cirkel med 3 mils radie har andelen ortnamn med aktuellt efterled av alla ortnamn beräknats och utifrån dessa värden har iso-linjer konstruerats. För att undvika procentberäkningar på låga värden har mätpunkter med färre än 50 ortnamn utelämnats.
Kartans ytor har färg efter den andel som kartändelsen har av alla kartnamnen. Färgerna går från rött (högsta procentuella värdet inom kartan) över grön och blått till beige.
Längst ner finns en länk till Lantmäteriets "Kartsök". Fyll endast i ett ortnamnsefterled och en förteckning samt en karta visas.
Ortnamnsefterled i bokstavsordning
-jaure
Jaure är ett sätt att stava det samiska ordet för sjö. Denna stavning har tidigare varit regel på svenska kartor och förekommer fortfarande i främst bebyggelsenamn. En variant är den kortare formen -jaur.
På aktuella svenska kartor stavas ordet på följande sätt inom olika områden:
- Nordsamiska: jávri
- Lulesamiska: jávrre (med varianterna avrre och havrre)
- Umesamiska: jávrrie
- Sydsamiska: jaevrie
I Finland används följande varianter:
- Nordsamiska: jávri
- Enaresamiska: jävri
- Skoltsamiska: jäuˈrr
Exempel
Referenser
- ^ [a b] Wastenson Leif, Sporrong Ulf, Wennström Hans-Fredrik, red (1998). Sveriges nationalatlas. Sveriges kartor (3. utg.). [Vällingby]: Sveriges nationalatlas (SNA). sid. 69. Libris 7766579. ISBN 91-87760-45-2
- ^ [a b] ”Toponymic Guidelines: Riktlinjer för läsning av kartornas ortnamn – Sverige”. Lantmäteriet. 29 maj 2007. http://www.lantmateriet.se/Global/Kartor%20och%20geografisk%20information/Ortnamn/Dokument/2012/Toponymic_Guidelines_2007_6%5b1%5d.pdf. Läst 26 oktober 2014.
- ^ ”Ortnamn i flerspråkiga områden”. Institutet för de inhemska språken. http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=3774. Läst 28 oktober 2014.
- ^ ”Forskrift om skrivemåten av stadnamn”. Lovdata. http://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2007-06-01-592. Läst 28 oktober 2014.