Adolf W. Edelsvärd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adolf W. Edelsvärd
Adolf Wilhelm Edelsvärd - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Information
Född 28 juni 1824
Östersund, Sverige
Död 15 oktober 1919 (95 år)
Stockholm, Sverige
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Ingenjörstrupperna
Tjänstetid 1844-1864
Grad Major
Enhet Dalregementet
Fortifikationen
Utmärkelser Nordstjärneorden
Sankt Olavs Orden
Övrigt arbete Arkitekt
Stockholms Centralstation
Göteborgs centralstation
Thorburnska huset i Uddevalla

Adolf Wilhelm Edelsvärd, född 28 juni 1824 i Östersund, död 15 oktober 1919 i Stockholm, var en svensk arkitekt och officer (major) samt fortifikationsingenjör; son till Wilhelm Edelsvärd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Adolf Wilhelm Edelswärd var son till Fredrik Wilhelm Edelsvärd, som var militär, ingenjör och även intresserad av utveckling inom lantbruket. Adolf Wilhelm gick samma väg som sin far och blev 1844 antagen såsom underlöjtnant vid Dalregementet, men tog året därpå transport till Ingenjörkåren och tjänstgjorde sedan i flera år vid fortifikationsarbetena på rikets fästningar. Han studerade även civil arkitektur, såväl i hemlandet som på kontinenten och i England.

Vid Kungliga Järnvägsstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Adolf W. Edelsvärd anställdes 1855 som SJ:s chefsarkitekt, detta var ett år innan de första bansträckorna öppnades. Under hans 40 år i ledningen för Statens Järnvägars arkitektkontor uppfördes inte mindre än 5 725 byggnader vid de av staten byggda huvudlinjerna, därav 297 stationshus. Edelsvärd lade stor vikt vid stationshusets stil och funktion – alltifrån de stora centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö till linjestationernas små stationshus, som ofta utfördes efter standardmodeller:

Då stationsplatsen var utsedd ankom det på Edelsvärd att utplacera och utforma de olika till en station hörande byggnader. Han nöjde sig dock inte med att enbart studera byggnadernas utformning utan ansåg att de borde ses i ett större sammanhang och han hade därför även tankar och idéer angående stadsplaneringen i samband med byggandet av det svenska järnvägsnätet. Han angav ett par punkter som han ansåg borde följas vid planläggandet av landsortsstäder eller förstäder. Staden skulle bl a förses med torg, öppna platser och planteringar, vidare skulle den delas i två hälfter av parallella huvudgator (se Katrineholm) åtskilda av en park med alléer. Det skulle avsättas välbelägna tomter för publika byggnader. Med "välbelägna" avsåg Edelsvärd här att de borde placeras i stadens centralaxel, vars poler skulle utgöras av stationshuset och kyrkan. Här skulle även stationsbyggnaden få en "monumental tyngd" då den bildade fond i ett centralt stadsparti. Idag kan man se spår av hans tankar och idéer i städer som Nässjö där stationsbyggnaden var ortens första offentliga byggnad och fick utgöra utgångspunkten i stadsplanen och där en esplanad leder från stationsbyggnaden till Stortorget och i Hässleholm där stationsbyggnaden och kyrkan ligger i respektive ändpunkt stadens huvudgata.

Många av Edelsvärds stationshus finns kvar, särskilt vid de större stationerna: Stockholm C, Göteborg C, Malmö C, Norrköping C, Uppsala C, Linköping C och Örebro C men av de mindre där tågen inte längre stannar, har åtskilliga nu skattat åt förgängelsen.

Vid sidan av sin verksamhet som järnvägsarkitekt ritade Edelsvärd även andra byggnader och bland hans kyrkobyggnader måste nämnas: Hagakyrkan, Engelska kyrkan och S:ta Birgittas kapell alla i Göteborg samt Trollhättans kyrka tillika Jonsereds kyrka, Taxinge kyrka och Sandarne kyrka. För Stockholmsutställningen 1866 ritade han utställningshallen i Kungsträdgården. Edelsvärd är begravd på Solna kyrkogård.[1]

Ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.154

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde Bjur, Gunilla; Palm, Joakim (1999). Arkitekt vid industrialismens genombrott : Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi. Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5. Göteborg: Konstvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746357. ISBN 91-85198-16-1 
  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. Sid. 79-97. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  • Linde Bjur, Gunilla (1982). A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt 1855-95. Hindås: [Eget förl.]. Libris 7629400. ISBN 91-7260-795-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]