Shaikh Sa'di

Från Wikipedia
Version från den 24 november 2017 kl. 01.13 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Fix död länk)
Shaikh Sa'dis grav i Shiraz, Iran
Miniatyrmålning till Shaikh Sa'dis diktverk Rosengården

Shaikh Sa'di (persiska: سعدی, "den lycklige") eller Saadi (egentligen Mushrif-ud-Din Abdullah), född 1210 och död i Shiraz cirka 1292, är en av medeltidens stora persiska poeter. Han är känd som en sufisk tänkare, och flera av hans verk tillhör sufismens klassiker.

Sa'di studerade arabisk litteratur och islamisk vetenskap i Bagdad vid Nizamiyyah-universitetet 1195–1226. Som andlig vägvisare hade han den persiske sufischejken Shahabuddin Suhrawardi. Sa'di var även en flitig resenär och tillbringade en stor tid av sitt liv som kringvandrande dervisch. Han besökte islamiska länder som Syrien, Palestina, Arabien, Jemen, Anatolien samt Egypten under en period av nästan trettio år. Vid ett tillfälle skall han ha blivit tillfångatagen av korsfarare.

Sa'di blev publicerad på svenska första gången i september 1918 med lärodikten Bûstân ("Lustgården") i översättning av Eric Hermelin (1860–1944). Upplagan trycktes i 440 exemplar, varav 400 är numrerade. Nummer 1 och 2 erhölls av konung Gustaf V (1858–1950) och Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882–1973). Dessa specialinbundna exemplar finns idag på Tullgarns respektive Stockholms slott. På 150-årsdagen av översättaren Eric Hermelins födelse 22 juni 2010 återutgavs Lustgården på Karneval förlag med inledning och kommentarer av Carl-Göran Ekerwald.

Sa'di i svensk översättning

Externa länkar