Goli Taraghi

Från Wikipedia
Goli Taraqqi
Goli Taraqqi, 2017.
Född10 oktober 1939 (84 år)
Teheran, Iran
Medborgare iIran
Utbildad vidDrake University
SysselsättningFörfattare, manusförfattare
ArbetsgivareTeherans universitet
FöräldrarLotfollah Taraghi
Redigera Wikidata

Zohreh Taraghi-Moghadam, känd under namnet Goli Taraghi (persiska: گلی ترقی), född 10 oktober 1939 i Teheran, Iran, är en iransk romanförfattare och novellförfattare. Hon är trespråkig och talar förutom sitt modersmål flytande franska och engelska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Goli Taraghis far Lotfollah Taraghi var parlamentsledamot, förläggare och journalist, och hennes mamma kom från en framstående kulturell familj. Hon är född och uppvuxen i Teheran och gick på Drake University i USA och tog en grundexamen i filosofi. När hon återvände till Iran, fick hon en magisterexamen från Teherans universitet 1967 och arbetade under hela 1960-talet som specialist i internationella relationer för Irans plan- och budgetorganisation. På 1970-talet undervisade hon i kurser i filosofi, mytologi och symbolik vid Teherans universitet. Efter den iranska revolutionen stängdes universiteten tillfälligt 1980. Taraghi skilde sig från sin make Hazhir Dariush och flyttade med sina två barn till Paris, men hon har besökt Iran kontinuerligt under hela tiden i exil.[1]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • 1969, "Jag är också Che Guevera". persiska: Man ham Che Gevārā hastam. (novellsamling)
  • 1973, "Vintersömn". persiska: Khāb-e zemestāni. (roman)
  • 1994, "Strödda minnen". persiska: Khātereh-hā-ye parākandeh. (novellsamling)
  • 2001, "Annan plats". persiska: Jā-ye digar. (novellsamling)
  • 2002, "Två världar". persiska: Do donyā. (novellsamling)
  • 2018, "Återvändo". persiska: Bāzgasht. (roman)

Flera av Goli Taraghis noveller och romaner har översatts till andra språk, främst engelska, franska och turkiska.

Hennes novell "Min själs stora dam" (Bozorgbānu-ye ruh-e man) (1982) vann det franska Contre-Ciel-priset för bästa novell i Frankrike.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Heshmat Moayyad (red.), Stories from Iran: a Chicago anthology', 1921-1991', Mage Publishers, 1991, sid.403
  2. ^ Hasti Abbasi, Dislocation, Writing, and Identity in Australian and Persian Literature, Palgrave Macmillan, 2018, s. 50.