Självmotsägelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Parallellism
Paronomasi
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Självmotsägelse
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

En självmotsägelse eller en oxymoron är ett ord eller begrepp som är sammansatt av två element som står i motsatsförhållande till varandra eller är skenbart oförenliga. Ordet oxymoron härstammar från grekiskans oxymoron, vilket betyder ungefär spetsfundigt dum, och förekommer för första gången i källorna på 400-talet e.Kr. Ordet är skapat av grekiskans oxys, med betydelsen "skarp", "vass", och moros, med betydelsen "dum", "slö", vilket gör att ordet i sig även det är en oxymoron.[1] Dock kan man inte finna dessa ord sammansatta till oxymoron (ὀξύμωρον) i några grekiska källor.[2] Motsatsen till självmotsägelse är tautologi.

Exempel [redigera]

  • Äckligt gott
  • Sjukt frisk
  • Jätteliten
  • Enmansband
  • Fulsnygg
  • En gift ungkarl

Se även [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Oxymoron
  2. ^ Oxford English Dictionary