Självmotsägelse
Från Wikipedia
| Stilfigurer |
|---|
| Allegori |
| Anafor |
| Dysfemism |
| Epifor |
| Eufemism |
| Hyperbol |
| Katakres |
| Kiasm |
| Liknelse |
| Litotes |
| Malapropism |
| Metafor |
| Metonym |
| Metonymi |
| Prosopopoeia |
| Retorisk fråga |
| Självmotsägelse |
| Synekdoke |
| Trikolon |
En självmotsägelse eller en oxymoron är ett ord eller begrepp som är sammansatt av två element som står i motsatsförhållande till varandra eller är skenbart oförenliga. Inom engelskan betecknar det någonting som kan kallas för spetsfundigt men denna betydelse har ordet alltså inte i svenskan.[källa behövs] Ordet härstammar från grekiskans oxymaron vilket betyder ungefär spetsfundigt dum.[källa behövs] Motsatsen till självmotsägelse är tautologi.
Oxymoron är till skillnad från en antites inom språkvetenskapen en kombination av två skenbart motsatta begrepp som till exempel "Den talande tystnaden". En antites är i stället ett sammansatt ord med motsatt förhållande som till exempel "jätteliten" eller "bitterljuv" i det svenska språket. Oxymoroner är lätta att förväxla med paradoxer såsom "En vältalig tystnad".
[redigera] Populära oxymoroner
- Ensamma tillsammans
- Öronbedövande tystnad
- Samma skillnad
- Hemskt bra
- Äckligt gott
- Sjukt frisk
- Bred elitsatsning
