Skärhamn
| Skärhamn | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tjörns kommun |
| Församling | Stenkyrka församling |
| Koordinater | 58°00′N 11°33′Ö / 58.000°N 11.550°V |
| Area | 246,49 hektar |
| Folkmängd | 3 193 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,95 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 4560 |
  |
|
Skärhamn är en tätort på västra delen av Tjörn i Bohuslän och centralort i Tjörns kommun i Västra Götalands län.
Innehåll |
Historik [redigera]
Orten blev framför allt känd som Sveriges största hemmahamn för mindre tonnage. Numera kanske mest känd för Nordiska akvarellmuseet och Rederi AB Transatlantic (före detta B&N). De första bosättarna slog sig ned vid stranden av gårdarnas Tubberöd och Nötsäter utmarker som senare blev Skärhamn. Namnet förekommer första gången i mantalslängden år 1727. Här ligger även gårdarna Kroksdal, Toftenäs och Nordevik som tillsammans med Tubberöd och Nötsäter är de största bostadsområdena på orten. Jämte rederinäringen var fisk- och sillberedning tidigare stora näringar och betydande för ortens utveckling.
Social service [redigera]
Orten har ett stort mått av social service, med bibliotek. Många butiker finns också på orten, de allra flesta har öppet året runt. Här finns matvaruaffär, båttillbehörsaffärer, klädbutiker, elektronikbutik, fisk och skaldjursaffär mm. Efter långdragna förhandlingar med kommunledningen lyckades också Systembolaget etablera sig i Skärhamn 2007.
Idrott [redigera]
I Skärhamn finns idrottsklubben Skärhamns IK och idrottsplatsen Röavallen. Röavallen har en konstgräsplan, flera gräsplaner och en grusplan.
Räddningstjänst, kustbevakning och Polis [redigera]
Tjörns räddningstjänst har sin huvudbrandstation i Skärhamn. Kustbevakningen har också en bas på orten, två båtar är placerade där det är:KBV 303, övervakningsfartyg och KBV 044, miljöskyddsfartyg. Polis finns ej i Skärhamn eller på Tjörn, närmaste polisstation ligger placerad i Stenungsund.
Dialekt [redigera]
Tjörndialekten är en omisskännlig gren av bohuslänskan. Inom tjörndialekten är det dessutom ofta lätt att särskilja dem som kommer från Skärhamn, då i-ljuden och sk-ljuden (i-ljud blir ofta vassa "ij-ljud" och ske-ljud uttalas oftast som ett hårt "k") är extra markanta. Första stavelsen i "Skärhamn" uttalas inte med ske-ljud, utan med med "S" och ett hårt "k", därefter "-ärromm".
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Skärhamn 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 286 | |||
| 1965 | 1 396 | |||
| 1970 | 1 463 | |||
| 1975 | 1 769 | |||
| 1980 | 2 335 | |||
| 1990 | 2 941 | 212 | ||
| 1995 | 3 147 | 222 | ||
| 2000 | 3 084 | 224 | ||
| 2005 | 3 180 | 242 | ||
| 2010 | 3 193 | 246 | ||
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning [redigera]
- Andersson, Ivar; Brämberg, Karin; Sandell, Tarja (1985). Bebyggelsemönster och näringsliv: en jämförande studie av kustsamhället Skärhamn. Göteborg: Inst. för konservators- och bebyggelseantikvarisk utbildning, Göteborgs univ.. Libris 760421
- Brämberg, Karin (1992). ”Skärhamn - levande kustsamhälle”. Bohusläns samhälls- och näringsliv. 6, Fraktfarten (1992): sid. 134-148 : ill.. Libris 10614122
- Nilsson Benita, red (1993). Folk och hus i Skärhamn.. [Skärhamn]: [B. Nilsson]. Libris 1767008
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||
