Klädesholmen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°56′42″N 11°32′27″Ö / 57.94500°N 11.54083°Ö / 57.94500; 11.54083
Klädesholmen
Tätort
Vy från Klädesholmen
Vy från Klädesholmen
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tjörns kommun
Församling Rönnängs församling
Koordinater 57°56′42″N 11°32′27″Ö / 57.94500°N 11.54083°Ö / 57.94500; 11.54083
Area 28,84 hektar
Folkmängd 385 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,35 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4440
Klädesholmens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Klädesholmens läge i Västra Götalands län.

Klädesholmen är en ö och tätort i Tjörns kommun. Tätorten, som egentligen ligger på två öar, Klädesholmen och Koholmen, är förbunden med Tjörn via en bro till Bleket. Öarna var tidigare kronoholmar, där fiskare hade rätt att bosätta sig och bedriva fiske.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

I Håkonsagan från 1200-talet får man reda på att den norske kungen Håkon Håkonsson grundade Marstrand och många andra ö-samhällen i Viken. Klädesholmen kan säkerligen räknas till den senare kategorin, för när biskopen Jens Nielsen i Oslo stift, dit Klädesholmen hörde till 1685, passerade ön 1594, så beskriver biskopen Klädesholmen som ett gammalt fiskeläge. De första bosättarna kan därför mycket väl ha kommit dit under slutet av 1200-talet.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Klädesholmen har föregåtts av flera liknande namn. På holländska kartor från 1594 kallades ön Cleefsholmen, på kartor från 1734 stod Kleesholmen. På "Special Charta öfver Pater Noster Skären 1785" stod Klädsholm. Innebörden av namnet är oklart. Klees kan tolkas som "kloss" eller "close" och anspela på att Klädesholmen och Koholmen ligger mycket nära varandra.

Sillperioderna[redigera | redigera wikitext]

Båthus och bryggor vid på Klädesholmen.
Den gamla bron mellan Koholmen och Klädesholmen. Till vänster syns det nuvarande magasinet på Strandgatan 63 och i förgrunden, vid Guldsmedsvikens strand, några kvinnor med sin tvätt.

Liksom de flesta ö- och kustsamhällen fick Klädesholmen sitt rejäla uppsving under den stora sillperioden 1747-1809. Befolkningen ökade kraftigt under denna period, och det var framför allt säsongsarbetare på sillsalterierna och trankokerierna som tillförde ytterligare personer. Sillfisket skedde på vinterhalvåret, och pigor och drängar från Inland, Västergötland eller Halland jobbade inom jordbruket när det var lågsäsong. Öns hamn fylldes med båtar från när och fjärran, som hämtade saltsillen och tranet för vidare transport ut i Europa.

1808 försvann sillen. Samhället gick ner totalt, och befolkningen minskade till dryga fyrahundra år 1830.[förtydliga] Landshövdingen gjorde 1827 en privat insamling till Klädesholmens invånare som, enligt honom, levde sämre än råttor.[källa behövs] Uppgången började år 1861 när två Klädesholmare fick reda på att det fanns fisk (torsk och långa) uppe vid banken Storeggen utanför Ålesund i Norge. Detta medförde att många båtar drog sig upp mot Norge.

När svenskarna lämnade Ålesund runt 1880 för att börja arbeta på Shetlandsöarna, och sillen kom in till kusten på nytt 1877-1900, började den omfattande beredningsindustrin ta form. I de större magasinen, som då började byggas, saltades sill och bereddes fisk. Befolkningen tillväxte och mot slutet av 1800-talet började också Koholmen bebyggas med bostadshus. Till skillnad från den spontant framvuxna bebyggelsen på Klädesholmen skedde utbyggnaden enligt en byggnadsplan med 146 tomter.

1890 skaffade man mindre båtar, så kallade jakter. Med dessa besöktes i stort sett de flesta svenska hamnar. Från båten sålde man sina produkter, kabeljo, saltsill med mera. Normalt kunde man avverka ett par turer per år, men ibland hade man båten liggande vid en plats.

Sillkonservering under sent 1950-tal.

1900-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

När man i början av 1900-talet började lära sig kryddning av sill och skarpsill, började man även sälja gaffelbitar och ansjovis. Kunskapen om kryddning fick man genom att köpa recept från grossistföretag. Klara linjer vad gäller kryddning av sill går dock till Norge, som då var lite av föregångare inom detta område.

Befolkningen på Klädesholmen kulminerade i mitten av 1920-talet med 925 invånare.

Under 1930-talet blev sillkonservindustrin betydande, och omkring 1950 fanns det 25 konservfabriker på ön bortsett från de cirka 150 yrkesfiskarna. Sedan 1970 är det dock bara sillinläggningar som görs, och samma år försvann fiskberedningen. Men det har även gjorts andra produkter och inläggningar: sardiner, makrill, hummer, räkor, kräftor, kaviar, ärtor, morötter, fiskbullar och plommon.

En avgörande faktor för att samhällets konservindustri har kunnat leva vidare var kopplingen till vägnätet på fastlandet. Ön förbands till Tjörn med en bro som invigdes i december 1983. Då hade kommunikationen skett genom bilfärja i 20 år. Dessförinnan fanns endast personfärja.

I början på 2000-talet fanns bara tre konservfabriker kvar på ön. Dessa fabriker utgör numera tillsammans under samma märke Klädesholmen Seafood AB en stor del av den svenska konservindustrin. Till exempel så kommer mer än hälften av all matjessill från Klädesholmen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Klädesholmen var och är kyrkby i Klädesholmens socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenkyrka landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Klädesholmens municipalsamhälle, vilket från 1903 med orten ingick i den då bildades Klädesholmens landskommun. Denna uppgick med municipalsamhället och orten i Tjörns landskommun, där municipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959. Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Klädesholmen 1900–2010[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
755
1944
  
751
1960
  
789
1965
  
745
1970
  
653
1975
  
604
1980
  
561
1990
  
507 28
1995
  
496 28
2000
  
459 29
2005
  
417 29
2010
  
385 29

Befolkningsutveckling: 1944[5]

Samhället[redigera | redigera wikitext]

På Klädesholmen finns skola och bibliotek samt ett museum. Här finns Klädesholmens kyrka med dess församlingshem, missionsföreningen med dess missionshus samt Betelförsamlingen med sin kyrkobyggnad.

Klädesholmen har flera badplatser. Här finns en fotbollsplan och ett flertal restauranger och kaféer.

Cirka hälften av bostadsfastigheterna används numera som fritidsboende.[källa behövs]

Gatunamnen på ön har ofta fått namn efter de hantverkare som bott där. Många klockare bodde på Klockarberget, skomakare på Skomakaregatan, fiskare i Fiskargränd, samt kustroddare (tullare) på Kustroddarvägen, osv. Förslag fanns att Ångbåtsvägen skulle heta Kungsgatan eftersom kung Oscar II lär ha besökt "Grass Mathilda" som bodde i boden till Rosenvägen 8 samt Ola på Ångbåtsvägen 22.

Hustyper[redigera | redigera wikitext]

Hästeviksvägen 2 i början av 1920-talet.

Hustyperna på Klädesholmen är av varierande slag. Den äldsta kvarvarande bebyggelsen är från 1700-talet och den senast uppförda är byggd 2007. De tidigast bebyggda områdena kännetecknas av variation, oregelbundenhet och trängsel medan senare byggda områden har likartade hus, uppförda på stora förutbestämda tomter med farbara gator.

De äldsta husen representerar de typiska byggnadssätten i de flesta västkustsamhällen. Här finns enkelstugan och dubbelstugan, i flera varianter, men med samma grundplan.

Rotar[redigera | redigera wikitext]

Klädesholmen var enligt det gamla indelningsverket uppdelad i 4 rotar. Enligt husförhörslängden för Klädesholmen 1881-1894 omfattade Rotarna följande områden:

  • Rote 1, Åbålen (Obbolen), Båsen, Edet, Sälviken, Pallane
  • Rote 2, Kråkkollen, Sillgränd, Vadviken
  • Rote 3, Uddeviken, Prästgården, Lille Walen, Skomakaregatan, Rupekullen
  • Rote 4, Udden, Hålen (Huhn), Stora Walen, sant Lilla och Stora Stenvik

Indelningen varierar mellan de olika husförhörslängderna. Varje rote hade ansvar för en båtsman. Indelningsverket upphörde 1887.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Turism är en viktig näring på ön.

Sveriges största producent av matjessill är Klädesholmen Seafood AB med fäste på ön.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Klädesholmen är plats för Årets Sill, som infaller varje år den 6 juni på Sillens Dag.

Sedan år 1972 har man firat "Samhällets dag" på Klädesholmen. Den första lördagen i juli månad hålls arrangemanget.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Partiet Samhällets bästa[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Samhällets bästa

Samhällets bästa är ett lokalt politiskt parti med rötter på Klädesholmen som verkat i politiska sammanhang i Tjörns kommun i över 30 år.[sedan när?] Det finns representerat i kommunfullmäktige med två mandat (5,5% av rösterna 2010). Partiet skall enligt sina stadgar främst verka för sydvästra delen av Tjörn och dess öar. Partiet tillhör inget av de traditionella höger/vänsterblocken.

Panoramavy över Klädesholmens östra del.
Panoramavy över Klädesholmens östra del.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Klädesholmens fiskeläge med Koholmen
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ När var hur? 1945, sid. 141

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ginsburg, Sven. - Klädesholmen - här går sillen ännu till. - 1991. - Bohuskust. - 1991. - (Svenska turistföreningens årsbok, ISSN 0349-229x; 1992).; s. [126]-139: ill. (vissa i färg)
  • Tejder Yngve, red (2001). Husen på holmen: invånare och hus på Klädesholmen förr och nu. [Klädesholmen]: [Y. Tejder]. Libris 8246874. ISBN (Inb.) 
  • Krogbok från Salt & sill. Klädesholmen: Salt & sill. 2005. Libris 10159034. ISBN 91-631-7554-1 (inb.) 
  • Thormark, Karin (1998). "Am'rikanarna": så kallades de, som reste från Klädesholmen till Amerika: en skildring på individuell bas av ett kustsamhälles emigration. Skärhamn: K. Thormark. Libris 2570304. ISBN 91-630-6993-8 
  • Thormark, Karin (1981). Från gårdfarihandel till konservindustri. [Skärhamn]: [Tjörns hembygdsfören. (distr.)]. Libris 326987 
  • Thormark, Karin (1983). ”Klädesholmens konservindustri: dess bakgrund och framväxt”. Bohusläns samhälls- och näringsliv. 4, Konservindustrin (1983): sid. 75-89: ill. fotogr..  Libris 10627157
  • Thormark, Karin (1984). Kvinnors vardagsliv på Klädesholmen 1900-1950. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174; 10. Uddevalla: Bohusläns mus. Libris 7657869. ISBN 91-7686-001-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]