Klädesholmen
| Klädesholmen | |
| Tätort | |
 Vy från Klädesholmen
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tjörns kommun |
| Församling | Rönnängs församling |
| Koordinater | 57°56′42″N 11°32′27″Ö / 57.94500°N 11.54083°V |
| Area | 28,84 hektar |
| Folkmängd | 385 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 13,35 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 4440 |
  Klädesholmens läge i Västra Götalands län.
|
|
Klädesholmen är en ö och tätort i Tjörns kommun. Ön, som egentligen består av två öar Klädesholmen och Koholmen, är förbunden med Tjörn via en bro till Bleket. Öarna var tidigare kronoholmar, där fiskare hade rätt att bosätta sig och bedriva fiske.
Innehåll |
Historia[redigera]
Förhistoria[redigera]
I Håkonsagan från 1200-talet får man reda på att den norske kungen Håkon Håkonsson grundade Marstrand och många andra ö-samhällen i Viken. Klädesholmen kan säkerligen räknas till den senare kategorin, för när biskopen Jens Nielsen i Oslo stift, dit Klädesholmen hörde till 1685, passerade ön 1594, så beskriver biskopen Klädesholmen som ett gammalt fiskeläge. De första bosättarna kan därför mycket väl ha kommit dit under slutet av 1200-talet.
Namnet[redigera]
Namnet Klädesholmen har föregåtts av flera liknande namn. På holländska kartor från 1594 kallades ön Cleefsholmen, på kartor från 1734 stod Kleesholmen. På "Special Charta öfver Pater Noster Skären 1785" stod Klädsholm. Innebörden av namnet är oklart. Klees kan tolkas som "kloss" eller "close" och anspela på att Klädesholmen och Koholmen ligger mycket nära varandra.
Sillperioderna[redigera]
Liksom de flesta ö- och kustsamhällen fick Klädesholmen sitt rejäla uppsving under den stora sillperioden 1747-1809. Befolkningen ökade kraftigt under denna period, och det var framför allt säsongsarbetare på sillsalterierna och trankokerierna som tillförde ytterligare personer. Sillfisket skedde på vinterhalvåret, och pigor och drängar från Inland, Västergötland eller Halland jobbade inom jordbruket när det var lågsäsong. Öns hamn fylldes med båtar från när och fjärran, som hämtade saltsillen och tranet för vidare transport ut i Europa.
1808 försvann sillen. Samhället gick ner totalt, och befolkningen minskade till dryga fyrahundra år 1830. Landshövdingen gjorde 1827 en privat insamling till Klädesholmens invånare som, enligt honom, levde sämre än råttor. Uppgången började år 1861 när två Klädesholmare fick reda på att det fanns fisk (torsk och långa) uppe vid banken Storeggen (Ålesund). Detta medförde att många båtar drog sig upp mot Norge.
När svenskarna lämnade Aalesund runt 1880 för att börja arbeta på Shetland, och sillen kom in till kusten på nytt 1877-1900, började den omfattande beredningsindustrin ta form. I de större magasinen, som då började byggas, saltades sill och bereddes fisk. Befolkningen tillväxte och mot slutet av 1800-talet började också Koholmen bebyggas med bostadshus. Till skillnad från den spontant framvuxna bebyggelsen på Klädesholmen skedde utbyggnaden enligt en byggnadsplan med 146 tomter.
1890 skaffade man mindre båtar, så kallade jakter. Med dessa besöktes i stort sett de flesta svenska hamnar. Från båten sålde man sina produkter, kabeljo, saltsill med mera. Normalt kunde man avverka ett par turer per år, men ibland hade man båten liggande vid en plats.
1900-talet och framåt[redigera]
När man i början av 1900-talet började lära sig kryddning av sill och skarpsill, började man även sälja gaffelbitar och ansjovis. Kunskapen om kryddning fick man genom att köpa recept från grossistföretag. Klara linjer vad gäller kryddning av sill går dock till Norge, som då var lite av föregångare inom detta område.
Befolkningen på Klädesholmen kulminerade i mitten av 1920-talet med 925 invånare.
Under 1930-talet blev sillkonservindustrin betydande, och omkring 1950 fanns det 25 konservfabriker på ön bortsett från de cirka 150 yrkesfiskarna. Sedan 1970 är det dock bara sillinläggningar som görs, och samma år försvann fiskberedningen. Men det har även gjorts andra produkter och inläggningar: sardiner, makrill, hummer, räkor, kräftor, kaviar, ärtor, morötter, fiskbullar och plommon.
En avgörande faktor för att samhällets konservindustri har kunnat leva vidare var att ön förbands till Tjörn med en bro som invigdes i december 1983. Då hade kommunikationen skett genom bilfärja i hela 20 år. Dessförinnan fanns endast personfärja.
I början på 2000-talet fanns bara tre konservfabriker kvar på ön. Dessa fabriker utgör numera tillsammans under samma märke Klädesholmen Seafood AB en stor del av den svenska konservindustrin. Till exempel så kommer mer än hälften av all matjessill från Klädesholmen.
Administrativ historik[redigera]
Klädesholmen var och är kyrkby i Klädesholmens socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stenkyrka landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Klädesholmens municipalsamhälle, vilket från 1903 med orten ingick i den då bildades Klädesholmens landskommun. Denna uppgick med muncipalsamhället och orten i Tjörns landskommun, där muncipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959. Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[2]
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Klädesholmen 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 789 | |||
| 1965 | 745 | |||
| 1970 | 653 | |||
| 1975 | 604 | |||
| 1980 | 561 | |||
| 1990 | 507 | 28 | ||
| 1995 | 496 | 28 | ||
| 2000 | 459 | 29 | ||
| 2005 | 417 | 29 | ||
| 2010 | 385 | 29 | ||
Samhället[redigera]
På Klädesholmen finns skola och bibliotek samt ett museum. Här finns Klädesholmens kyrka med dess församlingshem, missionsföreningen med dess missionshus samt Betelförsamlingen med sin kyrkobyggnad.
Klädesholmen har flera badplatser med strand. Här finns en fotbollsplan samt ett flertal restauranger och kaféer.
1995 öppande restaurangen Salt & Sill på det lilla skäret "Danmark" alldeles intill hamnplanen vid stora bron.
Klädesholmen har ett aktivt fritidsboende, och cirka hälften av alla bostäder ägs numera av badgäster.
Gatunamnen på ön har ofta fått namn efter de hantverkare som bott där. Många klockare bodde på Klockarberget, skomakare på Skomakaregatan, fiskare i Fiskargränd, samt kustroddare (tullare) på Kustroddarvägen, osv. Förslag fanns att Ångbåtsvägen skulle heta Kungsgatan eftersom kung Oscar II lär ha besökt "Grass Mathilda" som bodde i boden till Rosenvägen 8 samt Ola på Ångbåtsvägen 22.
Hustyper[redigera]
Hustyperna på Klädesholmen är av varierande slag. Den äldsta kvarvarande bebyggelsen är från 1700-talet och den senast uppförda är byggd 2007. De tidigast bebyggda områdena kännetecknas av variation, oregelbundenhet och trängsel medan senare byggda områden har likartade hus, uppförda på stora förutbestämda tomter med farbara gator.
De äldsta husen representerar de typiska byggnadssätten i de flesta västkustsamhällen. Här finns enkelstugan och dubbelstugan, i flera varianter, men med samma grundplan.
Rotar[redigera]
Klädesholmen var enligt det gamla indelningsverket uppdelad i 4 rotar. Enligt husförhörslängden för Klädesholmen 1881-1894 omfattade Rotarna följande områden:
- Rote 1, Åbålen (Obbolen), Båsen, Edet, Sälviken, Pallane
- Rote 2, Kråkkollen, Sillgränd, Vadviken
- Rote 3, Uddeviken, Prästgården, Lille Walen, Skomakaregatan, Rupekullen
- Rote 4, Udden, Hålen (Huhn), Stora Walen, sant Lilla och Stora Stenvik
Indelningen varierar mellan de olika husförhörslängderna. Varje rote hade ansvar för en båtsman. Indelningsverket upphörde 1887.
Näringsliv[redigera]
Turism är en viktigt näring på ön
Sveriges största producent av matjessill är Klädesholmen Seafood AB med fäste på ön.
Evenemang[redigera]
Klädesholmen är plats för Årets Sill, som infaller varje år den 6 juni på Sillens Dag.
Sedan år 1972 har man firat "Samhällets dag" på Klädesholmen. Den första lördagen i juli månad hålls arrangemanget.
Poltitik[redigera]
Samhällets bästa är ett politiskt parti med rötter på Klädesholmen som verkat i politiska sammanhang på Tjörn i över 30 år. Det finns representerat i kommunfullmäktige med tre mandat (6,3% av rösterna). Partiet skall enligt sina stadgar främst verka för sydvästra Tjörn och dess öar. Partiet är fritt och oberoende och tillhör inga av de traditionella höger/vänsterblocken.
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Tryckta källor[redigera]
- Husen på Holmen (2001)
- Nordisk familjebok
- Nationalencyklopedin
Vidare läsning[redigera]
- Ginsburg, Sven. - Klädesholmen - här går sillen ännu till. - 1991. - Bohuskust. - 1991. - (Svenska turistföreningens årsbok, ISSN 0349-229x; 1992).; s. [126]-139: ill. (vissa i färg)
- Tejder Yngve, red (2001). Husen på holmen: invånare och hus på Klädesholmen förr och nu. [Klädesholmen]: [Y. Tejder]. Libris 8246874. ISBN (Inb.)
- Krogbok från Salt & sill. Klädesholmen: Salt & sill. 2005. Libris 10159034. ISBN 91-631-7554-1 (inb.)
- Thormark, Karin (1998). "Am'rikanarna": så kallades de, som reste från Klädesholmen till Amerika: en skildring på individuell bas av ett kustsamhälles emigration. Skärhamn: K. Thormark. Libris 2570304. ISBN 91-630-6993-8
- Thormark, Karin (1981). Från gårdfarihandel till konservindustri. [Skärhamn]: [Tjörns hembygdsfören. (distr.)]. Libris 326987
- Thormark, Karin (1983). ”Klädesholmens konservindustri: dess bakgrund och framväxt”. Bohusläns samhälls- och näringsliv. 4, Konservindustrin (1983): sid. 75-89: ill. fotogr.. Libris 10627157
- Thormark, Karin (1984). Kvinnors vardagsliv på Klädesholmen 1900-1950. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174; 10. Uddevalla: Bohusläns mus.. Libris 7657869. ISBN 91-7686-001-9
Externa länkar[redigera]
- Kladesholmen.com (lokal webbplats)
- Klädesholmens historia 1590-1900
|
||||||||||||||||
