Skultuna Messingsbruk
Skultuna Messingsbruk AB med varumärket Skultuna 1607 är ett av världens äldsta, fortfarande aktiva mässingsbruk[1] och företag, hovleverantör, beläget i Skultuna, Västmanland och anlagt 1607 av Karl IX. Skultuna tillverkar och säljer idag dels en hemkollektion och dels en smyckekollektion med totalt närmare 400 artiklar.
Historia
Skultuna Bruk grundas av Karl IX
Skultuna Bruk anlades år 1607 av Karl IX. Bakgrunden var att Sverige under Gustav Vasas och Erik XIV:s tid blivit starkt skuldsatt gentemot Hansan. Genom att förädla koppar till mässing skulle importen av mässing kunna minskas, exportinkomsterna ökas och därmed förbättra rikets ekonomi. Att mässingsbruket kom att anläggas just vid Skultuna berodde på att där fanns tillgång till Svartåns vattenkraft och att avståndet till Falu koppargruva inte var alltför långt. Dessutom fanns det i området gott om skog för träkolstillverkning.
Skultunas förste arrendator blev Jacob Johansson, Mäster Jacob Mässingsmakare. Han och hans närmaste efterträdare hitkallades från mässingsindustrin i Tyskland och Nederländerna.[1] Produktionen vid bruket var fördelad på olika verkstäder och smedjor. I beredarverkstaden tillverkades ljusstakar, krukor, kittlar, skålar, väggplåtar m.m. av mässingsplåt och i krongjutarverkstaden bl.a. mortlar, klockor, ljusstakar och ljuskronor. Den äldsta bevarade ljuskronan från Skultuna finns i Vårfrukyrkan i Enköping och daterar sig från 1619.
Sveriges största mässingsbruk
År 1669 blev kammarrådet assessorn i Bergskollegium Isaac Cronström ägare till Skultuna Bruk. Flera förbättringar i driften genomfördes under hans tid. Man började nu även med varumärkesstämpling av produkterna. Vid en svår eldsvåda 1780 förstördes så gott som hela bruket. Återuppbyggnadsarbetet leddes av den dåvarande brukspatronen Carl Jacob Adlerwald. Vid den här tiden utgjorde produktionen av tråd och plåt ca 90% av tillverkningen.[1] Till de tekniska förbättringarna hörde att man övergick till den s.k. zinkmetoden. Metoden innebar att metallisk zink tillsätts kopparen istället för galmeja. Under 1800-talet var Skultuna den ojämförligt största producenten i Sverige av manufakturvaror i mässingshusgeråd och prydnadsföremål. I en prislista från 1830 upptas inte mindre än 213 artiklar. Det fanns exempelvis 63 olika ljusstakar och ljuskronor, alltifrån enklaste modeller till 40- pipiga kyrkljusstakar.
Adlerwalds efterträdare Carl Wilhelm Hammarsköld kom att satsa betydande summor på mässingsbruket. Dessa var dock för det mesta felsatsningar, vilket slutligen ledde till att Hammarsköld flydde från konkursen genom att lämna landet 1849.[1]
Svenska Metallverken bildas
Efter en lång rättslig process fick olika släktingar till Hammarsköld äganderätten till bruket 1857. De ombildade Skultuna till aktiebolag 1860 under namnet Skultuna Bruk AB. Verkstäderna och utrustningen vid bruket var dock hopplöst omoderna. Reinhold Theodor Björklund anställdes som verkstadsingenjör, och började omedelbart modernisera anläggningarna och produktionsmetoderna. Redan 1862 kunde ett nytt tråddrageri tas i bruk.[1]
Björklund fortsatte under ytterligare 30 år att köpa in patent, höja den tekniska nivån och inte minst öka uttaget av vattenkraft ur Svartån. Under Stockholmsutställningen 1897 kom Skultunas monter, som bland annat innehöll en spektakulär dopfunt i mässing, formgiven av Hjalmar Norrström, att vara en av de mest uppmärksammade. Dopfunten ställdes också ut i Paris vid Världsutställningen 1900. Där vann den en guldmedalj.[1] Företagets vinst 1897 var emellertid fortfarande svag. Situationen förvärrades närmast ytterligare i samband med att Nordiska Metall AB bildades 1897 i Västerås. Produktionen där kom att bestå av vissa metallhalvfabrikat, främst koppartråd för den elektriska industrin. Detta kom att inkräkta på Skultunas produktionsområde. Efter långdragna diskussioner med konkurrenten i Västerås, samt Granefors mässingsbruk i Blekinge bildades en gemensam försäljningsorganisation. 1902 gick de tre företagen slutligen ihop för att bilda Svenska Metallverken Försäljningsaktiebolag.
Vid Skultuna Bruk tillverkades då enligt en företagspresentation ”…alla slags kokkärl och husgerådsartiklar av koppar, aluminium och mässing och ren nickel samt större kopparslageriarbeten för tekniska och industriella behof. Inom sistnämnda kategorin märkas helsvetsade aluminiumkärl, aluminiumrörledningar m.m.” Företaget fick problem i samband med bildandet av fackföreningar och storstrejken 1909. Alla tre bolagen gick i likvidation. 1910 bildades det gemensamma Svenska Metallverken. Redan 1912 levererade bolagen stora mängder aluminium- och kopparkabel till byggandet av nya elkraftöverföringslinjer i Sverige. Efter en stor brand 1913 flyttades valsverket, rör- och tråddrageriet, kopparslageriet och pressverkstaden till Västerås.[1] Bruket troddes vara anlagt 1611 till dess att privilegiebrevet med Karl IX:s signatur återfanns i Riksarkivet år 1922, varumärket var därför tidigare Skultuna 1611.
Gränges säljer Skultuna till Wachtmeister
Svenska Metallverken förvärvades 1969[2][3] av Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (senare namnändrat till Gränges AB). Verksamheten omstrukturerades och fick 1971 namnet Gränges Essem. Gränges Essem delades i sin tur upp i fyra företag 1974. Förutom den traditionella tillverkningen av mässings- och kopparprodukter, kom även produktion av aluminiumfolieprodukter och stötfångare att lokaliseras till orten. Gränges omorganiserades under slutet av 1970- och början av 1980-talet, vilket ledde till att dåvarande VD:n Ian Wachtmeister 1983 övertog tillverkningen av bruksföremål i Skultuna via sitt industriföretag The Empire.
Ett annat företag som startades samma år på det gamla bruksområdet var Skultuna Gelbgjuteri AB. De andra tillverkningsenheterna inom Gränges i Skultuna har därefter successivt funnit nya ägare. Den sista enheten, folietillverkning, såldes 2003 till ett italienskt företag. Bland företag verksamma i Skultuna Skultuna Flexible AB, Skultuna Ytbehandling AB och Skultuna Folie AB nämnas.
Formgivning åter i fokus
Skultuna var pionjärer inom den svenska formgivningen och år 1896 anställdes konstnären och formgivaren Carl Hjalmar Norrström vid bruket. Under hans tid som konstnärlig ledare fick Skultuna flera utmärkelser, bland annat guldmedaljer för bästa design vid världsutställningarna i Stockholm 1897 och i Paris år 1900 för en magnifik dopfunt som idag finns i Skultunas museum. Silversmeden Pierre Forssell var aktiv under 1950-1970-talet, med sin stramt eleganta formgivning blev Forssell stilbildande för den spirande moderna formgivningen på Skultuna. Under hösten 2015 arrangerade Bukowskis Auktioner en större utställning om Pierre Forssells formgivning för Skultuna i sina auktionslokaler på Nybroplan i Stockholm, en trycksak om Pierre Forssell och hans mest betydande produkter togs också fram till utställningen. Under 1970- och 80-talen samarbetade Skultuna med Sigvard Bernadotte som tog fram en produktlinje för det dukade bordet.
400-årsjubileum
I samband med 400-årsjubileet den 14 juni 2007 besökte kronprinsessan Victoria Skultuna Messingsbruk och invigde ett minnesmärke över grundaren Karl IX. Minnesmärket som restes av Skultuna Messingsbruk står vid nerfarten till bruket och består av en bronsplatta föreställande Karl IX fäst på en massiv stenstod av glavaskiffer. Bronsplattan är utförd av skulptören Ernst Nordin som även gjort många svenska mynt. Landshövding Mats Svegfors deltog också vid ceremonin.
Nutid
Idag samarbetar Skultuna med en lång rad av världens ledande formgivare såsom GamFratesi, Lara Bohinc, Luca Nichetto, Monica Förster, Richard Hutten, Thomas Sandell och Claesson Koivisto Rune. Produktionen, som fortfarande pågår i liten skala består främst av slutbeatbetningar med moment som trumling, polering, montering, stämpling, gravyr, paketering och kvalitetskontroller. Skultunas produkter säljs idag i över 400 butiker världen över och återfinns i många av världens ledande varuhus såsom NK, Iillums, Stockman, Harrods, Libertys och Barneys. I de gamla brukslokalerna i Skultuna finns det idag (förutom produktion och kontor) butikskonceptet Skultuna Fabriksbutiker med en lång rad varumärken som Skultuna 1607, Design House Stockholm, HAY, Orrefors, Edblad, Kosta Boda mfl. Dessutom finns å-café och museum. Skultuna Messingsbruk är idag ett av Västmanlands största turistmål.
Skultuna och dess bruk är spelplats för en kriminalroman med Skultunatema "Även som död sig lik" från 2015 av Skultunasonen (sedemera Södermalmsbon) Hans-Olov Öberg [4]
Fotogalleri
-
Messingsbruks museum med docka föreställande Karl IX. -
Urval av mässingljusstakar i museet. -
Skultuna Messingsbruk, butik med dopfunten. -
Kronprinsessan Victoria besökte Skultuna Messingsbruk och invigde minnesmärket över grundaren Karl IX i samband med 400-årsjubileet, här tillsammans med vd Viktor Blomqvist. -
Skultuna Messingsbruk bruksmiljön. -
Skultuna Messingsbruk. Bron över Svartån, Västmanland. På andra sidan från vänster: Kollada, brukshotell och verkstäder.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] Bååth, Sören och Lundström, Brage m.fl.: Hyttor och hamrar i Svartån, 56 sidor, utgiven 2011 av Industrihistoriska föreningen i Västerås.
- ^ NE.se - uppslagsord Sapa AB
- ^ Gränges webbplats - historik
- ^ ”Kalla Kulor | Även som död sig lik”. kallakulor.com. http://kallakulor.com/portfolio-item/aven-som-dod-sig-lik/. Läst 3 december 2015.
Tryckta källor
- Eriksson, Sigurd (1957). Skultuna bruks historia 1607 - 1860 D2:1. Svenska Metallverken. sid. 291
- Falk, Erik (1953). Skultuna bruk som aktiebolag 1861 - 1911 D2:2. Svenska Metallverken. sid. 120
- Eriksson, Sigurd (1972). Skultuna bruks historia 1607 - 1911 D3. sid. 262
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skultuna Messingsbruk.- Skultuna Messingsbruk AB
- Skultuna Fabriksbutiker
