Storörad opossum

Från Wikipedia
Storörad opossum
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningPungråttor
Didelphimorphia
FamiljPungråttor
Didelphidae
SläkteDidelphis
ArtStorörad opossum
D. marsupialis
Vetenskapligt namn
§ Didelphis marsupialis
AuktorLinnaeus, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Storörad opossum (Didelphis marsupialis[2][3][4]) är en pungdjursart som beskrevs av Carl von Linné 1758 och som ingår i familjen pungråttor.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 32,5 till 42,5 cm, en svanslängd av 33,6 till 42,0 cm och en vikt av 565 till 1610 g. Vanligen är honor lite mindre än hannar. Storörad opossum har 51 till 70 mm långa bakfötter och 46 till 58 mm långa öron. Pälsen på ovansidan bildas av en kort och ljusgul underull samt av mörkgråa till svarta täckhår. Exemplar som lever i fuktiga skogar är allmänt mörkast. I ansiktet finns tre mörka linjer, en från nosen till hjässans centrum och en till varje öga. Artens krämfärgade kinder står inte lika tydlig i kontrast till andra delar av ansiktet som de vita kinderna hos nordamerikansk opossum. Undersidan är allmänt täckt av ljusare päls. Öronen och främre halvan av den nakna svansen är svarta. I honans pung (marsupium) finns 13 spenar som bildar en cirkel. Tandformeln är I 5/4 C 1/1 P 3/3 M 4/4, alltså 50 tänder.[7]

Denna pungråtta förekommer i Central- och Sydamerika från öst centrala Mexiko till norra Brasilien och norra Bolivia. Den vistas i låglandet och på upp till 2 000 meter höga bergstrakter. Arten hittas i olika habitat som regnskogar och andra skogar och den förekommer även nära människans samhällen.[1]

Individerna klättrar främst i växtligheten och är aktiva på natten. De lever utanför parningstiden ensam. Honans revir är i genomsnitt 27 hektar stort och hannarnas revir har cirka en storlek av 165 hektar.[1] Boet som fodras med löv är en hålighet i trädet, ett utrymme mellan trädrötter eller en större bergsspricka. Storörad opossum är allätare och livnär sig bland annat av småfåglar, mindre däggdjur, insekter och andra ryggradslösa djur, frukter, gräs och andra växtdelar. I sällsynta fall dödar arten byten som är av samma storlek.[7]

Honor har oftast två kullar mellan januari och oktober med 7 eller 8 ungar per kull. Arten spelar i motsats till nordamerikansk opossum inte död när den träffar på en fiende.[7]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • D. m. caucae
  • D. m. marsupialis

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Astua de Moraes, D., Lew, D., Costa, L.P. & Pérez-Hernandez, R 2016 Didelphis marsupialis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 7 november 2021.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Didelphis marsupialis, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c] Ceballos, Gerardo (2014). ”Common opossum”. Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 74-76. ISBN 978-1-4214-0843-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]