Strandpadda
| Strandpadda Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Sårbar[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Äkta paddor Bufonidae |
| Släkte | Epidalea |
| Art | Strandpadda E. calamita |
| Vetenskapligt namn | |
| § Epidalea calamita | |
| Auktor | Laurenti, 1768 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Bufo calamita Laurenti, 1768[3] Bufo calamita Laurenti, 1768[4][5] Bufo calamita | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Strandpadda (Epidalea calamita)[4], som förr kallades stinkpadda[6], är en groddjursart som först beskrevs av Laurenti 1768. I den svenska databasen Dyntaxa[3] anges namnet strandpadda. Enligt både Dyntaxa och Catalogue of Life[7][8] ingår strandpadda i släktet Epidalea, och familjen paddor. En synonym till det vetenskapliga namnet, som inte ska användas längre, är Bufo calamita. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[9] Enligt den svenska rödlistan[2] är arten sårbar i Sverige. Arten förekommer i Götaland.[2] Artens livsmiljö är havsstränder, våtmarker, sjöar och vattendrag, jordbrukslandskap, stadsmiljö.[2] Inga underarter finns listade.[7]
Utseende
Strandpadda är en 4,5-8 centimeter lång padda med gråbrun till grönaktig rygg med mörkare, tämligen odistinkt formade fläckar. Den har oftast en gulaktig linje längs ryggen. Den har korta bakben, och lite eller ingen simhud på fötterna.
Utbredning
Strandpaddan förekommer i Baltikum, Mellaneuropa, Frankrike, delar av Spanien och Portugal. I Norden finns den i Danmark och lokalt i södra Sverige.
Förekomst i Sverige
I Sverige är strandpadda en av tre äkta paddor och förekommer lokalt i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän.
Ekologi
Strandpaddan rör sig på grund av de korta bakbenen med kravlande småhopp. Den är främst natt- och skymningsaktiv, och gräver ofta ner sig under dagen. Kan dock undantagsvis uppträda i fullt dagsdjus.
Strandpaddans äldre trivialnamn stinkpadda har den fått av att den, när den är hotad, kan avsöndra ett vitt körtelsekret, som doftar svagt som bränt gummi. Körtelsekretet är giftigt, dock inte lika giftigt som det från vanliga paddan. Då det är mycket sällan som arten tar till denna försvarsmetod, och sekretets stank har överdrivits, så är det mer lämpligt att använda namnet strandpadda framför stinkpadda.
Arten ynglar i hällkar och andra mindre vattensamlingar. Äggen är salttåliga och i Östersjön kan den yngla direkt i havet.
Vissa exemplar blir 16 år gamla.[6]
Föda
Strandpaddans föda består av insekter, spindlar, sniglar och maskar. I områden med sparsamt med föda kan den även ta myror och skalbaggar.
Status och hot
Globalt är strandpaddan inte hotad men lokalt har den minskat kraftigt och är hotad. Globalt kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Status i Sverige
I Sverige var strandpaddan upptagen på 2005 års Röda lista som starkt hotad[10] och i 2010 års rödlista som sårbar (VU).[11] I Sverige är den fridlyst och Artdatabanken uppskattar att det finns ungefär 10 000 individer i Sverige, på maximalt 100 lokaler.
Referenser
- ^ [a b] Epidalea calamita på IUCN:s rödlista, auktor: Pedro Beja et. al. (2009), besökt 14 januari 2017.
- ^ [a b c d] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/
- ^ [a b] Dyntaxa Epidalea calamita
- ^ [a b] Frost, Darrel R. (2009) , database. Amphibian Species of the World: an Online Reference v5.3
- ^ (2004) , database, Amphibian Species of the World: an Online Reference
- ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1988). ”Stinkpadda”. Däggdjur, groddjur & kräldjur. Köpenhamn: Norstedts. sid. 170-172. ISBN 91-1-864142-3
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/epidalea+calamita/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ 2009 Epidalea calamita Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ ”Artfaktablad” (
PDF). Artdatabanken. Sveriges lantbruksuniversitet. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100021/pdf. Läst 7 november 2017.
- ^ ”Rödlistade arter i Sverige 2010” ( PDF). Artdatabanken. Sveriges lantbruksuniversitet. sid. 122. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del2-200-592.pdf. Läst 7 november 2017.
Tryckta källor
- Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson (2001) Nordens padder og krybdyr ISBN 87-12-02982-3
- Artdatabankens rödlista, http://www.artdata.slu.se/rodlista/
- Artdatabankens faktablad för Bufo calamita, stinkpadda, http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100021
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Strandpadda.
Wikispecies har information om Epidalea calamita.
