Sumpbäver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sumpbäver
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Nutria (Myocastor coypus).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Piggsvinsartade gnagare
Hystricomorpha
Infraordning Hystricognathi
Parvordning Marsvinsartade gnagare
Caviomorpha
Familj Sumpbävrar
Myocastoridae
Släkte Myocastor
Robert Kerr, 1792
Art Sumpbäver
M. coypus
Vetenskapligt namn
§ Myocastor coypus
Auktor (Molina, 1782)
Synonymer
  • Mus coypus Molina, 1782
  • Myopotamus coypus
Hitta fler artiklar om djur med

Sumpbäver eller nutria (Myocastor coypus) är en stor, bäverliknande gnagare, som ursprungligen härstammar från Sydamerika, men som under början av 1900-talet inplanterades till flera andra världsdelar för sin päls skull.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Skalle av sumpbäver

Sumpbävern har en kroppslängd (huvud och bål) mellan 47 till 57 centimeter, svanslängd av 34 till 40 centimeter och en vikt mellan 5 och 10 kilogram.[2] Hannar är vanligen lite större än honor. Pälsen är gråbrun med vit nosspets. De stora gnagartänderna är tydligt tegelröda. Svansen är rund, fjällig och nästan helt naken. Vid bakfötterna finns fem tår varav fyra är sammanlänkade med simhud. Framtassarnas fyra tår har ingen simhud.[2] Som en anpassning till att djuret ofta vistas i vattnet ligger näsborrarna, ögonen och öronen högt placerade på huvudet.[3]

Sumpbävern har bra hörsel och bra känselsinne, den uppfattar rörelser med sina långa morrhår.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sumpbävern härstammar från Sydamerika men har vid början av 1900-talet introducerats till flera världsdelar,[2] framför allt för pälsens (nutrians) skull. Vildlevande populationer finns i alla världsdelar förutom Australien och Antarktis, om än sparsamt i Afrika.[källa behövs]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Sumpbävern beskrevs taxonomiskt av Juan Ignacio Molina 1782 som Mus coypus, som därmed placerade den i mussläktet.[3] Släktet Myocastor, beskrivet 1792 av Robert Kerr,[4] härstammar från grekiskans mys, som betyder "mus", och kastor, som betyder "bäver".[5] Oberoende av Kerr beskrev Étienne Geoffroy Saint-Hilaire arten som Myopotamus coypus,[6] och detta synonym används ibland.

Sumpbävern tillhör gruppen marsvinsartade gnagare och de flesta auktoriteter placerar arten i den egna familjen Myocastoridae men vissa behandlar den istället som en underfamilj inom familjen lansråttor (Echimyidae).[källa behövs]

Arten delas vanligtvis upp i fyra underarter:[7][3]

  • M. c. bonariensis - förekommer i norra Argentina, Bolivia, Paraguay, Uruguay och södra Brasilien
  • M. c. coypus - förekommer i centrala Chile och Bolivia
  • M. c. melanops - endemisk för Chiloé
  • M. c. santacruzae - endemisk för Patagonia

M. c. bonariensis tros vara den underart som merparten av olika introducerade populationer härstammar ifrån.[8]

Observationer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har den observerats i Småland, Södermanland, Värmland, Dalarna, Härjedalen och Norrbotten.[när?][källa behövs]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sumpbäver i Hula-dalen i norra Israel.

Individerna är främst aktiva på natten men blir mera dagaktiva vid kallt väder.[3]

Sumpbävern lever i och nära vatten, såväl saltvattensstränder som sjöar och vattendrag. Den vistas vanligen i låglandet men har ibland observerats 1 200 meter över havet.[3] Arten förefaller att föredra långsamt rinnande vattendrag med tätvuxna stränder. Djuret är en skicklig simmare och dykare, men mera ovig på land. Sumpbävern kan vara aktiv under hela dygnet, men är främst i rörelse under gryning och skymning. Pälsen hålls vattentät med hjälp av ett fett sekret, som avsöndras från körtlar i mungiporna. Den lever främst av vattenväxter, men äter även många olika andra växter.[3] Djuret kan i fångenskap bli upp till 10 år gammalt, i naturen når de vanligen 6 års ålder.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Djuret gräver gångar med en bohåla i strandkanterna, men kan också överta gångar från bisam. Tunneln är vanligen en till sex meter lång,[3] maximal 15 meter[2]. Sumpbävern lever i par eller familjegrupper, som kan växa till små kolonier. Unga könsmogna hannar lever vanligen ensam.[2] Sumpbävern kan få ungar året om och får 2 till 3 kullar per år.[3] Efter ungefär 4 månaders dräktighet (125 till 140 dagar) föder honan 1 till 14 (vanligtvis 4 till 6) välutvecklade, seende ungar. De diar i 1,5 till 2,5 månader (genomsnitt 55 dagar),[2] och kan göra så även i vatten tack vare spenarnas placering.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lessa, E., Ojeda, R., Bidau, C. & Emmons, L. 2011 Myocastor coypus Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 7 september 2012.
  2. ^ [a b c d e f g] G. D'Elia (1999). Myocastor coypus (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Myocastor_coypus.html. Läst 7 september 2012. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] C. A. Woods, L. Contreras, G. Willner-Chapman, H. P. Whidden. (1992) Mammalian Species: Myocastor coypus. American Society of Mammalogists, 398: 1-8.
  4. ^ ITIS Report. ”ITIS Standard Report: Myocastor”. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=180401. Läst 5 september 2007. 
  5. ^ Nutria Biology. Nutria.com. (2007), läst 5 september 2007.
  6. ^ ITIS Report. ”ITIS Standard Report: Myopotamus”. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=203538. Läst 19 december 2007. 
  7. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Myocastor coypus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  8. ^ Carter, Jacoby (29 Januari 2007) Worldwide Distribution, Spread of, and Efforts to Eradicate the Nutria (Myocastor coypus) – South America, United States Geological Survey, läst 4 september 2007.

Källor[redigera | redigera wikitext]