Svenska arméns gradbeteckningar

Svenska arméns gradbeteckningar visar den svenska arméns gradbeteckningar från sent 1600-tal och till 2019.

1600-talet till 1792

Under den senare delen av 1600-talet infördes ringkragen som befäls- och gradbeteckning i den svenska armén. Denna hade sitt ursprung i en rustningsdetalj som ursprungligen skyddade halsen. 1697 kom en kunglig förordning som närmare beslutade hur dessa ringkragar skulle se ut. Vid kavalleriet kunde dessa även anbringas på harnesket. Ringkragen bars enbart i tjänsten.

Från 1697 gällde följande föreskrifter:

Grad	Kragen	Symboler
Överste	Kragen av förgyllt silver	Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Överstelöjtnant	Kragen av förgyllt silver	Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Major	Kragen av förgyllt silver	Monarkens krönta namnchiffer omgiven av palmblad, samtliga emaljerade.
Kapten	Kragen av förgyllt silver	Monarkens krönta namnchiffer emaljerat.
Löjtnant	Kragen av silver	Monarkens krönta namnchiffer, förgyllt
Fänrik	Kragen av silver	Monarkens krönta namnchiffer, förgyllt

• 
  Tidig ringkrage från Karl XI:s tid för en överste.
• 
  Ringkrage för en fänrik eller löjtnant med Gustaf III:s namnchiffer.
• 
  Ringkrage för en kapten med Gustaf III:s namnchiffer.
• 
  Ringkrage för en major, överstelöjtnant eller överste med Gustaf III:s namnchiffer.
• 
  Arvid Horn i uniform samt särskild ringkrage för kaptenlöjtnanten vid Kunglig Majestäts drabanter, ringkragen med Karl XII:s namnchiffer, ca 1706.
• 
  Peter Lilliehorn i uniform och ringkrage för en major vid Kalmar regemente, rinkragen med Fredrik I:s namnchiffer, 1727.

1792-1886

Ringkragen avskaffades inom den svenska armén 1792 och istället införde man epåletter efter franskt mönster. Vid införandet av epåletterna bar man crepiner (rullar av textilmaterial, ibland med stomme av trä, och besatta med små öglor av metall), buljoner (spiraler av tunna metallskenor) och fransar i kombination med olika kronor (kungliga och grevliga), olika på höger respektive vänster axel.

1792

Enligt reglementet 1792 bars epåletter enligt följande

Grad	Vänster axel	Höger axel
Fältmarskalk	Crepiner och bouilloner, 1 konglig krona och 3 grevliga kronor	Crepiner och bouilloner samt 3 grevliga kronor
General	Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor	Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor
Generallöjtnant	Crepiner och bouilloner 3 grevliga kronor	Crepiner och bouilloner 1 konglig krona
Generalmajor	Crepiner och bouilloner 1 konglig krona	Crepiner och bouilloner 1 konglig krona
Överste	Crepiner och bouilloner 1 konglig krona	Crepiner och bouilloner
Överstelöjtnant	Crepiner och bouilloner	Bouilloner
Major	Bouilloner	Bouilloner
Kapten/Ryttmästare	Bouilloner	Fransar
Löjtnant	Fransar	Fransar
Underlöjtnant	Fransar	Utan fransar
Kornett/Fänrik	Fransar	Ingen epålett, utan guld eller silversnodd

• 
  Gustav IV Adolf i Livgardets uniform, med epåletter för en general.
• 
  Carl August Ehrensvärd i uniform med epålett för en generalamiral (fältmarskalk).
• 
  Alexander Moritz von Schmitterlöw i uniform och epåletter för en kapten vid Psilanderhielmska regementet
• 
  Fredrik Adolf Ulrik Sparre i uniform och epåletter för en ryttmästare
• 
  Anders Fredrik Reuterswärd i uniform m/1792 kanske för Bohusläns regemente med epåletter för en kapten eller major.

1795

Enligt reglementet 1795 bars epåletter enligt följande

Grad	Vänster axel	Höger axel
General	Tre kronor och bouilloner	Tre kronor och bouilloner
Generallöjtnant	En kunglig krona och bouilloner	Tre kronor och bouilloner
Generalmajor	En kunglig krona och bouilloner	En kunglig krona och bouilloner
Överste	Tre stjärnor och bouilloner	Tre stjärnor och bouilloner
Överstelöjtnant	Två stjärnor och bouilloner	Tre stjärnor och bouilloner
Major	Två stjärnor och bouilloner	Två stjärnor och bouilloner
Kapten/Ryttmästare	En stjärna	Två stjärnor
Löjtnant	En stjärna	En stjärna
Underlöjtnant	Endast epålett	En stjärna
Kornett/Fänrik	Endast epålett	Endast epålett

• 
  Gustav IV Adolf i uniform och epåletter för en general.
• 
  Adam Ludvig Lewenhaupt i uniform och epåletter för en generalmajor.
• 
  Johan af Puke i uniform med epåletter för en konteramiral (Generalmajor) i flottan.
• 
  Carl von Cardell i uniform m/1792 med epåletter för en major eller överstelöjtnant vid Wendes artilleriregemente.
• 
  Gustaf Adolf Liljehorn i uniform för Adelsfanan med epåletter för en major.
• 
  Epålett m/1795 för löjtnant vid infanteriet.
• 
  Epålett m/1795 för löjtnant eller underlöjtnant vid infanteriet.
• 
  Epålett m/1795 för löjtnant vid livkyrassiärerna eller ridande artilleriet.

1800

Runt år 1800 infördes ett nytt upplägg för epåletter och deras utseende. Nu fanns bara epåletter från fänrik till överste, medan generalspersoner hade guldgaloner i form av eklöv på uniformens ståndkrage. I övrigt var systemet samma som 1795. År 1799 införde man åter ringkragen med nu som en markering för att visa vem som är Vakthavande befäl. Denna ringkrage kallas för Dagbricka m/1799.

• En fältmarskalk hade en rad av liggande eklöv, därefter en guldrand, sedan två rader av eklöv, allt i guldgalon. De två sista raderna med insydda knappar med motiv av två korslagda fältmarskalkstavar i vinkeln.
• En general hade tre rader av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen
• En generallöjtnant hade två rader av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen
• En generalmajor hade en rad av eklöv i guldgalon sydda runt ståndkragen

Grad	Vänster axel	Höger axel
Överste	Tre stjärnor och bouilloner	Tre stjärnor och bouilloner
Överstelöjtnant	Två stjärnor och bouilloner	Tre stjärnor och bouilloner
Major	Två stjärnor och bouilloner	Två stjärnor och bouilloner
Kapten/Ryttmästare	En stjärna	Två stjärnor
Löjtnant	En stjärna	En stjärna
Underlöjtnant	Endast epålett	En stjärna
Kornett/Fänrik	Endast epålett	Endast epålett

• 
  Gradbeteckningar 1808
• 
  Johan Christopher Toll i uniform för en fältmarskalk, ca 1810. Avporträtterad av Johan Way.
• 
  Per Ulrik Lilliehorn i uniform för en generalmajor, ca 1800. Porträtt av Nils Schillmark.
• 
  Carl Olof Cronstedt i en uniform för en generalmajor, ca 1800. Porträtt av Jacob Axel Gillberg.
• 
  Georg Gedda iförd uniform m/1802 med epåletter för en överste vid Finska gardesregementet.
• 
  Carl Fredrik Reinhold von Essen i uniform med epåletter för en löjtnant, 1808. Porträtt av Carl Fredrik von Breda.
• 
  August Östergren iklädd uniform med epåletter för en underlöjtnant, 1824. Porträtt av Pehr Lindhberg.

1836

Enligt 1836 års rulla bars epåletter enligt följande, där namnchiffer avser den regerande monarkens:

Grad	Stjärnor	Buljoner
Fältmarskalk	Namnchiffer Korslagda marskalkstavar	Grova
General	Namnchiffer 3 stjärnor	Grova
General-Lieutenant	Namnchiffer 2 stjärnor	Grova
General-Major	Namnchiffer 1 stjärna	Grova
General-Adjutant el. Öfverste	Kunglig krona	Grova
Öfverste-Lieutenant	3 stjärnor	Fina
Major	2 stjärnor	Fina
Capitaine	3 stjärnor	-
Lieutenant	2 stjärnor	-
Under Lieutenant	1 stjärna	-

• 
  Carl Ulrik Ridderstolpe i uniform med epåletter för en generallöjtnant, ca 1840.
• 
  Gustaf Olof Lagerbring i uniform och epåletter för en generallöjtnant, 1836. Avporträtterad av Johan Gustaf Sandberg.
• 
  Sixten David Sparre i uniform med epåletter för en generalmajor, ca 1840.
• 
  Epåletter m/1830 för överste vid Fortifikationen.

Uniform m/1886 och m/1895

Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1906.

Modell äldre eller m/ä är samlingsbenämningen på alla uniformspersedlar som tagits fram före den för armén 1906 fastställda enhetsuniformen. Idag avses oftast uniform m/1886 för infanteriet och uniform m/1895 för kavalleriet och trängkåren. Till uniform m/ä användes gradbeteckningar på axeltränsar, axelklaffar, kragar och underärmar. Gradbeteckningens placering var olika för olika typer av uniformspersedlar.

Vapenrock

Generalspersoner bar på de flesta plagg gradbeteckningarna på kragen i form av broderade silverstjärnor på guldgaloner med eklöv. Regementsofficerare bar axeltränsar med 1-3 stjärnor för respektive major, överstelöjtnant och överste. Kompaniofficerare bar axelklaff m/1895-1899 utan eller med 1-3 stjärnor för respektive fanjunkare samt underlöjtnant, löjtnant och kapten. Sergeanter bar en axelklaff av samma typ som fanjunkare, men med de tre snörena i mitten av vitt eller gult redgarn eller silke. För underbefäl av manskapet bars gradbeteckningarna, utöver på kragen, även på underärmarna i form av galoner. Distinktionskorpral (senare furir) bar guld- eller silvergaloner kring kragen och underärmarna; korpraler bar gradbeteckningar av vitt eller gult band på samma ställen. Vicekorpraler bar endast ett vitt eller gult band på kragen.

Enligt 1901 års rulla bars epåletter enligt följande:

"Lika på båda epåletterna och, så vidt sig göra låter, å nedre delen af mattan."

Grad	Stjärnor	Buljoner
General	3 stjärnor	Grofva glitterbuljoner
Generallöjtnant	2 stjärnor	Grofva glitterbuljoner
Generalmajor	1 stjärna	Grofva glitterbuljoner
Öfverste	3 stjärnor	Gröfre blanka buljoner
Öfverstelöjtnant	2 stjärnor	Fina blanka buljoner
Major	1 stjärna	Fina blanka buljoner
Kapten/Ryttmästare	3 stjärnor	-
Löjtnant	2 stjärnor	-
Underlöjtnant	1 stjärna	-

Stjärnor om tre bärs med en stjärna över två.

• 
  Oscar II i uniform, med epåletter för en general. Ca 1905.
• 
  Epålett m/1888 för överstelöjtnant vid Intendenturkåren.

Nutida bruk

Epåletterna som används idag till paraduniformer i Försvarsmakten är:

• Epålett m/1794-1895 för officerare vid Livgardets infanteri (f.d. Svea livgarde).
• Epålett m/1845-1895 för specialistofficerare vid Livgardets infanteri (f.d. Svea livgarde).
• Epålett m/1845-1895 för officer vid Livgardets kavalleri (f.d. Livgardets dragoner) och Livgardets dragonmusikkår.
• Epålett m/1845-1895 för specialistofficer vid Livgardets kavalleri (f.d. Livgardets dragoner) och Livgardets dragonmusikkår.
• Epålett m/1830-1895 för officer och specialistofficer vid Arméns musikkår (Göta livgardes modell).
• Epålett m/1804-1895 för gruppbefäl och soldater vid Livgardet samt musiker vid Livgardets dragonmusikkår.
• Epålett m/1878 för marinofficer vid tjänstgöring på paradslupen Vasaorden.

År 1895 infördes Oscar II:s namnchiffer på gardesförbandens epåletter, vilket 1908 ändrades till Gustaf V. Tilläggsåret "-1895" syftar alltså till att epåletten idag bär namnchiffer. Efter återinförandet på 90-talet bär gardesförbanden regerande monarks namnchiffer i guldmetall på epåletterna, idag kung Carl XVI Gustaf.

Uniform m/1906

För uniform m/06 infördes gradbeteckningar vilka bars på vapenrockens mellanblå ärmlister och kappans underärmar i form av galoner. Generaler bar tjocka guldgaloner liknande flottans gradbeteckning för flaggmän med 1- 3 stjärnor. Regementsofficerare bar en tjock galon med ögla och 1-3 galoner under denna. Kompaniofficer bar 1-3 galoner med den översta formad som en ögla. Underofficerare bar 1-2 galoner med en liten ögla på uniformens blå ärmlist. Underbefälet bar 1-3 redgarnssnören utan ögla på samma ställe. Manskapet bar enbart en mellanblå ärmlist.

Kategori	Officer										Underofficer			Underbefäl				Manskap
Uniform m/1906
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Underlöjtnant		Fanjunkare Styckjunkare	Sergeant		Distinktionskorpral	Korpral Konstapel	Vicekorpral Vicekonstapel		Menig

Uniform m/1910

Gradbeteckningar till uniform m/ä samt till uniform m/1910.

Vid uniform m/1910 användes axeltränsar för officerare och underofficerare samt axelklaffar för generalitet, underbefäl och manskap. Generaler hade guldgalonerade axelklaffar med 1-3 stjärnor i silver. Regementsofficerare bar flätade axeltränsar med valknut samt 1-3 stjärnor. Kompaniofficerare och fanjunkare (styckjunkare) bar axeltränsar med två längsgående guldsnören samt en valknut. När fänriksgraden infördes 1915 fick den samma gradbeteckning som underlöjtnant. Sergeanter bar axeltränsar av vitt eller gult redgarnssnöre utan stjärnor. Underbefälet bar mellanblå axelklaffar med en guldgalon för distinktionskorpral, ett gult redgarnsband för korpral och gult redgarnssnöre för vicekorpral.

Färgen på axelklaffens foder var olika beroende på vilket regemente man tillhörde. Regementen eller kårer med silverknappar istället för guldknappar bar axeltränsar och galoner i silver eller vitt redgarn.

1914 infördes gradbeteckningar även på hatten och i mössmärket. Dessa var V-formade och satt på den trekantiga hattens båda främre sidor. Gradbeteckningen var i övrigt lik den för mössa m/1865-99 med blåemaljerad knapp, eller för underofficerare förgylld, samt en guld sidenkokard. Manskapet bar tre kronor samt kompanimärke, allt i metall.

Kategori	Officer										Underofficer			Underbefäl				Manskap
Mössmärke m/1914														-				-
Hatt m/1910-14
Uniform m/1910
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Underlöjtnant Fänrik 1915		Fanjunkare Styckjunkare	Sergeant		Distinktionskorpral	Korpral Konstapel	Vicekorpral Vicekonstapel		Menig

Landstormsbindel m/1911

Armbindlar med tjänsteställningsbeteckningar m/11 för landstormen.

Ursprungligen utrustades landstormen enbart med vapen och ammunition samt viss annan utrustning av staten. Allt annat var egen beklädnad och utrustning. Alla landstormsmän skulle bära fälttecken i form av landstormsarmbindel och landstormsmärke. På den grå landstormsarmbindeln bars blå tjänsteställningsbeteckningar i form av chevroner (vinklar) med eller utan öglor.

Uniform m/1923

Gradbeteckningar till uniform m/23, i sin utformning från 1937.

På uniform m/1923 bars gradbeteckningarna på vapenrockens ståndkrage och på kappans axelklaffar. Stjärnor och galoner användes som symboler för officerare, stjärnknappar och vinklar för underofficerare, stolpar för underbefäl. På mössan bars gradbeteckningar i form av galoner.

Ursprungligen hade fänrik och underlöjtnant samma gradbeteckning (en stjärna) och fanjunkare tre vinklar. 1925 fick fänrik lägre tjänsteställning än underlöjtnant och fänriksgraden betecknades därefter med en kadettkrona på underärmarna i tillägg till gradbeteckningarna på kragen. Fanjunkare fick tjänsteställning som underlöjtnant och graden betecknades med en stjärnknapp. Det var enbart officersfanjunkare (kadetter på krigsskolan och reservofficersaspiranter efter avlagd reservofficersexamen) som i fortsättningen bar tre vinklar som gradbeteckning. 1937 avskaffades graden underlöjtnant; fänriksgraden betecknades nu enbart med gradbeteckningar på kragen. Fanjunkare i förvaltarebeställning fick titeln förvaltare och erhöll regelmässigt fullmakt som löjtnant i armén; de bar som sådana löjtnants gradbeteckning.

Längst ner på axelklaffarna bars av manskap till och med överste en regementssiffra eller -symbol i olika färger beroende på truppslag. Exempelvis stod gult för infanteriet och vitt kavalleriet.

Kategori	Officer										Underofficer				Underbefäl				Manskap
Mössa m/23
Krage
Axelklaffar, kappa m/23
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Underlöjtnant Fänrik 1915		Fanjunkare Styckjunkare		Sergeant		Furir	Korpral Konstapel	Vicekorpral Vicekonstapel		Menig

Uniform m/1939

Militär och civilmilitär personal

	Officerare
Mössmärke m/40
Gradbeteckning m/39
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Fänrik

	Underofficerare			Manskap
Mössmärke m/40
Gradbeteckning m/39
Grad	Förvaltare	Fanjunkare Styckjunkare	Sergeant	Överfurir 1944	Furir	Korpral Konstapel	Vicekorpral Vicekonstapel	Menig

Försvarstjänstemän

Hemvärnet

Kvinnlig personal

Unform m/1939 - 1945 års befälsordning

	Officerare
Mössmärke m/46
Gradbeteckning m/39
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Fänrik

	Underofficerare			Kadetter	Underbefäl					Meniga
Mössmärke	m/46	m/46	m/46		m/46-57	m/46-52	m/46-52	m/46-52	m/46-52
Gradbeteckningar m/46 och m/39
Grad	Förvaltare	Fanjunkare Styckjunkare	Sergeant	Sergeant Yngre kurs vid Karlberg	Rustmästare 1957	Överfurir	Furir	Korpral Konstapel	Vicekorpral Vicekonstapel	Menig

Uniform m/58 och m/59

Militära grader som de existerade på uniform m/1958 och m/1959 fram till och med tjänsteställningsreformen 1972. Gradbeteckningar bars på vänster kragsnibb på kragspegel m/58. Agraffen bars på fältmössa och pälsmössa m/59. Generalspersonernas gradbeteckningar var i början av bronsbrodyr, men blev under 80- eller 90-talet i guldbrodyr för att till slut år 2000 bli svarta. År 1972 fick generalsgraderna en till stjärna vid införandet av överste av 1:a graden.

Kategori	Generalsperson			Officer							Underofficer				Underbefäl						Värnpliktiga
Agraff																					-
Uniform m/58 m/59
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten Ryttmästare	Löjtnant	Fänrik		Förvaltare	Fanjunkare Styckjunkare	Sergeant		Rustmästare	Överfurir	Furir	Korpral	Vicekorpral		Menig Infanteriet
Förkortning	gen	genlt	genmj	öv	övlt	mj	kn	lt	fk		förv	fj	serg		ru	öfu	fu	korp	vkorp		men

1972 års befälsordning

Genom tjänsteställningreformen 1972 infördes nya benämningar på befälskårerna. Dessa benämningar skiljdes från de benämningar som användes för befälsnivåer.

Kategori	Regementsofficer											Plutonsofficer			Gruppchefer				Värnpliktiga
								Kompaniofficer
								Vpl officer				Vpl officer
Nivå	H	H	H	R	R	F	B	K	P			T			G				M
Armén
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste 1.gr	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten	Löjtnant	Fänrik		Fanjunkare	Sergeant		Överfurir	Furir	Korpral		Menig
Förkortning	gen	genlt	genmj	öv 1.gr	öv	övlt	mj	kn	lt	fk		fj	serg		öfu	fu	korp		men

1983 års befälsordning

Den nya befälsordningen 1983 påverkade inte gradbeteckningssystemet. År 1992 avskaffas graden överfurir för nyutnämningar, främst för värnpliktiga. Dock kom den att fortsättas delas ut i utlandsstyrkan ett tag till framöver.

År 2000 infördes brigadgeneral som ersatte överste av 1:a graden. Överste 1.gr kom att fortsätta existera för de som innehar graden, men den delas ej längre ut. Samtidigt som detta bytte man färg på generalernas stjärnor och eklöv på kragspeglarna från guldbrodyr till svart.

Kategori	Yrkesofficerare											Plutonsofficer			Gruppchefer				Värnpliktiga
								Vpl KB				Vpl PB			Vpl GB
Nivå	H	H	H	1	1	2-3	4	5	6			7			8				9
2000- 2009															-
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Brigadgeneral	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten	Löjtnant	Fänrik		Fanjunkare	Sergeant		-	Furir	Korpral		Menig
Förkortning	gen	genlt	genmj	bgen	öv	övlt	mj	kn	lt	fk		fj	serg		-	fu	korp		men
1983- 2000
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Överste 1.gr	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten	Löjtnant	Fänrik		Fanjunkare	Sergeant		Överfurir	Furir	Korpral		Menig
Förkortning	gen	genlt	genmj	öv 1.gr	öv	övlt	mj	kn	lt	fk		fj	serg		öfu	fu	korp		men

2009 års befälsordning

Överbefälhavaren beslutade 24 oktober 2008 om ett nytt gradsystem för den svenska Försvarsmakten. Nyordningen gäller i det tvåbefälssystem som, på regeringens uppdrag, infördes den 1 januari 2009.

I och med detta skapades befälskategorierna taktisk officer samt specialistofficer (tidigare plutonsofficer/underofficer). Samtliga grader har en NATO-kod kopplat till dem för internationell jämförelse. Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) går in under OR-1/5, där sergeanter och korpraler är gruppbefäl.

Kategori	Officer											Specialistofficer					Gruppbefäl			Soldater
NATO-kod	OF-9	OF-8	OF-7	OF-6	OF-5	OF-4	OF-3	OF-2	OF-1			OR-9	OR-8	OR-7	OR-6		OR-5	OR-4		OR-3	OR-2				OR-1
Armén
Grad	General	Generallöjtnant	Generalmajor	Brigadgeneral	Överste	Överstelöjtnant	Major	Kapten	Löjtnant	Fänrik		Regementsförvaltare	Förvaltare	Fanjunkare	Förste sergeant		Sergeant	Korpral		Vicekorpral	Menig 1.klass				Menig
Förkortning	gen	genlt	genmj	bgen	öv	övlt	mj	kn	lt	fk		regförv	förv	fj	1.serg		serg	korp		vkorp	men 1.kl				men

2019 års befälsordning

Den 1 oktober 2019 infördes ett nytt tjänstegradssystem i Försvarsmakten, inklusive ett par nya gradbeteckningar. Specialistofficerer fick fem tjänstegrader i stället för fyra, och gruppbefäl fick tre i stället för de tidigare två. Menig 1:a klass ändrades också till fyra tjänstegrader benämnda menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4. Officersaspiranter fick en egen grad benämnd kadett.

Tjänstegrader för soldater, gruppbefäl och specialistofficerer.

Tjänstegrader för officerare.