Tofstärna
Tofstärna Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Familj | Måsfåglar |
Underfamilj | Tärnor Sterninae |
Släkte | Thalasseus Se text |
Art | Tofstärna T. bergii |
Vetenskapligt namn | |
§ Thalasseus bergii | |
Auktor | (Lichtenstein, 1823) |
Utbredning | |
Ungefärlig häckningsutbredning Utbredningsområde under vintertid | |
Synonymer | |
Sterna bergii | |
Tofstärna under sitt första levnadsår (1K). |
Tofstärna (Thalasseus / Sterna bergii) är en havsfågel i familjen tärnor.
Utbredning och systematik
Tofstärnan förekommer i den tropiska och subtropiska delen av gamla världen. Dess fem underarter häckar i ett område som sträcker sig från Sydafrika runt Indiska oceanen till centrala Stilla havet och Australien. Efter häckningstiden sprider de sig i ett stort område.
Arten beskrevs från början som Sterna bergii av den tyske naturvetaren Martin Lichtenstein 1823. Resultat ifrån studier av mitokondriellt DNA (Bridge, 2005) indikerar att de tre typiska huvudmönstren som tärnor uppvisar (ingen svart hjässa, svart hjässa och svart hjässa med vit panna) översenstämmer med tre distinkta klader.[2] Utifrån dessa resultat föreslogs tofstärnan att flyttas till släktet Thalasseus som redan beskrevs 1822 av Heinrich Boie, men som övergavs ända tills resultaten av Bridge (2005) studier föreslog behovet av ett separat släkte. Alla taxonomiska kommittéer runt om i världen har inte anammat dessa förslag. Exempelvis behandlar fortfarande Svenska ornitologiska föreningen tofstärnan som tillhörande släktet Sterna.
- S. b. bergii - häckar från Namibia till Sydafrika. Sprider sig så långt som till Mozambique
- S. b. enigmus - häckar på öar utanför Mozambique, i Zambeziflodens delta och på Madagascar.
- S. b. thalassinus - häckar i Tanzania, Seychellerna och på öarna Aldabra och Rodrigues.
- S. b. velox - häckar från Röda havet och nordvästra Somalia till Maldiverna, Myanmar och Sri Lanka.
- S. b. cristatus - häckar från Malaysia till Filippinerna och Ryukyuöarna, östra Australien och Sällskapsöarna.
- S. b. gwendolenae - häckar i västra och nordvästra Australia.
Utseende och fältkännetecken
Morfologikt skiljer sig tofstärna ifrån sina nära släktingar kungstärnan och iltärnan främst genom storlek och färg på näbben. Tofstärnan har grå ovansidan, vit undersida, gul näbb och en raggig svart tofs som är mindre framträdande på vintern. De juvenila individerna är tydligt urskiljbara, med dess tydligt mönstrade gråa, bruna och vita fjäderdräkt.
Ekologi
Den bygger bon i täta kolonier på kustremsor och öar och stannar hos sina föräldrar för matning i flera månader efter att de blivit flygga. Likt de andra arterna i släktet Thalasseus födosöker tofstärnan genom att störtdyka efter fisk, ofta i marina områden. Hanen erbjuder fisk till honan som en del av parningsleken.
Arten är anpassningsbar och följer efter fiskebåtar för bortslängd bifångst. Den brukar även ovanliga boplatser som hustak och artificiella öar i saliner och reningsverk.
Status och hot
Dess ägg och ungar utsätts för predation ifrån måsar, trutar och ibisar. Mänsklig aktivitet som fiske, jakt och äggskördning har orsakat lokala populationsförminskningar. Det finns inga globala hot för fågeln som har en stabil total population på över 500 000 individer och IUCN kategoriserar artn som livskraftig (LC).
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Greater Crested Tern, tidigare version.
Noter
- ^ Sterna bergii från BirdLife International, hämtat från IUCN den 11 januari 2009.
- ^ Bridge, Eli S. (14 juni 2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi: . PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf.
Källor
- Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-01-11