Maldiverna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 3°20′N 73°12′Ö / 3.333°N 73.200°Ö / 3.333; 73.200

Republiken Maldiverna
Republic of Maldives
Dhivehi Raajjeyge Jumhooriyyaa
Flagga Statsvapen
ValspråkInget
Nationalsång: ”Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam”
Huvudstad
(och största stad)
Malé
Officiellt språk dhivehi
Statsskick republik
 -  President Mohammed Waheed Hassan
 -  Regeringschef Mohammed Waheed Hassan
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 26 juli 1965 
 -  Erkänd 26 juli 1965 
Area
 -  Totalt 298 km2 (185:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 359 008 (168:e)
 -  Befolkningstäthet 1 163,7/km2 (5:a)
BNP (PPP) 2004 års beräkning
 -  Totalt $1 250 miljoner (183:e)
 -  Per capita $3 900 
Valuta rufiyah (Rf)
Tidszon UTC +5
Topografi
 -  Högsta punkt Ej namngiven, på ön Wilingili, 2,5 m ö.h.
 -  Största sjö Insjöar saknas
 -  Längsta flod Floder saknas
Nationaldag 26 juli
Landskod MV, MDV
Landsnummer 960

Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna, är en östat i norra Indiska oceanen som består av 26 atoller med 1 192 öar varav 200 är bebodda, tillsammans befolkade av cirka 300 000 invånare. Huvudstaden och huvudön heter Malé och har en befolkning på cirka 113 700 invånare (2008).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Maldivernas historia

Öarna började koloniseras omkring 400 f. Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien. Några hundra år senare övertogs öarna troligen av folk från Ceylon. År 1153 konverterade befolkningen från buddhism till islam på order av den dåvarande kungen. Under de följande 800 åren var öriket ärftligt sultanat med undantag för åren 1558-1573 då Portugal styrde över öarna.

Maldiverna har i äldre tid fungerat som den huvudsakliga källan för kaurisnäckor, som då användes som valuta i Asien och delar av Östafrikas kustområden. Maldiverna har också historiskt haft en strategisk betydelse på grund av dess läge på de stora havsvägarna på Indiska oceanen. Maldivernas närmaste grannar, Sri Lanka och Indien, har båda haft kulturella och ekonomiska band med Maldiverna i århundraden. Fastän landet till namnet var under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, fick maldivierna styra sig själva under en lång rad sultaner och ibland sultanor.

1887 blev Maldiverna ett Brittiskt protektorat vilket det var fram till 1965 då landet blev självständigt. Storbritannien, som var Maldivernas sista kolonialmakt, behöll en flygbas på ön Gan i den sydligaste atollen till 1976. När britterna gav sig av 1976 uppstod spekulation om flygbasens framtid. Sovjetunionen efterfrågade att få använda den, men Maldiverna vägrade. 1968 avskaffades sultanatet. [1]

Den största utmaningen för landet under det tidiga 1990-talet var behovet av snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på dess begränsade resurser som främst består av fiske, jordbruk och turism. Det fanns också en oro över att havsnivån befarades stiga, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna korallöarna. I början av 2000-talet framkom dock att havsnivån hade sjunkit under de föregående årtiondena. [2]

Maldivierna ser införandet av islam år 1153 som hörnstenen i landets historia. Den sunnitiska riktningen inom islam är statsreligion.[3]

Flaggan[redigera | redigera wikitext]

Flaggans röda bakgrund symboliserar blodet som flutit under frihetskampen. Grönt är islams heliga färg, som tillsammans med månskäran betyder fred och rikedom.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna består främst av atoller av korallrev som har bildats omkring topparna av en vulkanisk djuphavsrygg, Maldiverryggen.

Utsträckningen i nord—sydlig riktning är 820 km, och i öst—västlig riktning 130 km. Närmaste fastland är sydligaste Indien.

De flesta öarna når inte mer än knappt två meter över havsytan och riskerar att översvämmas om världshaven skulle stiga till följd av växthuseffekten. [1] Maldiverna är världens plattaste land, med en maximal naturlig höjdnivå över havet på 2,3 meter. Under det senaste århundradet beräknas havsnivån ha stigit med 20 centimeter.[4]

En tsunami i Indiska oceanen under 2004 gjorde att stora delar av Maldiverna täcktes av havsvatten, vilket gjorde många hemlösa. Efter katastrofen planerar många kartritare att rita om kartorna över öarna eftersom de har förändrats.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Internationell flygplats finns på ön Malé.

Följande inrikesflygplatser finns:

  • Kalhudhuffushi (Distrikt Haa Dhaaluu, norrut från huvudstaden)
  • Fonadu (Distrikt Laamu, söderut från huvudstaden)
  • Hitadu (Distrikt Seenu, söderut från huvudstaden)

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Väder [5]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 29 29 30 30 31 31 31
    Natt 24 23 22 22 22 23 24
Vattentemperatur (°C) 28 27 27 27 27 28 28
Soltimmar per dag 6 6 5 6 6 7 7

Maldiverna har ett jämnt monsun klimat med två årstider: Nordostmonsunen november — mars som är solig och torr samt sydvästmonsunen maj — september som är regnig. Under april och oktober sker en gradvis växling mellan de två monsuntyperna.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna har 26 naturliga atoller vilka är indelade i 20 administrativa atoller (distrikt) och en stad. Det minsta distriktet, utgörs av bara en enda ö, som dock är Maldivernas största ö. Distrikten Gaafu Alif och Gaafu Dhaalu har varsin halva av Huvaduatollen, som är världens största.

Huvudstaden Malé på ön med samma namn ligger geografiskt i distriktet Kaafu, men utgör egen administrativ enhet.

Distrikt Huvudort
Haa Alifu (nordligast) Dedu
Haa Dhaalu Kalhudhuffushi
Shavviyani Furnadu
Noonu Manadu
Raa Ugufaru
Baa Eldafushi
Lhaviyani Nalfaro
Alif Alif Rasdu
Alif Dhaalu Mahibadu
Kaafu Tulusdu
Faafu Nilandu
Vaavu Felidu
Dhaalu Kuda Huvadu
Meemu Muli
Thaa Veimandu
Laamu Funadu
Gaafu Alif Vilingili
Gaafu Dhaalu Tinadu
Gnaviyani (det minsta) Fua Mulaku
Seenu (sydligast) Hitadu

Varje administrativ atoll administreras av en atollhövding (Atholhu Veriyaa) som utses av presidenten. Atollhövdingar styr enligt presidentens order. Varje ö styrs av en öhövding, som även denna utses av presidenten. Öhövdingens överordnade är atollhövdingen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna är en republik inom Samväldet där presidenten är regeringschef och utser sitt kabinett. Presidenten väljs i slutet val av parlamentet Majlis för en mandatperiod på fem år. Parlamentets val måste sedan godkännas i en nationell folkomröstning.

Maumoon Abdul Gayoom var landets enväldige president 1978-2008. Men 1998 genomfördes en ändring i landets konstitution som gjorde det möjligt för fler än en kandidat att ställa upp i presidentvalen, vilket inte tidigare varit fallet. Men trots detta lyckades Gayoom, om än med starka anklagelser om valfusk, hålla sig kvar vid makten. Men i presidentvalet 2008 utmanades han av fem motkandidater. Ingen av kandidaterna fick över 50 procent av rösterna i första valomgången, varpå en andra valomgång hölls, där Gayoom ställdes mot den starkaste oppositionsledaren Mohamed Nasheed, från Maldiviska demokratiska partiet (MDP). Nasheed gick till slut segrande ur valet och blev därmed landets nye president. [6]

Maldivernas parlament heter majlis och är ett enkammarparlament med femtio ledamöter som väljs på fem år. Två manliga ledamöter från varje atoll väljs direkt i val med allmän rösträtt. Åtta ledamöter utses av presidenten.

Maldiverna har de senaste åren utvecklats i demokratisk riktning, 2005 tilläts politiska partier, och i augusti 2008 fick landet en demokratisk författning. [7]

Eftersom parlamentet, även efter att Mohamed Nasheed tillträtt som president, dominerats av Gayooms parti kom Nashids styre att präglas av ständiga regeringskriser och politiska motsättningar. Nashid beordrade i januari 2012 gripandet av den korruptionsanklagade domaren Abdulla Mohamed. Detta ledde till sammandrabbningar i huvudstaden Malé, mellan gatudemonstranter för och emot presidenten och mellan polis och militär. [8]

Den 7 februari tvingades Nashid avgå under vapenhot vilket ledde till nya demonstrationer. Arga anhängare till den sparkade presidenten intog polisstationer och andra myndighetsbyggnader. Armén svarade med tårgas och batonger och intog landets näst största stad Addu, dit oroligheterna spridit sig.[9]

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Maldivernas försvarsmakt, "Maldives National Defence Force" (MNDF), är en yrkesarmé som består av fem tjänstegrenar: kustbevakningen, infanteriet, brandförsvaret, logistikorganisationen och försvarets utbildningsinstitut. MNDF har ungefär 3 500 soldater.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna

Maldiviernas etnicitet är en blandning av de folk som först bosatte sig på öarna. De första bosättarna kom förmodligen från södra Indien. Indoarier kom efter dem från Sri Lanka under 300- och 400-talen, och på 1100-talet kom sjömän från Malajarkipelagen, östra Afrika och arabländerna. Detta skapade öarnas nuvarande heterogena etnicitet.

Det officiella språket på Maldiverna är dhivehi, ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med singalesiska. Engelska används inom handeln och används mer och mer inom skolorna.

I Maldiverna finns ett socialt system som kan jämföras med det indiska kastsystemet. Det baseras bland annat på yrke, rikedom, hängivenhet till islam och familjeband.[källa behövs] Medlemmar av den sociala eliten är koncentrerade till huvudstaden Malé.[källa behövs] Turistområdena i landet finns på öar främst där ursprungsbefolkningen inte bor.[10]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

[11] [12]

  • Åldersfördelning:
    • 0-14 år: 22,3 %
    • 15-64 år: 73,8 %
    • 65- år: 3,9 %
  • Folktäthet: 1 023 invånare per km²
  • Födelsetal: 19,5 ‰
  • Dödlighet: 3,6 ‰
  • Barnadödlighet: 15,8 ‰
  • Antal barn per kvinna: 4,9
  • Könsfördelning:
    • Män 50,7 %
    • Kvinnor 49,3 %
  • Andel av befolkningen som bor i städer: 38 %
  • Förväntad medellivslängd:
    • Män: 71,78 år
    • Kvinnor: 76,28 år
  • Folkgrupper:
    • Maldivier 98,5 %
    • Singaleser 0,7 %
    • Övriga 0,8 %

Religion[redigera | redigera wikitext]

Maldivernas statsreligion är sunnimuslimsk. Andra religioner är inte tillåtet, utlänningar undantagna. Detta innebär att det råder importförbud för all kristen litteratur. I november 2012 låg landet på sjätte plats över länder som förtrycker kristna[13].

Alkohol får inte förekomma i landet. På turisthotellen är man dock inte bunden av alkoholförbudet, och alkoholhaltiga drycker kan serveras där.

Ramadan iakttas, men det märks knappast för turister.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Öarna har bland annat tack vare sina vita sandstränder och blå laguner sedan början av 1970-talet utvecklats till ett attraktivt turistmål. Omkring 60 % av valutaintäkterna och 90 % av skatteintäkterna kommer från turismen. Öarnas näst största inkomstkälla är fiske (tonfisk, koraller, musslor) följt av jordbruk, som trots bristen på odlingsbar mark har en viktig roll i öarnas ekonomi. Viktiga grödor är kokosnötter, bananer, majs, mango, sötpotatis och kryddor.

Stor import av baslivsmedel sker dock. Största importländer är Singapore, Förenade Arabemiraten, Italien.

Viktigaste exportländer är Japan, Thailand, Sri Lanka, Storbritannien.

Den industriella produktionen står endast för ca 15 % av BNP och består främst av kläder, varvsverksamhet, byggindustri, förädling av kokosnötter samt konsthantverk. [1]

Eftersom de flesta varor måste importeras, blir prisnivån hög.

Vid utresa från Maldiverna måste en särskild avreseskatt erläggas.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Turism är Maldivernas viktigaste näring, och är stigande. Öarna besöks årligen av mer än en halv miljon turister, men tsunamin 2004 orsakade ett stort fall den närmaste tiden därefter. Den dominerande gruppen turister är européer. Hotell finns på 90 av öarna.

På hotellen accepteras US dollar, såväl sedlar som resecheckar samt kreditkort.

Öar[redigera | redigera wikitext]

Fauna och flora[redigera | redigera wikitext]

Djur på land; Vinkarkrabba, rödkrabba, blåkrabba. geckoödla, tärna, huskråka, fregattfågel, gråhäger Marina arter: Mängder olika korallarter, orientalisk sötläpp, trumpetfisk, kejsarfisk, nikobarkejsare, vimpelfisk Växter: Bambu, banyanträd, bougainvillea, brödträd, hibiskus, kokospalmer, västindisk jasmin

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Edition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
  • Broschyr 2002 från resebyrån Always

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Geographica. 2003. ISBN 3-89731-917-9 
  2. ^ http://wattsupwiththat.com/2009/03/19/despite-popular-opinion-and-calls-to-action-the-maldives-is-not-being-overrun-by-sea-level-rise/
  3. ^ Utrikespolitiska institutet
  4. ^ ”Glaciärisens omvandlingar”. http://www.polarisen.se/index.php/glaciarer/oevningar/glaciaerisens-omvandlingar. Läst 19 maj 2009. 
  5. ^ Danmarks Meteorologiske Institut
  6. ^ Dagens Nyheter 9 oktober 2008
  7. ^ Svenska Dagbladet 8 oktober 2008
  8. ^ Maldives leader quits after protests, VP sworn in The Jakarta Post, 7 februari 2012
  9. ^ Oron sprider sig i Maldiverna Göteborgs-Posten, 9 februari 2012
  10. ^ http://guide.kilroy.se/resor-Maldiverna.htm
  11. ^ ”CIA - The World Factbook”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mv.html. Läst 12 december 2009. 
  12. ^ dition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
  13. ^ ”Hasse Boström: De flesta lever under förtryck”. Ledarkrönika. Dagen. http://www.dagen.se/kronikor/ledarkronika/de-flesta-lever-under-fortryck/. Läst 9 januari 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]