Vikunja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vikunja
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Vicuña by Rico Hübner.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj Kameldjur
Camelidae
Släkte Vicugna
Lesson, 1842
Art Vikunja
V. vicugna
Vetenskapligt namn
§ Vicugna vicugna
Auktor Molina, 1782
Utbredning
Utbredningsområde enligt IUCN
Utbredningsområde enligt IUCN
Hitta fler artiklar om djur med

Vikunjan (Vicugna vicugna) är den minsta av de sydamerikanska kameldjuren och tillhör släktet Vicugna. Den liknar arten guanaco men är mindre och smalare.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i Peru, västra Bolivia, nordöstra Chile och nordvästra Argentina. Utbredningsområdet ligger i Andernas högre delar mellan 3 500 och 5 500 meter över havet.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Det grå i mitten är inte en vikunja, utan en nandu

Vikunjan är 86-96 centimeter hög, och väger mellan 45 och 55 kg. Den är kanelbrun, oftast med en lång vit man på bröstet och med vit undersida. Kroppslängden ligger vanligtvis vid 150 centimeter. I motsats till andra partåiga hovdjur har vikunjan undre framtänder som växer hela tiden. Liksom hos gnagare slipas tänderna när djuret äter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vikunjan lever i familjegrupper som leds av en alfahanne och varje grupp har ett revir. Dessutom finns grupper med enbart unga hannar som ännu saknar förmåga att få kontroll över en grupp med honor. Gamla hannar som blivit bortjagade av yngre och starkare hannar lever vanligen ensamma.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Djurets status som självständigt släkte är omstridd. Några zoologer listar arten under det vetenskapliga namnet Lama vicugna, alltså i ett släkte tillsammans med lama, guanaco och alpacka. En anledning till att klassa djuret som eget släkte är tändernas uppbyggnad. Å andra sidan förekommer korsningar mellan de nämnda kameldjuren som visar att dessa är nära släkt med varandra.

Vikunja och människor[redigera | redigera wikitext]

Från vikunjan får man vikunjaull - en mycket mjuk, fin och dyrbar ull. Den historiska uppfattningen var att vikunjan aldrig blev domesticerad och att laman och alpackan är tama varianter av guanacon. Enligt nyare undersökningar av djurens DNA härstammar alpackan däremot från vikunjan. På grund av att vikunja, lama, alpacka och guanaco kan korsas med varandra är släktskapet svårutrett. Historiskt kan fastslås att inkafolket varje år drev tusentals vikunjor till inhägnader för att ta hand om deras ull. Sedan återfick djuren sin frihet. Nybyggare från Spanien övergav denna extensiva djurhållning. De jagade djuren i stort antal för att ge plats åt sina egna husdjur och för ullens skull.

Den var nära att bli utrotad, och ett tag fanns det endast omkring 6 000 djur kvar. Djuret förklarades som utrotningshotat 1974 och skyddsåtgärder vidtogs. Nu har stammen ökat till ca 125 000 djur, men organisationer som bland annat The World Conservation Union, IUCN anser inte att faran är över ännu.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 15 oktober 2008.
  1. ^ Vicugna vicugna på IUCN:s rödlista, auktor: South American Camelid Red List Authority (2008), besökt 25 oktober 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]