Wilhelm Tell (Rossini)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den polske operasångaren Adamo Didur (1874-1946) som Gesler.

Wilhelm Tell (franska: Guillaume Tell; italienska: Guglielmo Tell) är opera i fyra akter med musik av Gioacchino Rossini. Libretto av Victor-Joseph Étienne de Jouy och Hippolyte Louis Florent Bis som bygger på Friedrich von Schillers skådespel Wilhelm Tell och Jean Pierre Claris de Florians berättelse Guillaume Tell ou La Suisse libre.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operan uruppfördes den 3 augusti 1829Grand Opéra i Paris. Men premiären blev inte den succé man hade väntat sig. Premiären varade i över sex timmar. Publiken hade tråkigt för att den förväntade sig den vanlige spirituelle Rossini men fick något nytt i stället, kritikerna däremot erkände direkt Wilhelm Tell som något stort och nytt. Redan efter några uppföranden var man tvungen att stryka ner operan till ett mer hanterligt format, från fyra till tre akter. Till exempel ströks baletter som inte spelade någon roll för dramatiken. Donizetti sade att första och tredje akten var skrivna av Rossini och den andra akten var skriven av Gud. Ett bevis, kanske något anekdotiskt, på Wilhelm Tells längd var att när Rossini var ute och promenerade på Paris gator, träffade han på operans direktör som hade den goda nyheten att de skulle sätta upp andra akten av Wilhelm Tell, varvid den slagfärdige Rossini svarade: Verkligen! Hela andra akten?!. Wilhelm Tell är en sällsynt gäst på operahusens scener men förekommer då och då.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 4 juni 1856 och den iscensattes åter med premiär den 27 december 1930 och den 12 maj 1967.[1]

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Guillaume/Wilhelm Tell, schweizisk sammansvuren Baryton
  • Arnold Melchtal, schweizisk sammansvuren Tenor
  • Walter/Walther Fürst, schweizisk sammansvuren Tenor
  • Melchtal, Arnolds far Bas
  • Jemmy, Tells son Sopran
  • Gesler/Gessler, kejserlig riksfogde i kantonerna Schwyz och Uri Bas
  • Rodolphe/Rudolf, anförare för Geslers bågskyttar Tenor
  • Ruodi, fiskare Tenor
  • Leuthold, herde Bas
  • Mathilde, habsburgsk prinsessa Sopran
  • Hedwige/Hedwig, Tells hustru Mezzosopran
  • En jägare Bas

Hovfolk, härolder, pager, soldater, Geslers vakter, jägare, lantfolk, folk Kör och balett

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelar sig i 1200-talets Schweiz. Till skillnad från Rossinis tidigare operor, som han komponerade på tre till fyra veckor, ville han nu göra ett ordentligt arbete och inte göra Parispubliken besviken. Arbetet tog hela fem månader. Han förkastade helt sin gamla italienska stil med crescendon, cabalettor och strettor för att vara texten trognare. Men det var just texten som blev ett problem för honom. Den var stel och händelselös i långa stycken, men resultatet blev ändå en mäktig opera. Han studerade också schweiziska folksånger för att göra verket mer trovärdigt.

Bland de mest berömda numren i operan är den stora ouvertyren, som är helt olik Rossinis tidigare ouvertyrer. Den är mer en symfonisk dikt i fyra delar, ett preludium för fem celli och en kontrabas, storm för full orkester, kallan på korna för engelskt horn och triangel och den berömda galoppen för full orkester. Mathildes aria Sombre foret, Tells aria Sois immobile, et vers la terre och Arnolds Asile héréditaire och fjärde aktens final Tout change et grandit en ces lieux ! är några av operans mest kända nummer.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Rossini, Gioachino; Strandberg, Carl Vilhelm August; Jouy, Étienne de; Bis, Hippolyte (1876). Wilhelm Tell : opera i 4 akter. Opera-repertoire, 99-1618791-6 ; 11 (3. uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris 1599434 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 205-206. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

http://www.emiclassics.com/