Katt

Tamkatt
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Rovdjur Carnivora
Familj	Kattdjur Felidae
Släkte	Felis
Art	Tamkatt F. catus
Vetenskapligt namn
§ Felis catus
Auktor	Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Denna artikel handlar om tamkatten. För andra betydelser, se Cat (förgreningssida)

Katten (Felis silvestris catus), även känd som tamkatt eller huskatt, är ett ganska litet, smygjagande rovdjur. Vildkatten blev tidigt domesticerad av människan för att hålla efter skadedjur eller som husdjur och tamkatten klassas idag som egen art.

Härstamning

Tamkatten skiljer sig från vildkatten, Felis silvestris, i temperament, päls, tasstorlek och tandplaceringar och är inte lika resistent mot vissa blodcancersjukdomar som sprids via virus. Tamkatten står dock genetiskt tillräckligt nära vissa asiatiska vildkattarter för att de vid korsning kan producera åtminstone delvis fertil avkomma. Sådan korsning sker dock inte i naturen, men bland annat bengalkatt har framställts på sådant sätt.

En studie av National Cancer Institute pekar mot att alla världens tamkatter härstammar från en grupp vildkatter som levde i Främre Orienten för omkring 10000 år sedan.

Ofta kallas förvildade tamkatter felaktigt för "vildkatter". "Riktiga" vildkatter, som europeisk vildkatt Felis silvestris ssp. silvestris och skotsk vildkatt Felis silvestris ssp. grampia kan dock inte tämjas. Däremot går en utefödd förvildad tamkatt ofta att få tam.

Katten anses ha uppstått ur den nordafrikanska vildkattrasen falbkatt Felis silvestris ssp. lybica, som är ganska lätt att tämja, eventuellt parad med europeisk vildkatt. DNA-analyser (2007) bekräftar att tamkatterna härstammar från falbkatten, som än i dag finns i vild form i bland annat Israel och Egypten. Hur länge den levt nära människan är ännu oklart, men det rör sig om mellan 9 000 och 15 000 år. Egyptierna är bland dem som längst haft katten som tamdjur.

Skillnad mellan katter och större kattarter

Utöver storleken så är det inte mycket som skiljer en katt från till exempel en tiger. Ett par skillnader är att tigrar är lite mer aggressiva och proportionerligt mer muskulösa till storleken. De små katterna är mer opportunistiska jägare i den meningen att de kan döda och äta fler arter (flera tusen) medan stora kattdjur tar endast ungefär hundra olika arter.

Detta beror på att det finns färre olika arter i de större storleksklasser som de stora kattdjuren kan utnyttja. Rent teoretiskt sett, skulle de större kattdjuren också kunna döda flera tusen olika arter, men anledningen till att de inte gör detta, är på grund av att det inte är tillräckligt mättande att äta till exempel en mus, samt att det är slöseri på energi, med tanke på hur lite näring som de får tillbaka på mindre byten. Undantaget är leoparder, som i regel har en stark böjelse för att även jaga mindre djur.

Andra aspekter är att katter inte kan ryta, och att de kan spinna både när de andas in och ut.

Vanor

Det vanligaste sättet för katten att kommunicera med människor är att jama. (Lyssna ) Hur mycket eller lite en katt jamar varierar från katt till katt. En katt kan jama på olika sätt och därigenom förmedla olika budskap. En vanlig orsak till att en tamkatt jamar är att den ber om något, till exempel att få mat eller att få gå ut. Den kan också jama när den så att säga vill hälsa på någon. Det är ofta relativt enkelt, åtminstone för en kattägare, att särskilja kattens olika sätt att jama och förstå vilket budskap den vill förmedla.

Katten använder sin svans till att hålla balansen. Svansen kan också förmedla kattens sinnesstämning; en svans som pekar rakt upp innebär i allmänhet att katten känner sig tillfreds eller glad, medan en svans som häftigt piskar fram och åter indikerar att katten är arg eller spänd inför ett förestående anfall mot något byte. Katten ser sex gånger bättre än en människa i mörker. En huskatt sover ca 16 timmar per dag. Den kan springa upp till 50 kilometer i timmen, men bara under korta spurter. En katt kan ofta göra vertikala hopp, från stillasittande, på upp till 2 meter.

Katten löper i regel i mars.

Genetik

En katt med blå ögon.

Spontant muterade katter med blå ögon och vit päls har en högre genetisk risk att födas döva. Vita raser som t.ex. Foreign white omfattas inte av denna defekt. Detta har att göra med den dominanta W-genen.

 

 

 

 

Kuriosa

En katt som tvättar sig.

En katt som vilar sig.

• Den äldsta huskatten i Sverige levde i 36 år.
• Katter ägnar upp till 30% av sitt vakna liv åt att tvätta sig.
• En katt har 230 ben i sin kropp (människan har 206).
• Katternas jakt går upp mot höga hastigheter. En frisk katt kan komma upp i hastigheter som 48km/h.
• En katt är dräktig 58-69 dagar.

Kattsport och raser

Fil:Cat Chartreux.jpg

En katt av rasen Chartreux

Sedan katten blev domesticerad har en mängd kattraser uppstått. De kan delas in i tre kategorier: naturliga, korsade och muterade.

De naturliga kattraserna är sådana som utvecklats naturligt i olika delar av världen, genom urval beroende på tex under vilka klimatförhållanden katterna levde, eller via naturligt förekommande mutationer. Några exempel är turkisk angora, europé och maine coon. Korsade kattraser är sådana som är resultaten av människans medvetna avel för att bevara, förstärka eller utveckla vissa särdrag eller egenskaper. Exempel: ocicat och bengal. Muterade kattraser är sådana kattraser som uppstått genom att en mutation har tillvaratagits av människor och avlats vidare på. Exempel på sådana kattraser är manx, de olika typerna av rex-katter, munchkin och american curl.

Av dagens kattraser är de flesta ganska nya. Tills för bara ungefär hundra år sedan fanns endast de olika typer av katter som ingår i den naturliga kategorin ovan (inklusive ett fåtal som uppstått via naturliga mutationer).

Rasrena katter kallas raskatter. Vilka raser som skall godkännas och vilken standard som skall gälla för dessa bestäms av kattförbunden, vars riktlinjer kan skilja sig ganska kraftigt åt. Samma katt kan därför anses tillhöra olika raser beroende på kattförbund. Den organisation som erkänner flest raser är The International Cat Association, TICA. Ett förbund som är ganska sparsamma med att godkänna raser är The Cats Fanciers' Association, CFA. De godkänner idag (enligt hemsidan) 37 olika kattraser, medan TICA (på sin hemsida) listar 62 olika raser och varianter. Andra betydelsefulla förbund är Storbritanniens Governing Council of the Cat Fancy, och det internationella förbundet Federation Internationale Féline, FIFe. I Sverige organiseras de av bland annat Sveriges Kattklubbars Riksförbund, SVERAK, som är kopplat till FIFe. Det finns även ett flertal fristående IDP- (independent) klubbar.

Några populära raser är:

• Brittiskt korthår
• Burma
• Huskatt
• Maine coon
• Norsk skogkatt
• Perserkatt
• Siames
• Ragdoll
• Ocicat
• Helig birma
• Abessinier

För en mer komplett lista, se lista över kattraser.

Tamkatten i Sverige

Mellan åren 1998 till 2006 ökade antal katter i svenska hushåll från 1,2 miljoner till 1,6 miljoner.

Sommarkatter

En sommarkatt eller semesterkatt är en vanlig benämning på en katt som en familj skaffar sig inför en semestervistelse på landsbygden om sommaren, men ofta överger då hösten kommer och familjen skall åka hem till staden/tätorten. Fenomenet är i allmänhet ett resultat av barnens "tjat" om ett sällskapsdjur. Den sålunda övergivna katten dör ofta, vanligen med en utdragen plågsam död av svält och skador, så småningom även kyla. Ganska många katter överlever dock som hemlösa. Ibland kan den förr eller senare bli omhändertagen av välvilliga människor - privat eller i katthem - och förhoppningsvis få ett riktigt hem till slut. Djurvänner har kritiserat förfarandet, och det är sannolikt att det under senare år blivit mycket mindre vanligt i takt med större insikt om djurs behov bland både barn och vuxna, bland annat genom att informera barnen i förskolorna och skolorna.

Tamkatten som jägare

Dam med katt (träsnitt av Kuniyoshi Utagawa)

I en brittisk undersökning från 1998 utförd av The Mammal Society studerade man 964 katter i 600 olika hushåll under en fem-månaders period. De siffror man fick fram extrapolerade man på antalet katter i Storbritannien vilket är cirka 9 miljoner katter och kom då fram till följande siffror: Tillsammans dödar de brittiska katterna 200 miljoner däggdjur, 55 miljoner fåglar och 10 miljoner ödlor och ormar varje år.

En svensk omräkning av dessa siffror ger i runda tal 22 miljoner däggdjur, 6 miljoner fåglar och 1 miljon ödlor och ormar varje år.

Katten jagar gärna också när den får gott om foder hemma. Detta innebär att den gamla sedvänjan att undanhålla gårdskatterna tillräckligt med mat, i avsikt att de istället skall jaga skadedjur är missriktad.

Människans införande av katter till olika världsdelar, öar och biotoper har medfört en stor förändring i djurlivet på många platser. Speciellt djurlivet på mindre öar där det tidigare inte funnits rovdjur har skadan varit stor inte minst på fågelpopulationer. Ett fall där katten visserligen bara var med i slutfasen av utrotningen skedde när en fyrvaktare 1894 tog med sig sin katt till en obebodd ö i sundet mellan Nya Zeelands huvudöar. Under loppet av några månader lyckade katten Tibblet utrota den sista spillran av en tidigare okänd, flygoförmögen, klippsmyg som döptes till Stephen Islands klippsmyg (Traversia lyalli) På Marion Island skapade katter liknande problem. Där planterade man in katter i ett försök att utrota de möss som oavsiktligt förts in till ön. Men katterna nöjde sig inte med att jaga möss utan gav sig även på andra djur.

Kattgudinnan Bast, Louvren i Paris

Kattmosaik från Pompeji

Katten Felix med Charles Chaplin i Felix in Hollywood (1923)

Berömda katter i konst och mytologi

Egypten

I den gamla Egypten var katten ett heligt djur. En av deras största gudinnor var Bast, kärleksgudinnan, som avbildades antingen som en katt eller som en kvinna med katthuvud. Om en katt dog visade ägarna sorg geom att raka av sig ögonbrynen.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Katt.
  Bilder & media
• Allt om katter. Info för dig som funderar på att skaffa katt.
• Zoonen katt
• Kattgenetik
• Skandinavisk kattportal
• Alltomkatter
• Kattägarregister
• Stockholms Katthem

Länkar till raskattorganisationer

• TICA - The International Cat Association
• CFA - The Cats Fanciers' Association
• GCCF - Governing Council of the Cat Fancy
• FIFe - Federation Internationale Féline