Hedvigs kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hedvigs kyrka
Kyrka
Hedvigs kyrka
Hedvigs kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Norrköpings S:t Olofs församling
Koordinater 58°35′34″N 16°11′16″Ö / 58.59278°N 16.18778°Ö / 58.59278; 16.18778
Invigd 1673
Omnia gratia, minnesmärke över prästen i dåvarande Hedvigs församling Erik Perwe av Carmen Maria Barmen, utanför Hedvigs kyrka mot Tyska torget

Hedvigs kyrka, också kallad Tyska kyrkan, är församlingskyrka i S:t Olofs församling i Norrköping och tillhör Linköpings stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan, som fått sitt namn efter drottning Hedvig Eleonora, invigdes 1673 och var främst avsedd för stadens tysktalande befolkning. Den ligger vid Tyska torget i centrala Norrköping.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Carl Fredric Broocman berättar år 1760 om Sankt Hedwig eller Tyska kyrkan: "Om thenne Kyrko och thes Församling wet man, at år 1613 then 15 Nov. fingo the Tyske Inwånare i Norrköping Hertig JOHANS tillstånd, at hafwa sin egen Församling; och til Kyrkogrund föruntes them then plats, ther Hospitals Kapellet tilförene stådt, på Norra sidan om Strömmen. Men som Tyskarna thenna tiden woro här ganska få, och inga medel at tilgå, blef för then gången ingen Kyrkobyggnad utaf. Imedlertid höllo Tyskarna, som efterhand alt mera ökte sig och tiltogo, sin offenteliga Gudstjenst, dels uti St. Johannis Kyrko, til hwilken the therföre årligen betalte 40 Dal. K:mt; dels uti Stads-Kyrkan, eller Sankt Olai kyrka, och sedan uti Sal. Lovis De Geers hus, hwarest then Swenska Stads-Församlingen förut hållit Gudstjenst, medan theras egen Kyrka stod under byggnad och reparation.

Ändteligen kom thet så wida, at år 1670, then 27 April, lades grunden til thenna Tyska Kyrkon med bön och sång, uti Landshöfdingens Baron Anders Liljehöks öfwerwaro, hwilken tillika med Tyska Pastoren, Andreas Adam Hammerhelf, lade första stenen til grundwalen. [...] År 1673 kom ändteligen Kyrkan under tak och blef uppå Konung CARL then Elloftes befallning samma år then 1 Nov. inwigd af Doct. Johanne Tersero och nämnd efter Änke-Drottningen HEDVIG, som tillika med Konungen och några Riks-Råder war närwarande. År 1693 börjades Tornbyggnaden på thenna Kyrkan, som inom 2 år fullbordades. Til Tornets beklädning skänckte Öfwerheten 10 Skepp. Tak-koppar, och Joachim Hansson Sivers, som öfwer thenna byggnad hade inseende, gjorde til Kyrkan testamente af the 2200 Dal. k:mt, hwilka han til thetta arbete redan förskutit hade."

[När ryska trupper, under Stora nordiska kriget, 1719 brände ned Norrköping] "hwarigenom Kyrkan så godt som aldeles förstördes, gjordes både af Öfwerheten och flera, så wäl in-som utrikes, nya sammanskott och föräringar til thes uprättelse och förbättring; hwarwid man ej bör förtiga Saliga Pastorens Reinerus Reineri Broocmans oförtrutna flit och berömwärda sorgfällighet, at med önskad framgång ther til söka hjelp och undsättning: så at thenna Kyrka, til mångas förundran, är sedermera worden långt härligare upbyggd, än hon för berörde brand warit. [...]

Inom muren är Kyrkan 53 alnar lång och 30 och en fierde-dels aln bred; har 11 stora Fenster och panelat tak af trenne hwalfbogar, som så konstigt äro sammanfogade, at sidohwalfwen bära thet mellersta hwalfwet, utan några stödjepelare i Kyrkan. Altartaflan är helt liten, och föreställer i målning Nattwardens Instichtelse: men Prädikstolen är rätt wacker och prydelig af Bildthuggare-arbete, med hwit Oljefärg öfwerstruken och förgyldta listor. Thenne Prädikstol lät Handelsmannen Andreas Spalding, på egen bekostnad, i Tyskland förfärdiga och skänckte honom sedan hit til Kyrkan, som ses af följande ord, hwilka stå skrefne på Prädikstols dören: Zur Ehre Gottes ist diese Cantzell geschenckt von Andreas Spalding und Anna Bandtholt, Anno 1727. [...]

I Tornet är allenast en enda Klocka, som wäger wid paß 12 Skeppund, [...] Slagklockan hänger utanpå Tornet; och har man att tacka Stockholms Tyska församling, som hit förärat Urwerket, hwilket förr warit uti theras Kyrko-Torn."

Under riksdagen 1799-1800 som hölls i Norrköping, användes kyrkan som rikssal, vid sidan av att den var riddarhus. Åren 1860-1861 tillkom en sakristia, nya bänkar, en orgelläktare och en orgel. och under 1890-talet korfönster och takdekoration.

Vid en renovering 1959 återställdes fasaden till den ursprungliga 1600-talsfasaden.

För att underlätta nattvardsfirandet togs våren 1996 altarskranket bort, liksom podiet för altaret.

Glasmålning i vapenhuset

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Predikstolens solsymbol med Guds namn JHWH på hebreiska
Läktarorgeln, dominerar interiörbilden mot väster

Orglar[redigera | redigera wikitext]

  • 1680: Kyrkans tidigast kända orgeln inköps från Hamburg.
  • 1719: Orgeln förstörs tillsammans med kyrkan i övrigt i stadsbranden.

Läktarorgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1792: Orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, bygger en orgel enligt Abbé Georg Joseph Voglers simplifikationssystem, vilken troligtvis är den enda orgel där detta system genomförs konsekvent. Fasaden utgörs av en duk målad av Pehr Hörberg.
  • 1861: Per Larsson Åkerman, Stockholm, bygger en ny orgel med 22 orgelstämmor fördelade på 2 manualer och pedal. Pehr Hörbergs målning ersätts av en ny fasad.
  • 1894: Firma Åkerman & Lund, Stockholm, bygger, bakom befintlig fasad, en ny 30-stämmig orgel med 3 manualer och pedal. I samband härmed bildas Hedvigs kyrkokör på initiativ av musikdirektören Knut Dahlström.
  • 1952: Mårtenssons orgelfabrik, Lund, bygger till ett ryggpositiv, utan att öka antalet manualer, varefter orgeln kommer att innehålla 53 stämmor.
  • 1987: Firma Kennet A James & son ltd, London, disponerar om orgeln, byter speltraktur och monterar in ett nytt spelbord. Ett extra spelbord med radialpedal och elektrisk överföring placeras i koret. Oförändrat antal stämmor.
  • 2003: Johannes Künkel, Färjestaden, disponerar om orgeln och sätter in elektriska registermotorer. Oförändrat stämantal. I pedalen byts Dulcian 16' ut mot Fagott 16'. I svällverket byts Regal 8' ut mot Obö 8', Oboe 8' mot Trumpet 8' och Nazard 2 23' mot Violon 8'.

Nuvarande disposition:

Huvudverk II Positiv I Svällverk III Pedalverk Koppel
Principal 16' Gedackt 8' Gedecktpommer 16' Principalbass 16' Huvudverk/pedal
Principal 8' Quintaton 8' Principal 8' Subbass 16' Positiv/pedal
Rohrflute 8' Principal 4' Gedackt 8' Quint 10 2/3 Svällverk/pedal
Spitzgamba 8' Koppelflute 4' Salicional 8' Oktava 8' Positiv/huvudverk
Oktava 4' Gemshorn 2' Violon 8' (2003) Borduna 8' Svällverk/huvudverk
Spitzflute 4' Larigot 1 1/3' Celestes 8' Koralbass 4' Svällverk/positiv
Flachflute 4' Sifflute 1' Oktava 4' Rohrflute 4'
Quint 2 2/3' Scharf IV Nachthorn 4' Nachthorn 2'
Oktava 2' Krumhorn 8' Oktavflute 4' Hintersatz VI
Sesquialtera II Tremulant Italian principal 2' Basun 16'
Mixture VI Terz 1 3/5' Fagott 16' (2003)
Trumpet 8' Mixture IV Trumpet 8'
Cimbel III Trumpet 4' 1 fast registersvällare
Fagotto 16' Singend kornett 2' 3 fritt inställbara registersvällare
Trumpet 8' (2003) 64 fria kombinationer
Oboe 8' (2003) per verk och
Clarion 4' 64 fria kombinationer
Tremulant för hela orgeln
Crescendosvällare Tutti
Hedvigs prästgård

Prästgården[redigera | redigera wikitext]

Hedvigs prästgård, kv Väktaren 1, byggnadsminnesförklarad den 28 juni 1985. Huset flyttades efter donation av Christian Eberstein till sin nuvarande adress på Fleminggatan 8 år 1782. Fram till 1808 var det en bostad åt både en svensk och tysk präst, senare och fram till 1940-talet för Hedvigs kyrkoherde. Senare har den använts till församlingshem. Torsten Fogelqvist växte upp i Hedvigs prästgård då fadern var kyrkoherde i församlingen.

Tyska skolan[redigera | redigera wikitext]

Tyska skolan, Trädgårdsgatan 14. På 1730-talet byggdes huset där Tyska skolan var inrymd till 1799, dit även flickor hade tillträde. Skolan kom under senare delen av 1700-talet att bli en allmän handels– och köpmannaskola. Eleverna praktikiserade hos köpmännen i Norrköping. 1799-1866 bodde kantorn i Tyska församlingen här. 1878-1936 var huset tjänstebostad för Norrköpings brandchef. Den gamla skolbyggnaden är numera riven och ersatt 1992 med en nybyggnation bestående av bostadshus och parkeringshuset Lokatten.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Ulf Tellin, Norrköping (2003)
  • Tidskriften Orgelforum 2003, nr 4 sid. 146, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar : 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hedvigs Kyrka rustas upp”. Sveriges radio. 17 juni 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5567265. Läst 11 juli 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]