al-Aqsamoskén
| Al-Aqsamoskén Moské | |
 | |
| Religion | islam[1] |
|---|---|
| Läge | |
| Land | Tempelberget kontrolleras av Israel, men administreras till stora delar av Jordanien. Såväl Israel som Palestina gör anspråk på området.[2][3] |
| Administrativ enhet | Gamla Jerusalem[4] |
| Plats | Tempelberget[5] |
| Byggnadsspecifikationer | |
| Stil | islamisk arkitektur |
| Invigd | 0717 |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa , Den mest avlägsna moskén[6]) är en moské på Tempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638. Den var ursprungligen uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705.
al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mecka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. I hadithen Wasail al-Shia berättas att de troendes befälhavare Ali ibn Abi Talib sade att det finns fyra paradispalats på jorden; heliga moskén, sändebudets moské, Jerusalems moské och Kufa-moskén.[7]
Den nattliga resan[redigera | redigera wikitext]
Muhammed företog enligt Koranens sura 17 en nattlig resa till Jerusalem då han fördes från den heliga moskén i Mecka till den plats där al-Aqsa nu är belägen.[8]
Böneriktning[redigera | redigera wikitext]
Under islams första tid bad muslimerna med böneriktning mot Jerusalem[6] och Tempelberget, men ändrade enligt Koranens sura 2:142-151[9] senare riktningen mot Kaba.
Kristet högkvarter[redigera | redigera wikitext]
När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.[10]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
al-Aqsamoskén fotograferad från Olivberget. -
Moskéns kupol på lite närmare håll. -
Karta över den gamla staden Jerusalem. -
al-Aqsamoskén ligger söder om Klippdomen. -
Moskén längs den södra vägen av al-Haram al-Sharif. -
Framifrån år 1900. -
Utsikt över hypostyl-bönesalen.
-Aerial-Temple_Mount-(south_exposure).jpg)
.jpg)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”BASIC-LAW: JERUSALEM THE CAPITAL OF ISRAEL”. Knesset. 1 maj 2022. https://m.knesset.gov.il/EN/activity/documents/BasicLawsPDF/BasicLawJerusalem.pdf. Läst 4 mars 2024.
- ^ ”Jerusalem and the Hashemite Custodianship - Department of Palestinian Affairs”. dpa.gov.jo. https://dpa.gov.jo/En/Pages/Jerusalem_and_the_Hashemite_Custodianship. Läst 4 mars 2024.
- ^ archINFORM, läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia, läst: 1 mars 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA16. Läst 16 april 2023
- ^ ”جامع الاحادیث - وسائل الشیعة ج5 ص282 - (ترجمه حدیث) أَرْبَعَةٌ مِنْ قُصُورِ فِي اَلدُّنْيَا وَ ، وَ وَ”. hadith.inoor.ir. https://hadith.inoor.ir/fa/hadith/167147/translate. Läst 10 augusti 2021.
- ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. http://koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=17&langID=. Läst 10 augusti 2021.
- ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. http://koranensbudskap.se/translations.aspx?p=10&chapterID=2&langID=#142. Läst 14 april 2023.
- ^ Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA122. Läst 16 april 2023
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Al-Aqsamoskén.
| ||||||||||
