Alken
- För andra betydelser, se Alken (olika betydelser).
Ej att förväxla med Alkan eller Alkyn.
Alkener som har den äldre benämningen olefiner är en typ av kolväten som är enkelomättade, det vill säga ett kolväte med minst[1] en dubbelbindning, –C=C–, och utan trippelbindningar mellan kolatomerna. Kolatomerna är placerade som i en (förgrenad eller oförgrenad) kedja.
Den generella summaformeln är CnH2n.
Alkenerna är mer reaktiva än alkanerna. De kan exempelvis påvisas med en vattenlösning av brom – alkener reagerar med brom och tar därmed bort den karakteristiska bruna färgen hos bromvattnet. Dock är reaktionen inte specifik, liknande reaktioner sker med till exempel diener och alkyner.
De enklaste alkenerna är eten (C2H4) och propen (C3H6).
Då en och samma kolvätemolekyl innehåller två dubbelbindningar mellan kolatomer, så kallas den för dien, och ingår i den grupp av kolväten som kallas för diener. Exempel är butadien (CH2=CH-CH=CH2) och isopren (CH2=C(CH3)-CH=CH2). Om ett kolväte innehåller tre dubbelbindningar kallas den för trien och så vidare.
Källor
- Nationalencyklopedin 1. Bra Böcker. 1989. sid. 221. ISBN 91-7024-621-1
- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 21,72,73. ISBN 91-34-50893-7
Noter
- ^ http://www.ne.se/alkener- från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18 mars 2014
Se även
| |||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||
