Almedalsveckan

Från Wikipedia
Version från den 14 september 2017 kl. 09.43 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5.2))
Almedalsveckan
Almedalen i juli 2014.
PlatsAlmedalen, Visby, Sverige
Tidpunktvecka 27 (juni–juli)
År1968–
Tidigare namnPolitikerveckan i Almedalen
TypPolitisk vecka

Almedalsveckan, tidigare kallad Politikerveckan i Almedalen, genomförs årligen i VisbyGotland, där företrädare för såväl de svenska politiska partierna som allehanda intresseorganisationer och företag samlas och diskuterar politik och samhällsfrågor. Evenemanget koordineras av Region Gotland och de olika evenemangen organiseras och bekostas av de deltagande partierna och organisationerna.[1] Almedalsveckan blev kring år 2000 banbrytande även internationellt genom sin blandning av partiledartal av samtliga partiledare i riksdagen och ett mycket stort utbud av seminarier arrangerade av intresseorganisationer. De senaste åren har kopior skapats i flera andra länder. Tidigare genomfördes Almedalsveckan under den första hela veckan i juli, men från och med år 2009 är den flyttad till vecka 27.[2] De senaste åren har intresseorganisationer och företag tagit alltmer plats som arrangörer av seminarier och andra aktiviteter under veckan. Från ett demokratiskt perspektiv är Almedalsveckan unik, genom att alla seminarier är gratis och att det absoluta flertalet seminarier är öppna för alla.

Historik

Ursprunget till Almedalsveckan är de tal som Olof Palme under flera somrar höll i parken Almedalen i Visby. Traditionen har sitt ursprung i ett improviserat möte som den dåvarande utbildningsministern och partiledarpretendenten hade i parken den 25 juli 1968 tillsammans med Krister Wickman, även han påtänkt som partiledare.[3] Palme talade då från ett lastbilsflak vid Kruttornet intill Almedalen.[4] 1991 var första gången som samtliga riksdagspartiledare fanns på plats. [5]

Efter Olof Palme kallades ibland Almedalen för "Palmedalen".[6]

I mitten på 1980-talet var politikerveckan hotad. Den dramatiska sommaren 1986, efter mordet på Olof Palme, var det enbart Miljöpartiet och Vpk som närvarade.[7][8] Många tyckte att politiska tal i Almedalen var alldeles för mycket förknippade med Palmes person. Ingvar Carlsson – som tillträdde som statsminister efter Palmes död – uppger att han under flera år efter mordet av respekt för Olof Palme valde att tala på andra platser i Visby istället. Han började tala i Almedalen i början av 1990-talet efter att ha blivit övertygad av Olof Palmes änka Lisbet Palme.[9]

Under 2000-talet har veckan vuxit explosionsartat. Från att enbart ha omfattat partiledartalen hölls det första seminariet – ett ekonomiskt seminarium arrangerat av socialdemokraterna – år 1982. Först 1994 ordnades det första seminariet av intresseorganisationer (Industriförbundet och Företagarna). År 2001 genomfördes 52 evenemang. Valåret 2010 hölls 1 396 evenemang varav drygt 1 000 seminarier, bevakade av omkring 900 journalister samt 11 000 seminariedeltagare och ett ännu större antal åhörare av partiledartalen på plats. Detta gör veckan till den i särklass största och viktigaste i Sverige för seminarier, debatt och politiska tal kring aktuella samhällsfrågor.

År 2012 slogs ett nytt rekord med 1 476 stycken registrerade seminarier[10] av totalt 1 814 evenemang (ökning med 23 procent sedan året före) och 709 ackrediterade journalister.[11] Antal arrangörer uppgick till 986 medan antalet deltagare ökade 21 procent till 17 000.

År 2013 ökade veckan i omfattning. Drygt 2 200 evenemang ingick i programmet under veckan.

"Supervalåret" 2014 fortsatte veckan att öka snabbt i omfattning. Antalet evenemang i kalendariet uppgick enligt arrangören till 3 513. Detta innebär en ökning med 150 procent sedan förra valåret. Antal arrangörer har ökat till 1 459. År 2015 förutspådde många att veckan skulle minska i omfattning. Veckan behöll dock enligt Region Gotlands statistikinformation sin storlek även detta år. Antalet evenemang minskade marginellt till 3 465, antalet unika arrangörer ökade relativt kraftigt till 1645 medan antalet unika deltagare låg kvar kring 35 000.

Organisation

Varje riksdagsparti har sin "egen" dag, enligt ett rullande schema, då man fokuserar på partiet. Detta innebär att veckan utökades med en dag 2011 (söndagen i vecka 27), eftersom antalet riksdagspartier numera är åtta. Många andra opinionsbildare är också i staden samtidigt.

Kritik

Statsvetaren Maria Wendt har kritiserat Almedalsveckan för att det där mer än någon annanstans blir tydligt hur politiken har "medialiserats" och allt oftare anpassar sig efter mediernas villkor och verktyg. Hur den politiska journalistiken tidigare beskrev och rapporterade den yttre verkligheten men att politiken numera ofta istället utspelas i medierna. Hon menade att när politikernas språk och budskap formas för att passa in i de mallar som tv och tidningar följer, med korta och slagkraftiga formuleringar, sker det på bekostnad av komplexitet och nyans. Hon menade att Almedalen är en plats där bristen på reflektion blir tydlig. Hon föreslog att istället för att tilldela dagarna de politiska partierna så skulle varje dag ägnas åt en stor, aktuell politisk sakfråga.[12]

Almedalsveckan som liminal fas

Mingel på Almedalsveckan 2014.

Almedalsveckan, där journalister, politiker och lobbyister umgås öppet på ett sätt som under normala omständigheter inte anses vara korrekt, har liknats vid en liminal fas. Det är en socialantropologisk term där vanliga regler för en kort stund upphör att gälla för att sedan återgå till det normala, likt Brasiliens karnevaler. Det som varit tabu blir under en kort stund tillåtet.[11]

Kritik har riktats mot eventet "DJ-battle" för att det går över gränsen och skapar en ovälkommen bild av toppolitiker och media som festar tillsammans.[13]

Internationella motsvarigheter

Danmark och Norge har redan genomfört sina kopior på Almedalsveckan. I Danmark kallas det för Folkemødet, vilket hölls första gången 2011. 2012 var det för andra året i rad i juni på Bornholm. En egen norsk politikervecka har skett i Eidsvoll i Norge. Telemark har också visat intresse för att skapa ett liknande koncept. Det norska evenemang som mest kommit att likna Almedalsveckan är Arendalsuka i Arendal. Den första veckan skulle ha genomförts 2011, men det blev inställt efter terrorattentaten i Norge 2011. Istället arrangerades det för första gången 2012 och har därefter fortsatt varje år.[14]

2007 kom den första sydkoreanska delegation till Visby för att studera det svenska demokratiska exemplet. Docenten i statsvetenskap vid Södertörns högskola och bosatt i Sverige sedan 25 år, Yonhyok Choe, tror att 2013 eller 2014 kanske den sydkoreanska ön Jeju kommer organisera en egen Almedalsvecka. Också Finland och har visat intresse för att importera Almedalsveckan.[15][16]

I Estland har Arvamusfestival tagit inspiration från Almedalsveckan och samma gäller LAMPA-festivalen i Lettland.

Austin i Texas har besökt sammankomsten och hyresgästföreningen i Gävle har med stöd från EU-projektet Freja startat ett demokratiprojekt för Balkan.[17][källa behövs]

Officiella talare

Många partiledare har talat i Almedalen, efter ett rullande[18] schema sedan 2003[19].

1968–1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991 (14–20 juli)
1992 (12–18 juli)
1993 (17–24 juli)
1994 (17–23 juli)
1995 (19–24 juli)
1996 (14–19 juli)
1997 (14–19 juli)
1998 (11–17 juli)
1999 (11–16 juli)
2000 (10–14 juli)
2001 (8–13 juli)
2002 (6–14 juli)
2003 (6–12 juli)
2004 (4–10 juli)
2005 (3–9 juli)
2006 (3–9 juli)
2007 (8–14 juli)
2008 (6–12 juli)
2009 (28 juni–4 juli)
2010 (4–10 juli)
2011 (3–10 juli)
2012 (1–8 juli)
2013 (30 juni–7 juli)
2014 (29 juni–6 juli)
2015 (28 juni–5 juli)
2016 (3 juli–10 juli)
2017 (2 juli–9 juli)[20]
2018 (1 juli–8 juli)[20]

  • Moderaterna
  • Vänsterpartiet
  • Liberalerna
  • Centerpartiet
  • Socialdemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Sverigedemokraterna
  • Miljöpartiet

Se även

Referenser

  1. ^ ”Så här fungerar en Almedalsvecka”. Region Gotland. http://www.almedalsveckan.info/7400. Läst 3 juli 2015. 
  2. ^ ”Almedalsveckan flyttas från och med 2009 till vecka 27”. http://www.almedalsveckan.info/1073. Läst 8 mars 2013. 
  3. ^ ”Almedalsveckan 1968”. helagotland.se. http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=3874647. Läst 12 juli 2009. 
  4. ^ ”Almedalsveckans historia”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62JAs5Sa4?url=http://www.almedalsveckan.info/1009. Läst 8 mars 2013. 
  5. ^ Gotland, Almedalsveckan - Region. ”Alla talare sedan 1968 - Almedalsveckan”. http://www.almedalsveckan.info/alla-talare. Läst 5 juli 2016. 
  6. ^ ”Dagens Nyheter”. 5 juli 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/almedalen-blev-palmedalen. Läst 13 juli 2011. 
  7. ^ Lillemor Melsted. "Ett gigantiskt minglande Palmedal. Riksdag & Departement 22/2006.
  8. ^ LIBRIS. Lillemor Melstedt, Ralph Hermansson: Ett gigantiskt minglande Palmedal: det började med ett improviserat möte av Olof Palme 1968..
  9. ^ Melin, Annika (27 juni 2009). ”"Gotland och Visby ska vara stolta"”. Gotlands Tidningar. http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5368757. Läst 27 juni 2009. 
  10. ^ ”Gotland i blickfånget” (på svenska). Sundsvalls Tidning. 30 juni 2012. http://st.nu/opinion/ledare/1.4855676-gotland-i-blickfanget. Läst 8 mars 2013. 
  11. ^ [a b] "Karnevalen i Almedalen", Medierna, 9 juli 2012. Läst den 24 juli 2012.
  12. ^ Jenny Stiernstedt. "'Almedalen ett enda medieutspel'", Svenska Dagbladet, 3 juli 2012. Läst den 24 juli 2012.
  13. ^ "Almedalen är slut för i år", P1-morgon, Sveriges Radio, 10 juli 2017. Åtkomst den 10 juli 2017.
  14. ^ http://www.arendalsuka.no/
  15. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/almedalen-pa-export_7310003.svd
  16. ^ DN-Almedalsbloggen: 10 juli 2011
  17. ^ http://almedalsveckan.info/7404
  18. ^ Talare under Almedalsveckan 2017, det parti som talar under veckans sista dag inleder nästa års Almedalsvecka
  19. ^ ”Talare i Almedalen 1968-2011”. almedalsveckan.info. http://almedalsveckan.info/1117. Läst 10 juni 2012. 
  20. ^ [a b] "Almedalsveckan 2016-2018", almedalsveckan.info. Åtkomst den 5 juli 2016.

Externa länkar