Åsa Romson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åsa Romson


Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 oktober 2014
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Lena Ek

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Jan Björklund

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
21 maj 2011
tillsammans med Gustav Fridolin
Företrädare Maria Wetterstrand

Mandatperiod
2010-
Valkrets Stockholms kommun

Född 22 mars 1972 (43 år)
Salem, Stockholms län
Politiskt parti Miljöpartiet
Utbildning Jur.dr i miljörätt
Webbplats Åsa Romson (mp)
Regeringsförhandlingar inleds den 15 sept 2014. Från vänster: Gustav Fridolin, Åsa Romson, Stefan Löfven och Carin Jämtin.

Åsa Elisabeth Romson, född 22 mars 1972 i Rönninge i Salems församling i Stockholms län,[1] är en svensk disputerad jurist och miljöpartistisk politiker. Hon är sedan 2010 riksdagsledamot och sedan 2011 språkrör för Miljöpartiet de gröna tillsammans med Gustav Fridolin. Från den 3 oktober 2014 är hon miljöminister med den ceremoniella benämningen vice statsminister i regeringen Löfven.[2]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Åsa Romson blev 1993 ledamot av Grön Ungdoms förbundsstyrelse.[3] Under slutet av 1990-talet var hon även ledamot av miljöpartiets partistyrelse. Hon var ledamot av kommunfullmäktige i Stockholms kommun 2002-2010 och partiets gruppledare i Stockholms kommun 2004-2006. Som gruppledare hade hon en pådrivande roll i genomförandet av försöket med trängselavgifter i Stockholm.[3]

Mellan 2001 och 2004 var Romson anställd som handläggare på biståndsorganisationen Forum Syd. [4]

Romson valdes in som riksdagsledamot i valet 2006 för Stockholms kommuns valkrets, men valde att avstå platsen till förmån för en doktorandtjänst inom internationell miljörätt på Stockholms universitet. Hon blev återigen invald vid valet 2010 och behöll då sin riksdagsplats. Vid valet 2010 blev hon ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet och Valberedningen och suppleant i EU-nämnden. Sedan september 2011 är hon suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet och i Utrikesnämnden.

Åsa Romson anmälde sig 25 november 2010 som kandidat till posten som språkrör i Miljöpartiet,[5] och 29 mars 2011 föreslogs hon av Miljöpartiets valberedning till nytt språkrör tillsammans med Gustav Fridolin. Dessa två valdes sedan på kongressen 21 maj 2011.[6]

Den 20 april 2012 disputerade Åsa Romson i miljörätt vid Stockholms universitet.[7] Hon blev därmed den första svenska partiledaren på nästan 40 år med en doktorsexamen. Hennes doktorsavhandling studerar vilket legalt utrymme som den internationella investeringsrätten ger stater att skydda miljön och reglera en hållbar användning av naturresurser samt hur mellanstatliga investeringsavtal påverkar genomdrivandet av miljöpolitiska reformer och miljörättsliga regler.[8]

Efter riksdagsvalet 2014 bildade Socialdemokraterna koalitionsregering med Miljöartiet och Åsa Romson utsågs till klimat- och miljöminister och vice statsminister i Regeringen Löfven.[9]

Vice statsministerposten[redigera | redigera wikitext]

Åsa Romson benämns vice statsminister i regeringen Löfven men är inte utsedd till statsministerns ställföreträdare.[10][11] Att Romsons titel "vice statsminister" endast var en ceremoniell benämning framkom först den 16 juli 2015 efter att statsminister Stefan Löfven hade förts akut till sjukhus med ambulans från Arlanda efter en resa i Etiopien.[12] Stefan Löfven anmäldes till konstitutionsutskottet för att inte tydligt ha offentliggjort att det istället var utrikesminister Margot Wallström som var statsministerns ställföreträdare.[13]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Åsa Romson tillhör släkten Romson från Dalarna och är syster till politikern Lukas Romson[14] samt brorsons sondotter till Janne Romson. Hon är bosatt i Hägersten med sin sambo Fredrik Karlsson och har också en beboelig båt i centrala Stockholm[15]. De har en son född 2012.[16]

Publikationer i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  2. ^ ”S-krav: Romson får inte ersätta Löfven - DN.SE”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/s-krav-romson-far-inte-ersatta-lofven/. Läst 13 augusti 2015. 
  3. ^ [a b] Åsa Romson vill att MP ska leda debatten, Dagens Nyheter 2011-05-20.
  4. ^ ”mp.se”. http://www.mp.se/om/asa-romson. Läst 8 oktober 2014. 
  5. ^ Söker ett intressant uppdrag, Åsa Romsons blog 2010-11-25.
  6. ^ De blir Miljöpartiets nya språkrör, Expressen 2011-05-21.
  7. ^ Miljön får stå tillbaka för kommersiella intressen – Åsa Romson doktorerar i miljörätt, Dagens juridik 2012-04-26
  8. ^ Bjereld, Ulf. ”Åsa Romson (MP) disputerar!”. Ajour. http://ajour.se/asa-romson-mp-disputerar/. Läst 8 juni. 
  9. ^ ”Cv Åsa Romson”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sveriges-regering/miljo--och-energidepartementet/asa-romson/cv-asa-romson/. Läst 14 november 2015. 
  10. ^ Statsministerns ställföreträdare inte en fråga för KU. DN, Mimmi Billing, 20 juli 2015. Läst 2015-07-23.
  11. ^ ”S-krav: Romson får inte ersätta Löfven - DN.SE”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/s-krav-romson-far-inte-ersatta-lofven/. Läst 23 juli 2015. 
  12. ^ "Stefan Löfven hemma igen efter akut sjukhusbesök", Dagens Nyheter, 16 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  13. ^ Julia Wågenberg. "Löfven KU-anmäls", Aftonbladet, 19 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  14. ^ Nilsson, Marina T (2 juli 2014). ”Valåret 2014: Direkt: Onsdag i Almedalen”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20690&artikel=5900040. Läst 27 oktober 2014. 
  15. ^ Svenska Dagbladet: Med blick för miljön
  16. ^ ”Åsa Romson fick en pojke”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15816484.ab. Läst 22 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand
Miljöpartiets de grönas språkrör
2011
Tillsammans med:
Gustav Fridolin
Efterträdare:
Innehar posten