Annie M. G. Schmidt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Annie M. G. Schmidt
Gravsten för Annie M.G. Schmidt.

Anna Maria Geertruida Schmidt, född 20 maj 1911 i Kapelle, död 21 maj 1995 i Amsterdam, var en nederländsk författare.

Hon skrev dikter, sånger, episka texter, pjäser, musikaler och även radio- och TV-dramatik. Hon är mest känd för sina barnböcker som hon senare fick Hans Christian Andersen-medaljen för, 1988. Schmidt dog på natten efter sin 84-års födelsedag och hon begravdes i Amsterdam, Nederländerna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schmidt var dotter till Johannes Daniël Schmidt som från och med 1909 var predikant i Kapelle, och Geertruida Maria Bouhuijs. Hon arbetade initialt som bibliotekarie i Amsterdam och Vlissingen. Efter andra världskriget arbetade hon 1946 som informationsspecialist och senare runt 1958, som redaktör på tidningen Het Parool från Amsterdam.

Schmidt hade från och med 1950 en relation med kemisten Dick van Duijn, som redan var gift och ännu inte skild. Med honom fick hon en son Flip, som regelbundet förekom i hennes senare verk. Tillsammans med Van Duijn bodde hon från och med 1954 omväxlande i côte d'Azur och i Berkel en Rondenrijs. Amsterdam blev för henne den plats där hon helst tillbringade sin tid. Efter Dicks självvalda bortgång 1981 bodde hon från 1982 på Vossiusstraat i Amsterdam.

1991 slutade hon skriva efter sin, dåligt mottagna, teaterpjäs "We hebben samen een paard". Hon var då nästan blind. Efter ett fall i januari 1994 och som ett resultat därav en höftoperation och rehabilitering, beslöt hon att själv ta tag i göromål kring sin egen bortgång. Hon bokade tid hos sin husläkare som informerades om hennes tankar kring aktiv dödshjälp. Schmidt bad Harry Bannink skriva begravningsmusiken "Harry måste göra ett fint potpurri, med visor av honom och mig såsom "In een rijtuigje" och "Op een mooie pinksterdag" och det måste övergå i något klassiskt. När jag hade diskuterat allt tänkte jag : Nu har jag egentligen förtjänat en fest där jag faktiskt själv är med."

Tidigt på morgonen efter hennes 84:e födelsedag hittades hon avliden i sitt sovrum. Bredvid sängen stod en vinflaska och medicinburkar. En läkare fastställde att hon hade dött av hjärtstillestånd runt fyra på morgonen.

Arbete[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden då Schmidt arbetade på tidningen Het Parool blev hon medlem i kabarégruppen "De inktvis" där också andra Parool-kändisar var med. När hon skrev texter tillsatte hon mellanbokstäverna M.G. för att inte blandas ihop med en annan författarinna. I början skrev Schmidt Kabarétexter åt bland annat Wim Kan, Wim Sonneveld och Conny Stuart. Kändisskap som författare fick hon med radiopjäsen "In Holland staat een huis" som handlade om familjen Doorsnee. Den spelades i 91 episoder som gjordes mellan 1952-1958. En känd låt ur den radiopjäsen hette "Ali Cyankali" med musik av Cor Lemaire. Hennes verk höll hög kvalité men i sina tidiga texter drog hon sig inte för att använda ganska rått språk. Vid ett tillfälle blev det starka reaktioner efter en radiopjäs där folk klagade över något som sagts i pjäsen. Genom att hennes verk ofta var mycket gladlynta blev hon snart älskad av sin publik.

1965 skrev Annie MG Schmidt texten till den första nederländska musikalen "Heerlijk duurt het langst", som spelades 534 föreställningar. Harry Bannink komponerade musiken. Mellan 1966 och 1968 följde, den med tiden legendariska, TV-serien "Ja zuster, nee zuster" återigen i samarbete med Bannink. Många musikaler följde tex "en nu naar bed" (1971) och "Foxtrot" (1977). Pjäsen "Er valt een traan op tompoes" (1980) befäste hennes ställning som pjäsförfattare. Också TV-serien "Pleisterkade 17" hade mellan 1975 och 1977 stor succé. Förutom detta skrev hon mycket för barn och de mest kända barnböckerna är böckerna om barnen Jip och Janneke.

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Hissresan 1957 (orig. Abeltje)
  • På jakt efter Laura 1959 (orig. De A van Abeltje), fortsättning på föregående
  • Lill Mickel och Kisse-Miss 1961 (orig. Tijs en Lapeje)
  • Vipplala 1961 (orig. Wiplala)
  • Vipplala kommer tillbaka 1965 (orig. Wiplala weer)
  • Missan 1989 (orig. Minoes)

Schmidts kanske mest kända verk i hemlandet; serien om barnen Jip och Janneke och deras upptåg, har inte översatts till svenska.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, 20 november 2016.