Maria Gripe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Gripe
Maria Gripe
Maria Gripe
Född Maja Stina Walter
25 juli 1923
Vaxholm, Stockholms län, Sverige
Död 5 april 2007 (83 år)
Rönninge, Salems kommun, Stockholms län, Sverige
Yrke författare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19541997
Genrer Romaner
Framstående verk Hugo och Josefin
Tordyveln flyger i skymningen
Agnes Cecilia – en sällsam historia
Skuggserien
Elvis Karlsson
Make/maka Harald Gripe
Barn Camilla Gripe
Influenser H. C. Andersen
John Donne
R. D. Laing
Edgar Allan Poe
Charlotte Brontë
Emily Brontë
Carl Jonas Love Almqvist

Maria Kristina Gripe, ursprungligen Maja Stina Walter,[1] född 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripe föddes i Vaxholm, men familjen flyttade till Örebro 1928 när hon var fem år gammal. Hon lämnade flickskolan i Örebro för att slutföra sin skolgång vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm där hon tog studenten 1943. Åren 1944–1945 studerade Maria Gripe filosofi och religionshistoria[2] vid Stockholms högskola,[3] men utan att avlägga någon examen. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, och efter en kort anställning på marinförvaltningen blev hon hemmafru 1947. Parets dotter Camilla föddes samma år. Under större delen av sitt vuxna liv bodde Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum. Efter en längre tids demenssjukdom avled hon 2007 på ett sjukhem i Rönninge.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripe skrev 36 böcker,[1] översatta till åtminstone 36 olika språk.[4] Hennes böcker har till allra största del illustrerats av Harald Gripe. Deras nära samarbete inleddes i och med att Maria Gripe debuterade som författare med boken I vår lilla stad 1954.[5] Makens illustrationer fick ett stort inflytande över utvecklingen av Gripes författarskap; det var en bild av den ensamme pojken Elvis i Julias hus och nattpappan som gjorde henne nyfiken på hans historia, och som resulterade i en serie om fem böcker som inleddes 1972 med Elvis Karlsson.[6]

Gripes tidiga böcker är traditionella sagor, ofta med förmänskligade djur och helt dominerade av en yttre handling.[5] Detta kom att ändras med De små röda från 1960, och framför allt hennes genombrott Josefin det följande året. Den senare skildrar en prästdotter vars verklighetsuppfattning rubbas av en livlig fantasi kombinerad med vuxenvärldens religiositet och abstrakta bildspråk.[7] Härpå följde flera böcker vilkas huvudtema är individens sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar på barnet,[8] främst de om Elvis,[9] men även exempelvis Glastunneln (1969), ursprungligen en föjetong i tidningen Vi,[10] där Gripe inspirerats av J.D. Salingers Räddaren i nöden.[11]

Tordyveln flyger i skymningen från 1978 kom att utgöra ytterligare en skiljelinje i Gripes författarskap. Boken anknyter till filosofi och tankesystem, och kan ses som inledningen till Gripes 1980-tal som dominerades av mer spännings- och mystikorienterade ungdomsromaner.[12] Denna förändring i hennes författarskap ägde rum delvis till följd av påverkan av författare som Edgar Allan Poe, systrarna Brontë och Carl Jonas Love Almqvist, delvis som ett medvetet försök att motarbeta de våldsskildringar som videovåldsdebatten satt fokus på,[13] och som Gripe blivit varse i egenskap av ledamot av statens barnfilmnämnd.[14]

Ett återkommande motiv i Gripes böcker är skugga, som till exempel är ledmotiv i Skuggan över stenbänken från 1982.[15]

Film, TV och radio[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripe skrev mycket för radio och TV. Tordyveln flyger i skymningen och Nattpappan blev böcker först efter att de varit radioprogram. Böckerna om Elvis dramatiserades och Margareta Krook läste Tanten i oefterhärmlig stil.[16][17] Även Agnes Cecilia och Kvarteret Labyrinten (Det som sker det sker) har gått som radioföljetonger.[18] Tillsammans med dottern Camilla Gripe skrev hon originalmanus till Trolltider som var Sveriges Televisions julkalender åren 1979 och 1985. Andra böcker som har filmatiserats eller blivit TV-serier är Hugo och Josefin, Julia och nattpappan, Pappa Pellerins dotter, Elvis! Elvis!, Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia och Skuggserien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

* Illustrerad av Harald Gripe, † Illustrerad av Anders Sten, ‡ Illustrerad av Hans Arnold

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ursprungligen publicerad 1987 i antologin Solkatter : elva berättelser av elva författare[19]
  1. ^ [a b] Dunér, Anna (2007). ”Maria Gripe in memoriam”. Signum (5). ISSN 0347-0423. http://www.signum.se/archive/read.php?id=3517. Läst 9 februari 2017. 
  2. ^ Fagerström 1977, s. 111
  3. ^ Gripe, Maria K i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  4. ^ ”M. Gripe på Libris, språkindelat”. http://libris.kb.se/hitlist?q=f%C3%B6rf%3A%28Gripe%2C+Maria%2C+1923-2007%29&r=&f=&t=v&s=rc&g=l&m=50. Läst 12 februari 2017. 
  5. ^ [a b] Toijer-Nilsson 2000, s. 22
  6. ^ Opsis 2014, s. 28
  7. ^ Fagerström 1977, s. 15f
  8. ^ Fagerström 1977, s. 119
  9. ^ Opsis 2014, s. 8
  10. ^ Fagerström 1977, s. 220
  11. ^ Toijer-Nilsson 2000, s. 101
  12. ^ Opsis 2014, s. 5
  13. ^ Maria Gripe har avlidit”. Svenska Dagbladet. 5 april 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/maria-gripe-har-avlidit_215691.svd. Läst 19 juni 2010. 
  14. ^ Opsis 2014, s. 13
  15. ^ Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. gleerups. ISBN 91-40-63795-6 
  16. ^ Opsis 2014, s. 13
  17. ^ Rydin, Ingegerd (2000). Barnens röster: program för barn i Sveriges radio och television 1925-1999. sid. 180ff. Libris 7408799. ISBN 91-518-3785-4. http://webbshop.ur.se/Content/Images/uploaded/download/Barnens_roster.pdf 
  18. ^ Gripe gav ut ett 40-tal böcker”. Expressen. 5 april 2007. http://www.expressen.se/kultur/gripe-gav-ut-ett-40-tal-bocker/. Läst 12 februari 2017. 
  19. ^ Beckman Gunnel, red (1987). Solkatter: elva berättelser av elva författare. Libris 8354640. ISBN 91-48-51532-9 
  20. ^ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump
  21. ^ ”Mottagare av stiftelsen Allmänna Barnhusets stora pris” (pdf). https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/787/5115.pdf. Läst 29 juli 2017. 
  22. ^ ”Östrabropriset”. http://www.smalandsakademi.se/?page_id=198. Läst 29 juli 2017. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]