Maria Gripe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Gripe
Maria Gripe
Maria Gripe
Född Maja Stina Walter
25 juli 1923
Vaxholm, Stockholms län, Sverige
Död 5 april 2007 (83 år)
Rönninge, Salems kommun, Stockholms län, Sverige
Yrke författare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19541997
Genrer Romaner
Framstående verk Hugo och Josefin
Tordyveln flyger i skymningen
Agnes Cecilia – en sällsam historia
Skuggserien
Elvis Karlsson
Make/maka Harald Gripe
Barn Camilla Gripe
Influenser H. C. Andersen
John Donne
R. D. Laing
Edgar Allan Poe
Charlotte Brontë
Emily Brontë
Carl Jonas Love Almqvist

Maria Kristina Gripe, ursprungligen Maja Stina Walter,[1] född 25 juli 1923 i Vaxholm, död 5 april 2007 i Rönninge, var en svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripe föddes i Vaxholm, men familjen flyttade till Örebro 1928 när Maria var fem år gammal. Hon lämnade flickskolan i Örebro för att slutföra sin skolgång vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm där hon tog studenten 1943. Åren 1944–1945 studerade hon filosofi och religionshistoria[2] vid Stockholms högskola,[3] men utan att avlägga någon examen. Hon gifte sig 1946 med konstnären Harald Gripe, och efter en kort anställning på marinförvaltningen blev hon hemmafru 1947. Parets dotter Camilla föddes samma år. Under större delen av sitt vuxna liv bodde Maria Gripe i Nyköping, där även filmatiseringen av hennes bok Agnes Cecilia ägde rum. Efter en längre tids demenssjukdom avled hon 2007 på ett sjukhem i Rönninge.

Harald Gripe har illustrerat de flesta av Maria Gripes böcker. Hans karriär som illustratör startade i samband med att Maria Gripe 1954 debuterade som författare med boken I vår lilla stad.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Maria Gripes tidiga böcker är traditionella sagor, ofta med förmänskligade djur och helt dominerade av en yttre handling.[1] Detta kom att ändras med De små röda från 1960, och framför allt hennes genombrott Josefin det följande året. Den senare skildrar en flicka vars verklighetsuppfattning rubbas av en livlig fantasi kombinerad med vuxenvärldens religiositet och abstrakta bildspråk.[4] Härpå följde flera böcker vilkas huvudtema är individens sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar på barnet.[5]

Maria Gripes senare verk innehåller övernaturliga eller lite mystiska element. Denna förändring i hennes författarskap ägde rum dels till följd av påverkan av Edgar Allan Poe, Charlotte och Emily Brontë, samt Carl Jonas Love Almqvist, dels som en reaktion emot underhållningsvåldet som började vinna mark inom kulturyttringarna.[6]

Ett annat återkommande motiv i Gripes böcker är skugga, som till exempel är ledmotiv i Skuggan över stenbänken från 1982.[7]

Filmatiseringar och översättningar[redigera | redigera wikitext]

Gripe skrev 36 böcker,[1] översatta till åtminstone 36 olika språk.[8] Hennes sista utgivna bok är Annas blomma (1997). Hennes författarskap har belönats med många priser. Flera av Gripes böcker har filmatiserats eller blivit TV-serier; Hugo och Josefin, Julia och nattpappan, Pappa Pellerins dotter, Elvis ! Elvis !, Glasblåsarns barn, Agnes Cecilia – en sällsam historia och Skuggserien. Dramatiserade versioner av Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia, Tanten och Kvarteret Labyrinten (Det som sker det sker) har gått som sommarlovsföljetonger i radio.[9] Hon skrev också originalmanus till SVT:s julkalender Trolltider (1979).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ursprungligen publicerad 1987 i antologin Solkatter : elva berättelser av elva författare[10]
  1. ^ [a b c] Dunér, Anna (2007). ”Maria Gripe in memoriam”. Signum (5). ISSN 0347-0423. http://www.signum.se/archive/read.php?id=3517. Läst 9 februari 2017. 
  2. ^ Fagerström 1977, s. 111
  3. ^ Gripe, Maria K i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  4. ^ Fagerström 1977, s. 15f
  5. ^ Fagerström 1977, s. 119
  6. ^ Maria Gripe har avlidit”. Svenska Dagbladet. 5 april 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/maria-gripe-har-avlidit_215691.svd. Läst 19 juni 2010. 
  7. ^ Nettervik, Ingrid (1994). I barnbokens värld. gleerups. ISBN 91-40-63795-6 
  8. ^ ”M. Gripe på Libris, språkindelat”. http://libris.kb.se/hitlist?q=f%C3%B6rf%3A%28Gripe%2C+Maria%2C+1923-2007%29&r=&f=&t=v&s=rc&g=l&m=50. Läst 12 februari 2017. 
  9. ^ Gripe gav ut ett 40-tal böcker”. Expressen. 5 april 2007. http://www.expressen.se/kultur/gripe-gav-ut-ett-40-tal-bocker/. Läst 12 februari 2017. 
  10. ^ Beckman Gunnel, red (1987). Solkatter: elva berättelser av elva författare. Libris 8354640. ISBN 91-48-51532-9 
  11. ^ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fagerström, Gudrun (1977). Maria Gripe, hennes verk och hennes läsare. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris 7145407. ISBN 91-0-042005-0 
  • Toijer-Nilsson, Ying (2000). Skuggornas förtrogna: om Maria Gripe. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 71. Bonnier. Libris 8345242. ISBN 91-0-057262-4 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]