Erich Kästner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna artikel handlar om författaren Erich Kästner. Se även Erich Kästner (veteran).
Ej att förväxla med Gottfried August Bürger.
Erich Kästner
Erich Kästner, 1961.
Erich Kästner, 1961.
Född23 februari 1899
Dresden, Tyskland Tyskland
Död29 juli 1974 (75 år)
München, Tyskland
YrkeFörfattare
NationalitetTysk
SpråkTyska
Verksam1927-1974
GenrerBarn,
Romaner
Erich Kästner avbildad på en husvägg i den så kallade Kästnerpassagen i hemstaden Dresden.

Erich Kästner, född 23 februari 1899 i Dresden, död 29 juli 1974 i München, var en tysk författare, ansedd som en av de främsta företrädarna för litteraturens nya saklighet. Han var ende son till sadelmakaremästare Erich Emil Kästner och hans hustru Ida Amalia (född Augustin) som arbetade som hårfrisörska. Han gifte sig aldrig men sammanlevde i nära fyrtio år med journalisten och dramaturgen Luiselotte Enderle. Han fick 1957 sitt enda barn, Thomas Kästner, tillsammans med den yngre skådespelerskan Friedel Siebert.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Kästner började på lärarseminarium i Dresden 1913, men hoppade av för att ta värvning, och deltog 1917-1918 i första världskriget. Det gjorde honom till övertygad pacifist och anti-militarist. Vid universitetet i Leipzig studerade han efter kriget tysk historia, filosofi och teatervetenskap. Han doktorerade 1925 på en avhandling om Fredrik den store och den tyska litteraturen. Därefter arbetade han som journalist och kritiker för tidningar som Berliner Tageblatt och Vossische Zeitung och medarbetade även i tidskriften Die Weltbühne.

Kästner skrev bästsäljande barnböcker som Emil och detektiverna, men var även en politisk författare. Han hade pacifistiska ideal och skrev för barn, eftersom han trodde på de förnyade krafterna hos varje generations unga. Han var motståndare till naziregimen i Tyskland och hans böcker förbjöds. Alla verk av honom utom barnboken Emil och detektiverna brändes dessutom demonstrativt under de omfattande bokbålen runt om i landet 1933. Kästner uteslöts ur det nazifierade tyska författarförbundet Reichsverband deutscher Schriftsteller (RDS), men kunde ändå övervintra Tredje riket utan att gå i landsflykt. Han publicerade opolitiska romaner som Drei Männer im Schnee (Tre män i snö) (1934) på schweiziskt förlag. 1942 gavs han möjlighet att under psudonymen Berthold Bürger skriva manus till en film om Münchhausen, ett prestigeprojekt för Ufa med uppbackning av propagandaminister Goebbels.

1944 blev Kästners hem förstört i samband med den hårda bombningen av Berlin. I början av 1945 reste han med en grupp andra filmarbetare till Tyrolen, förebärande att de skulle filma för en (icke existerande) filmproduktion, som de kallade Das falsche Gesicht (Det falska ansiktet). Det egentliga syftet var att överleva slutstriden om Berlin, och Kästner blev kvar i Tyrolen tills kriget var över. Han skrev om dessa upplevelser i en dagbok som publicerats i olika versioner i Notabene 45 (1961) och Das Blaue Buch (2006).

Han var flera gånger nominerad till Nobelpriset i litteratur, och belönades 1960 med H.C. Andersen-medaljen för sina bidrag till barnlitteraturen.

Filmerna Föräldrafällan från 1961 och Föräldrafällan från 1998 bygger på Kästners Tvillingarna finner varann från 1950.

Bibliografi (utgivna på svenska)[redigera | redigera wikitext]

Barnböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Emil och detektiverna (Emil und die Detektive) (översättning Einar Öije, Bonnier, 1932)
  • Den 35 maj (Der 35. Mai oder Konrad reitet in die Südsee) (översättning Verna Lindberg, ill. av Gustaf Carlström, Bonnier, 1933)
  • Pricken och Anton (Pünktchen und Anton) (översättning Verna Lindberg, Bonnier, 1934)
  • Djurens konferens (Die Konferenz der Tiere (översättning Sigfrid Lindström, ill. av Walter Trier, Natur och kultur, 1949)
  • Tvillingarna finner varann (Das doppelte Lottchen) (översättning I. Lindström, Rabén & Sjögren, 1950) (ny översättning av Stig Kassman, Bonnier, 1962 med titeln Dubbel-Lotta)
  • Det flygande klassrummet (Das fliegende Klassenzimmer) (översättning Aida Törnell, Lindqvist, 1954)
  • Mästerkatten i stövlar (Der gestiefelte Kater) (översättning Birgit Elenius-Hanes, Svensk läraretidning, 1955)
  • Emil och de tre tvillingarna (Emil und die drei Zwillinge) (översättning Stig Kassman, Bonnier, 1964)
  • Lilleman och Jokus von Pokus (Der kleine Mann) (översättning Marianne Gerland-Ekroth, ill. av Fibben Hald, Rabén & Sjögren, 1976)

Vuxenböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Fabian: berättelsen om en moralist (Fabian: die Geschichte eines Moralisten) (översättare okänd, 1931) (översättning Erich Schwandt, Tiden, 1978)
  • Stackars miljonärer (Drei Männer im Schnee) (översättning Johannes Edfelt, Bonnier, 1936), filmad i Sverige 1936.
  • Den försvunna miniatyren (Die verschwundene Miniatur oder auch Die Abenteuer eines empfindsamen Fleischermeisters) (översättning Knut Stubbendorff, Bonnier, 1938)
  • Kärlek över gränsen (Der kleine Grenzverkehr oder Georg und die Zwischenfälle) (översättning Ester Riwkin, Rabén & Sjögren/Vi, 1957)
  • När jag var en liten pojke (Als ich ein kleiner Junge war) (översättning Stig Kassman, Bonnier, 1959)
  • Dikter (ett dikturval i svensk tolkning av Anders Aleby, FIB:s lyrikklubb, 1966)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia