Archibald Douglas (1883–1960)

Från Wikipedia
Archibald Douglas
W.A. Douglas
Titlar
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1903-1948
Slag/krig Finska inbördeskriget
Utmärkelser Se: utmärkelser
Personfakta
Född 19 juli 1883
Stjärnorps slott, Östergötlands län, Sverige
Död 5 juli 1960 (76 år)
Skärblacka landskommun, Östergötlands län, Sverige[1]
Dödsorsak bilolycka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Douglas
Sätesgård Stjärnorps slott
Far Ludvig Douglas
Mor Anna Louise Dorotea, född Ehrensvärd
Familj
Gift 1907
Ronneby
Make/maka Astri Henschen (1883-1976)
Barn ambassadören Carl Douglas (1908–1961) och direktören Archibald Douglas (1910–1992)

Vapnet för den skotska klanen Douglas, som utgör grunden för hjärtskölden i vapnet för den svenska ätten Douglas.

Wilhelm Archibald Douglas, född 19 juli 1883Stjärnorps slott, död 5 juli 1960 i en bilolycka vid Grensholm,[1], var en svensk greve och militär (generallöjtnant).

Biografi

Douglas var son till riksmarskalken, greve Ludvig Douglas och grevinnan Anna Louise Dorotea, född Ehrensvärd.[2] samt bror till Robert och Carl Douglas. Douglas tog officersexamen 1903, blev löjtnant vid Livregementets dragoner (K 2) 1906, vid Generalstaben 1913, kapten 1916, ryttmästare och skvadronchef vid Livregementet 1919, åter kapten vid Generalstaben 1922, major där 1924 och vid Livregementets dragoner 1927. han blev överstelöjtnant vid Livregementet till häst (K 1) 1928, överste och chef för Norrlands dragonregemente (K 4) 1930-1935, överste och sekundchef för Livregementet till häst 1935-1937, adjutant 1920-1930 och överadjutant hos kung Gustaf V 1931-1950. 1937 blev Douglas generalmajor och han var chef för Övre Norrlands trupper 1937-1942, arméinspektör 1942-1944, generallöjtnant 1944 och chef för armén 1944-1948.[3] Vid sidan av den militära banan utgav han en biografi om sin stamfar, Robert Douglas.

Han var generalstabsofficer vid I. arméfördelningens stab 1914-1917. 1916 genomförde han en studieresa till Galizien, han var lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan (KHS) 1917-1918, generalstabsofficer vid finska högkvarteret under Finska inbördeskriget 1918, kapten och överstelöjtnant i finska armén 1918, lärare i lantkrigskonst vid Sjökrigshögskolan 1919-1929 och stabschef vid Västra arméfördelningen 1923-1927. Åren 1921-1923 var han ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. 1940 genomförde han en studieresa till Tyskland och Frankrike. Douglas var ordförande i 1943 års officersutbildningsutredning och blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien) 1936, varav som styresman 1945-1947.[3]

Han gifte sig 1907 med Astri Henschen (1883-1976) i Ronneby. Hon var dotter till professor Salomon Henschen och Gerda, född Sandell.[2] Douglas bodde i Villa ParkuddenDjurgården,[4] och ägde från 1947 även Stjärnorps slott i Östergötland. Han var far till ambassadören Carl Douglas (1908–1961) och direktören Archibald Douglas (1910–1992) samt farfar till finansmannen Gustaf Douglas.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Bibliografi

  • Operationerna i Tammerfors 1918 (1925)
  • Kriget i Finland 1918: till 10-årsminnet (1928)
  • Jag blev officer (1950)
  • Mannerheim (1951)
  • Robert Douglas: en krigargestalt från vår storhetstid (1957)
  • Reformerad officersutbildning

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1960. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1960. sid. 281 
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003 (Version 3.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 
  3. ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: Norstedt. 1956. sid. 214. Libris 8261511. http://runeberg.org/vemardet/1957/0238.html 
  4. ^ Bonnier, Albert (1985). Personligt: sett, hört och tänkt. Stockholm: Bonnier. sid. 18. Libris 7147131. ISBN 91-0-046725-1 (inb.) 
  5. ^ [a b c] Generalitetet. i Sveriges statskalender 1955
  6. ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1955
  7. ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 15 
  9. ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  10. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1955
  11. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1955
  12. ^ [a b] Wallerfelt, Bengt, red (2001). K1 1928-2000: historieverk i två band. 1. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté. sid. 281. Libris 8241078. ISBN 91-631-0434-2 (inb.) 
  13. ^ [a b] Chef för armén. i Sveriges statskalender 1945
  14. ^ [a b] Chef för armén. i Sveriges statskalender 1947
  15. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 226 
  16. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1919. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1919. sid. 209. https://books.google.se/books?id=fAxEAQAAMAAJ&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 
  17. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 270 
  18. ^ Norrlands dragonregemente. i Sveriges statskalender 1931
  19. ^ [a b c] Generalstaben. i Sveriges statskalender 1925
  20. ^ [a b] Livregementets dragoner. i Sveriges statskalender 1921
  21. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 301 
  22. ^ Generalitetet. i Sveriges statskalender 1940
  23. ^ Generalstaben. i Sveriges statskalender 1915

Externa länkar

Företrädare:
Ivar Holmquist
Sveriges arméchef
1944-1948
Efterträdare:
Carl August Ehrensvärd