Hoppa till innehållet

Hemvärnet

Från Wikipedia
Hemvärnet
Vapen för Hemvärnet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnHemvärnet
Datum29 maj 1940
(85 år sedan)
LandSverige Sverige
TypHemvärn
RollSkydda, bevaka och ytövervaka[1]
Del avFörsvarsmakten
StorlekCirka 23 000 personer.[2]
FörläggningsortFlertalet orter
Marsch"Hemvärnets marsch" (Damberg) [a]
Årsdagar29 maj [b]
DekorationerHvPetriBM [c]
HvPetriSM [d]
HvGM [e]
HvSM [f]
HvBM [g]
HvBMmkr [h]
HvSMmLk [i]
HvEkenbergSM [j]
Befälhavare
RikshemvärnschefGeneralmajor Laura Swaan Wrede
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Hemvärnet är en del av Försvarsmakten[4] och utgörs av krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka och ytövervaka. Hemvärnsförbanden verkar över hela konfliktskalan, från insatser i fred och kris till väpnad strid i krig, och upprätthåller militär närvaro i hela landet. På så vis bildar Hemvärnet en nationell och territoriell bas för försvaret och skyddet av Sverige.[5]

Alla som är med i Hemvärnet är frivilliga. I stället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning. Avtalet innebär samtidigt att det är plikt som gäller vid höjd beredskap eller krig.[6]

De allra flesta som är en del av Hemvärnet har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning. Det finns även specialister, som exempelvis sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas via de frivilliga försvarsorganisationerna, till exempel Försvarsutbildarna, Bilkåren, Svenska Lottakåren eller Frivilliga motorcykelkåren. Därefter placeras specialisterna i hemvärnsförbanden.[7]

Hemvärnet leds av rikshemvärnschefen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Borgarbeväpning

Tidiga föregångare

[redigera | redigera wikitext]

Redan vid Riksdagen 1624 beslutades att både stads- och landsbygdsbefolkningen skulle försvara hembygden vid krigshot. Denna ordning, kallad Borgarbeväpning, betraktas som en föregångare till hemvärnet. Den sista borgarbeväpningen upplöstes 1870, då Stockholms borgerskaps militärkårer avskaffades.

Bildandet av hemvärnet (1939–1945)

[redigera | redigera wikitext]

När krigshotet ökade 1939 i samband med Andra världskriget växte oron i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser, och det ställdes krav på lokala skyddsstyrkor. Flera skytteföreningar bildade hemvärn på eget initiativ, bland annat i Tärnsjö, Lit och Morlanda under januari 1940.[8] Under våren 1940 grundades hemvärn i Skåne, exempelvis i Tågarp, Barkåkra, Genarp, Oderljunga och Klippan. Dessa initiativ stred dock mot dåtidens lag om militära skyddskårer.[9]

Hemvärnskompani i Lund, 1940.
Hemvärnet övar i Ystad 2015.

Försvarsviljan var stark och regeringen agerade snabbt. Den 29 maj 1940 beslöt riksdagen att bilda Hemvärnet. Vid denna tid hade även Danmark och Norge ockuperats av Tyskland. Hemvärnet organiserades för både ungdomar utan genomförd värnplikt och äldre över värnpliktsåldern. Efter några veckor kunde överste Gustaf Petri räkna in nära 90 000 frivilliga.

Utrustning och organisation under krigsåren

[redigera | redigera wikitext]

Till en början saknades uniformer. Hemvärnsmän bar endast armbindel med landstormsmärke och, i bästa fall, ett m/96-gevär eller en hagelbössa.[10] Vapenbristen var svår, men efter fredsslutet mellan Finland och Ryssland 1940 återlämnades 77 000 m/96-gevär, vilket löste problemet.[11]

Ett uniformsreglemente infördes 1940. Befäl fick m/39-uniform, övriga hemvärnsmän fick överdragsuniform m/1940. Den ersattes 1941 av m/1941. Vinterutrustning och hjälmar tillkom successivt.[12] Det dröjde till 1950 innan alla fått m/39-uniform.

Efterkrigstiden och kalla kriget (1945–1989)

[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget fick hemvärnet nya uppgifter och utvecklades organisatoriskt. Under 1940-talet startades Tidningen Hemvärnet, Hemvärnets stridsskola grundades och det första driftvärnet bildades. Under kalla kriget blev bevakningen av mobiliseringsförråd hemvärnets viktigaste uppgift.

” Hemvärnet, [är ett] lokalt militärförsvar, vanligen bestående av personer, som på grund av ålders- eller andra skäl ej äro värnpliktiga. H. ingår numera i de flesta länders försvar som följd av riskerna för fientliga luftlandsättningar och liknande krigshandlingar som kunna förvandla hemorten till krigsskådeplats. I det svenska H. som under chefen för armén ledes av en rikshemvärnschef, är rekryteringen frivillig. H. omfattar dels det allmänna hemvärnet och dels driftvärnet. „
– Kunskapens bok, 1951

År 1964 började hemvärnet tilldelas omsydd fältuniform m/39-58 och permissionsuniform m/60 för befäl. Under 1970-talet infördes fältuniform m/59.[13]

År 1985 bildades det marina hemvärnet. Då fanns cirka 120 000 hemvärnsmän inom 66 bataljoner. Kvinnor fick 1989 möjlighet att bli hemvärnssoldater efter genomgången militär grundutbildning.

Hemvärnssoldater 2015.
Hemvärnsuppvisning vid Regementets dag på Revingehed, 2015.
Hemvärnets Musikkår i Ystad marscherar på St. Östergatan 29 aug 2015.

Modernisering och omstrukturering (1990– )

[redigera | redigera wikitext]

Under 1990- och 2000-talen förändrades både utrustning och organisation. År 1995 ersattes m/96-gevär med Automatkarbin 4. Hemvärnet började nu köpa in egen materiel. Vid sekelskiftet 2000 fanns cirka 70 000 soldater och 60 bataljoner. I och med försvarsbeslutet 2004 inleddes en omställning från invasionsförsvar till insatsförsvar som även påverkade Hemvärnet. Förbanden delades upp i insatskompanier och bevakningskompanier där de förstnämnda tillfördes mer transportkapacitet för att snabbt kunna förflyttas till olika delar av Sverige.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Stridskraften Hemvärnet, med rikshemvärnschefen i spetsen, består av Rikshemvärnsstaben, Hemvärnets stridsskola samt Sveriges fyra militärregioner med hemvärnsförbanden. Utöver detta har Hemvärnet även 25 musikkårer som arrangerar omkring 600 spelningar per år, inklusive parader, konserter, militärbegravningar och högvakter.

Rikshemvärnschefen ansvarar också för Försvarsmaktens stöd och uppdrag till Sveriges frivilliga försvarsorganisationer. Dessa organisationer rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, bland annat inom Hemvärnet.

Ledning

[redigera | redigera wikitext]

Stridskraften Hemvärnet leds av rikshemvärnschefen. Rikshemvärnsstaben ansvarar för inriktning, produktion och utveckling av stridskraften.

Hemvärnets stridsskola

[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnets stridsskola (HvSS) utbildar hemvärnets chefer i strid och ledarskap. De utvecklar taktik, metodik och stridsteknik för hemvärnsförbanden. Dessutom ansvarar skolan för utveckling av ny utrustning, nya utbildningsmetoder och kvalitetsuppföljning.[14]

Militärregionerna

[redigera | redigera wikitext]
  • Norra militärregionen (MR N): Omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Staben finns i Bodens garnison.
  • Mellersta militärregionen (MR M): Omfattar Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Staben finns i Kungsängens garnison.
  • Västra militärregionen (MR V): Omfattar Västra Götalands, Hallands, Örebro och Värmlands län. Staben finns i Skövde garnison.
  • Södra militärregionen (MR S): Omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Staben finns i Revinge garnison.

Militärregionerna ansvarar för markterritoriell verksamhet inom sitt geografiska område. De leder, utbildar och upprätthåller hemvärnsförband samt samordnar civila och militära resurser på lokal och regional nivå. Militärregionerna ansvarar även för att leda den regionala underrättelse- och säkerhetstjänst. På grund av sitt geografiska läge ansvarar Gotlands regemente för dessa uppgifter på Gotland.[15]

Utöver detta finns 22 militärregiongrupper som stödjer med administration och utbildning. Dessa grupper är underställda sina respektive militärregionchefer, utom Gotlandsbataljonen som lyder direkt under Gotlands regemente.

Hemvärnsförbanden

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 1 januari 2012 är Hemvärnet organiserat i 40 bataljoner, en minskning från tidigare 60. Bataljonerna numreras från 10 till 49. De vanligaste förbandstyperna är bevaknings- och insatskompani. Bevakningskompanierna är stationära förband och verkar lokalt medan insatskompanierna är rörliga med mer krävande uppgifter.

Inom Hemvärnet finns också underrättelsekompanier som inhämtar information genom spaning och ytövervakning. Hemvärnet löser även uppgifter i luften och till sjöss längs Sveriges kuster och skärgårdar. Det finns också granatkastarplutoner, CBRN-plutoner, trafikplutoner och pionjärplutoner.[16]

Norra militärregionen

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
10. hvbat Lapplandsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen
11. hvbat Gränsjägarbataljonen Kiruna Lapplandsjägargruppen
12. hvbat Norrbottensbataljonen Boden Norrbottensgruppen
13. hvbat Västerbottensbataljonen Umeå Västerbottensgruppen
14. hvbat Fältjägarbataljonen Östersund Fältjägargruppen
15. hvbat Ångermanlandsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen
16. hvbat Medelpadsbataljonen Härnösand Västernorrlandsgruppen

Mellersta militärregionen

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
17. hvbat Dalabataljonen Falun Dalregementsgruppen
18. hvbat Gävleborgsbataljonen Gävle Gävleborgsgruppen
21. hvbat Upplandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
22. hvbat Västmanlandsbataljonen Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
23. hvbat Attundalandsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen
24. hvbat Stockholmsbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen
25. hvbat Telgehusbataljonen Kungsängen Livgardesgruppen
26. hvbat Ulvsundabataljonen Kungsängen Livgardesgruppen
27. hvbat Södermanlandsbataljonen Strängnäs Södermanlandsgruppen
28. hvbat Roslagsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen
29. hvbat Södertörnsbataljonen Haninge Södertörnsgruppen

Västra militärregionen

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
19. hvbat Värmlandsbataljonen Karlstad Örebro-Värmlandsgruppen
20. hvbat Sannahedsbataljonen Örebro Örebro-Värmlandsgruppen
38. hvbat Kinnebataljonen Skövde Skaraborgsgruppen
39. hvbat Kåkindbataljonen Skövde Skaraborgsgruppen
40. hvbat Bohusbataljonen Skredsvik Bohusdalgruppen
41. hvbat Göteborgs södra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
42. hvbat Göteborgs norra bataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
43. hvbat Göteborgs skärgårdsbataljon Göteborg Elfsborgsgruppen
44. hvbat Älvsborgsbataljonen Göteborg Elfsborgsgruppen
45. hvbat Hallandsbataljonen Halmstad Hallandsgruppen

Södra militärregionen

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
30. hvbat Första livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen
31. hvbat Andra livgrenadjärbataljonen Linköping Livgrenadjärgruppen
33. hvbat Norra Smålandsbataljonen Eksjö Norra Smålandsgruppen
34. hvbat Kalmarbataljonen Kalmar Kalmar- och Kronobergsgruppen
35. hvbat Kronobergsbataljonen Växjö Kalmar- och Kronobergsgruppen
36. hvbat Blekinge västra bataljon Ronneby Blekingegruppen
37. hvbat Blekinge östra bataljon Karlskrona Blekingegruppen
46. hvbat Södra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen
47. hvbat Malmöhusbataljonen Malmö Skånska gruppen
48. hvbat Skånska dragonbataljonen Helsingborg Skånska gruppen
49. hvbat Norra skånska bataljonen Revingehed Skånska gruppen

Gotland

[redigera | redigera wikitext]
Beteckning Benämning Stabsort Utbildningsgrupp
32. hvbat Gotlandsbataljonen Visby

Uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnets huvuduppgifter är skydda, bevaka och ytövervaka.[17] Hemvärnsförbanden bidrar också till samhällets krisberedskap. Tillsammans med stående och mobiliserande regionala förband utgör hemvärnsförbanden grunden i militärregionernas förbands- och förmågestruktur.

Antagningskrav

[redigera | redigera wikitext]

För att bli hemvärnssoldat krävs:

Efter introduktionsutbildning placeras du normalt i närmaste kompani inom din hemvärnsbataljon.[18]

Den som saknar militär grundutbildning kan bli specialist efter:

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]
Årsmärke som utdelas om man fullgjort kontraktstiden för året.

Hemvärnssoldater tecknar ett avtal med Försvarsmakten som innebär skyldighet att genomföra:

  • 4 övningsdagar per år i bevakningskompani (cirka 5 000 soldater)
  • 8 övningsdagar per år i insatskompani (cirka 17 000 soldater)[17]

Varje bataljon genomför en årlig krigsförbandsövning (KFÖ) på fyra dagar. Chefer övar upp till 15 dagar per år beroende på befattning. Hemvärnsinsatskompanier har även en särskild övning (SÖF) på fyra dagar. Specialistpersonalen följer utbildningstiden för det kompani de tillhör, till exempel åtta dagar för en bilförare i insatskompani.[17]

Före 2010 användes ett timbaserat system, men nu gäller ett dagsystem med höjd ersättning för genomförd tjänst.[19]

Övrig utbildning varierar, från skjutövningar och strid i bebyggelse till centrala veckokurser i ledarskap, sprängtjänst och språk. Kurser ges av Hemvärnets stridsskola (HvSS), Försvarsutbildarna och andra frivilliga försvarsorganisationer, samt lokala utbildningsgrupper. Hemvärnet utbildar även skyddsvakter för bevakningsuppdrag.[17]

Utrustning

[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnssoldater använder i huvudsak samma utrustning som övriga Försvarsmakten. Uniformen är vanligtvis fältuniformssystem m/90.

Fordon och fartyg

[redigera | redigera wikitext]

De flesta förband har tillgång till terrängbilar som Tgb 13 och Tgb 20, samt bandvagnar (Bv 206). Hemvärnsbataljoner med marina uppgifter använder även stridsbåt 90H, som är ett snabbt militärfartyg. Från 2011 pågår byte av äldre terrängbilar till minibussar av typen Personbil 8. Dessa är avsedda för insatskompanier i bataljonerna 17–49, som finns i södra Sverige.

Beväpning och understöd

[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste beväpningen är automatkarbin 4B (Ak 4B) med rödpunktsikte, eller pistol m/88. Vissa förband har även granattillsats för 40 mm granater. Modellen Ak 4C införs successivt och ska ersätta Ak 4B. Understödsvapen är bland annat kulspruta 58, granatgevär m/48, pansarskott m/86 och prickskyttegevär 90.

Skyddsutrustning

[redigera | redigera wikitext]

Skyddsutrustningen omfattar hjälm m/90, kroppsskydd m/90A samt i viss mån kroppsskydd m/94K. Vid hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN) används skyddsmask m/90.

Sambandsutrustning

[redigera | redigera wikitext]

Bataljonsledningarna har datorstöd för stridsledning. Radiokommunikation sker främst med Ra180, som ersätter äldre modeller. UK/HF-radio Ra763 används också. Gruppradio och RAKEL införs gradvis. Bildförstärkare av typen ”Körning” och ”Span4” används på plutonsnivå. Under början av 2000-talet köpte Hemvärnet även in bildförstärkare från Ryssland. minor finns för försvar mot bepansrade och obepansrade mål.

Specialistfunktioner

[redigera | redigera wikitext]

Frivilligorganisationer ger Hemvärnet specialistkompetens, exempelvis signalister, fordonsförare och förplägnadspersonal. Svenska Brukshundklubben bidrar med hundar och hundförare, särskilt för att spåra eller upptäcka hot där hundens sinnen ger fördel.

Förvaring och logistik

[redigera | redigera wikitext]

Den personliga utrustningen förvaras hemma hos hemvärnssoldaten. Det personliga vapnet förvaras dock centralt i en vapenkassun. Understödsvapen samlas centralt inom utbildningsgruppen. Kompaniernas gemensamma utrustning, som tält och koktrossar, förvaras i lokala förråd.

Ungdomsverksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnet bedriver ungdomsverksamhet för pojkar och flickor från 15 års ålder. Syftet är att ge ungdomar grundläggande kunskaper om försvar, samarbete och ledarskap.

Medlemskap är öppet för alla mellan 15 och 20 år. Verksamheten regleras av FN:s konvention om barnets rättigheter, vilket innebär att ungdomarna inte får delta i soldatutbildning före 18 års ålder.

Utbildningen omfattar:

  • Skytte (med salongsgevär, kaliber 22 long)
  • Sjukvård
  • Militär idrott och hälsa
  • Förläggningstjänst (bo och leva i fält, även i kallt klimat)
  • Militärkunskap och ledarskap

Efter 18 års ålder får ungdomarna utbildas för strid och använda Ak 4 och Ak 5.

Militär ungdomsverksamhet anordnas av flera aktörer:

Kurser erbjuds under sommar-, vinter-, vår- och höstlov. Regionala och lokala verksamheter hålls oftast veckovis.

Varje år arrangerar Hemvärnets stridsskola (HvSS) en nationell ungdomstävling för deltagare mellan 15 och 20 år. Tävlingen innehåller bland annat sjukvårdstjänst, olika former av orientering, radiosamband och ett överraskningsmoment som varierar från år till år.[20]

Medinflytande

[redigera | redigera wikitext]

Hemvärnet har ett omfattande system för medinflytande där soldater och befäl kan påverka verksamheten på olika nivåer. Varje pluton, kompani, bataljon, militärregion och även rikshemvärnschefen har egna råd eller stämmor där frågor behandlas och beslut fattas. Motioner och förslag kan skickas vidare uppåt i beslutsordningen.[21]

Medinflytandet organiseras enligt följande:

  • Plutonsråd för varje hemvärnspluton
  • Kompanistämma och kompaniråd för varje hemvärnskompani
  • Bataljonsråd för varje hemvärnsbataljon
  • Hemvärnsråd för varje militärregion
  • Rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet för hela landet[21]

Rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget

[redigera | redigera wikitext]

På nationell nivå utövas medinflytandet av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet, som består av förtroendevalda. Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden möjlighet att diskutera frågor av betydelse för hela hemvärnet. Rikshemvärnschefen är ordförande för både tinget och rådet; om chefen har förhinder ersätts denne av rådets vice ordförande.

Rikshemvärnsrådet består av:

  • Rikshemvärnschefen (ordförande)
  • En ledamot som utses av regeringen
  • Ledamöter och ersättare som väljs av rikshemvärnstinget
  • Ytterligare ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande

Försvarsmakten ska höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet. Rådet utser inom sig en vice ordförande.[22]

Heraldik och traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Den 4 november 1946 antogs ”Hemvärnets marsch” (Damberg) som hemvärnets officiella förbandsmarsch, efter en pristävling.[23]

En hemvärnsgård är en byggnad eller ett byggnadskomplex som förvaltas, eller har förvaltats, av hemvärnsrörelsen. Ofta rör det sig om äldre bondgårdar som har anpassats för att fungera som förläggning och förråd.

Namn, beteckning och förläggningsort

[redigera | redigera wikitext]
  • Namn: Hemvärnet (sedan 29 maj 1940)
  • Beteckning: Hv (sedan 29 maj 1940)
  • Förläggningsort: Stockholms garnison (sedan 29 maj 1940)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Förbandsmarschen antogs 4 november 1946.[3]
  2. ^ Hemvärnets dag, till minne av grundandet 1940.
  3. ^ Hemvärnets Gustaf Petrimedalj i brons instiftad 1945.
  4. ^ Hemvärnets Gustaf Petrimedalj i silver instiftad 1945.
  5. ^ Hemvärnets Kungliga förtjänstmedalj i guld instiftad 1947.
  6. ^ Hemvärnets Kungliga förtjänstmedalj i silver instiftad 1947.
  7. ^ Hemvärnets bronsmedalj instiftad 2006.
  8. ^ Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans instiftad 2006.
  9. ^ Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans instiftad 2009.
  10. ^ Hemvärnets Ekenberg-medalj i silver instiftad 2017.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Hemvärnets uppgifter, hemvarnet.se, läst 2024-05-22.
  2. ^ ”Personalsiffror”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/om-var-organisation/personalsiffror. Läst 22 maj 2024. 
  3. ^ Sandberg, Bo (2007). Kungl. Svea livgarde: regementets marscher, musik och sång s. 23.
  4. ^ ”Hemvärnet”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/. Läst 22 maj 2024. 
  5. ^ Försvarsmakten. ”Hemvärnet”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2025. http://web.archive.org/web/20250814004950/https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/. Läst 5 september 2025. 
  6. ^ Försvarsmakten. ”Hemvärnet”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2025. http://web.archive.org/web/20250814004950/https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/. Läst 5 september 2025. 
  7. ^ Försvarsmakten. ”Hemvärnet”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2025. http://web.archive.org/web/20250814004950/https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/. Läst 5 september 2025. 
  8. ^ Östersunds-Posten 22 januari 1940.
  9. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 35–43
  10. ^ Hemvärnets historik
  11. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 62
  12. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 66–68
  13. ^ Hemvärnet 1940–1990 red. Bo Kjellander s. 124-125
  14. ^ ”Hemvärnets stridsskola”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hemvarnets-stridsskola/. Läst 5 september 2025. 
  15. ^ Försvarsmakten. ”Militärregioner”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/. Läst 7 maj 2024. 
  16. ^ Försvarsmakten. ”Hemvärnet”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2025. http://web.archive.org/web/20250814004950/https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/. Läst 5 september 2025. 
  17. ^ [a b c d] Hemvärnets organisation, hemvarnet.se, läst 2024-05-23.
  18. ^ [a b c] Vem kan bli hemvärnssoldat?, mil.se, läst 2024-05-23.
  19. ^ Framåt med hemvärnet, 3: Avtal kopplat till utbildningssystemet, hemvarnet.se, läst 2024-05-23.
  20. ^ ”Ungdomstävlingen”. Arkiverad från originalet den 28 december 2009. https://web.archive.org/web/20091228150326/http://hvss.hemvarnet.se/ungdomstavlingen/. Läst 13 januari 2010. 
  21. ^ [a b] Medinflytande inom Hemvärnet, hemvarnet.se, läst 2024-05-23.
  22. ^ Förordning (1997:146) om hemvärn, lagen.nu, läst 2024-05-23.
  23. ^ Sandberg (2007), s. 23.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Svenska Hemvärnsgrupper
Aktiva
Avvecklade
Svenska Hemvärnsgrupper
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hemvärnet&oldid=58320429”