Arthur Nordén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gustaf Arthur Nordén, född 22 december 1891 i Norrköping, död 3 oktober 1965 i Stockholm, svensk arkeolog, journalist, filolog, teaterhistoriker, manusförfattare och lärare. Gift den 20 december 1922 i Stockholm, med Disa Gunhild Ingeborg Janzon (1890-1977). Efter studentexamen i Norrköping skrevs han in vid Uppsala universitet hösten 1910 och blev fil.kand. 1913, fil.mag. 1923, fil.lic. 1925 och avslutningsvis fil.dr den 31 maj 1926. Däremellan var han lärare på Molkoms folkhögskola 1912, Lunnevads folkhögskola 1913-1915, folkhögskolan Hvilan 1915-1918, två kommunala skolor i Norrköping 1921-1923 och i svenska och tyska vid Vasa realskola i Stockholm 1925-1958. Vid sidan av sin lärargärning arbetade han som journalist och medverkade i bland annat Norrköpings Tidningar och Stockholms Tidningen.[1]

Manusförfattare och teaterhistoriker[redigera | redigera wikitext]

Journalistiskt intresserade sig Nordén på 1910-talet för film och teater. Han skrev recensioner och en artikelserie om filmens utveckling i världen. För detta belönades han med ett stipendium: sommaren 1919 fick Nordén följa en svensk-norsk inspelning av Synnöve Solbakken. Under inspelningen på Nordkalotten kom han i kontakt med regissören Mauritz Stiller, som också var där på besök. Nordén erbjöds ett treårsavtal med det nybildade Svensk Filmindustri.[2] Han kom att bli manusförfattare och sekreterare åt Stiller, som hade nya filmidéer på gång och medverkade i början av 1920-talet i skapandet av två filmproduktioner, Erotikon[3] och Johan.[4] I den första filmen medverkade han för övrigt som statist, där han vid en laboratoriescen var en av assistenterna.[5]

Av olika orsaker kom Nordén och Stiller att gå skilda vägar, men så sent som sommaren 1925 hade Stiller velat att Nordén skulle följa med till USA för filmproduktion, men denne och framför allt Nordéns fästmö, tackade nej.[6] Nordén sägs även vara den som har gett Greta Gustafsson sitt artistnamn Garbo, vid en tilltänkt filmproduktion med Stiller där hon skulle ha fått huvudrollen. Garbo är en förvrängning av namnet på Gustav II Adolfs svåger Gábor Bethlen, och vilken Nordén ofta talat om i sin historieundervisning på folkhögskolan Hvilan 1915-1918, innan han blev manusförfattare åt Stiller.

Även fortsättningsvis kom Nordén att intressera sig för film och teater, skrev recensioner och startade en filmklubb för personal, elever och föräldrar vid Vasa realskola, där han visade kvalitetsfilm och höll föredrag om dessa. I sin senare skriftliga produktion kom Nordén att åter ta upp sin teaterhistoriska forskning, vilket han hade varit sysselsatt med i sin ungdom, inriktade sig framförallt på Norrköpings teatrars historia åren 1700-1850, vilket resulterade i Norrköpings äldre teatrar 1. 1700-talets teatrar. (1955) och Norrköpings äldre teatrar 2. Saltängsteatern 1798-1850. (1957).[7]

Arkeolog och historiker[redigera | redigera wikitext]

Hällristningar vid Himmelstalund

Arthur Nordén är, med sina många utgrävningar och sin stora skriftliga produktivitet, en portalfigur inom östgötaarkeologin. Intresset för ämnet grundlade han som ung skolelev 1903 då han var hantlangare vid Oscar Almgrens utgrävningar i Borgs socken. En av deltagarna var prins Gustav Adolf. Prinsen genomgick en kur på Kneippbadens kuranstalt och studerade fornlämningar i trakten. Prinsen upptäckte en del nya ristningar och publicerade sina resultat i Meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum 1904.

Nordén kom med stor entusiasm att fortsätta detta arbete med Norrköpings hällristningar i drygt två decennier. Genom enträgna forskningar i fält upptäckte han själv mellan 3000 och 4000 hällristningar, mestadels i hemstadens närhet men även i övriga Östergötland. Det resulterade i en bok på tyska. Nordén disputerade 18 maj 1926 på avhandlingen Östergötlands bronsålder. För docentur och en akademisk karriär krävdes betyget "Med beröm godkänd", vilket han fick, men i betygsprotokollet tillfogades orden "med tvekan". Därmed var den akademiska banan stängd.

Nordén var även intresserad av såväl järnåldersforskning som Norrköpings medeltid, i det senare fallet främst skriftliga urkunder.[8]

Vid sidan av försök att lokalisera platsen för Bråvalla slag, vilket han tillsammans med Birger Nerman hävdade hade ägt rum på slätten nedanför Kolmårdsbranten, norr om Norrköping, är det främst tre av Nordéns utgrävningar som är viktiga: de vid Ringstad gård, Bodaviken och vallanläggningen Götavirket i Västra Husby.[9] Nordéns insatser inom järnåldersforskningen färgades av sagohistoriska teorier kring Bråvallaslaget och Helge Hundingsbane. Vad gäller Ringstad hade han faktiskt publicerat grunddragen i det som skulle bli hans slutgiltiga tolkning redan 1917, när han knappt ens hade påbörjat utgrävningarna. Nordéns energiska grävande och noggranna publicering av resultaten är än idag av stort värde för järnåldersforskningen, fastän hans tolkningar uppfattas som fantasterier.

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Zadigs äfventyr: en orientalisk berättelse om ödet. (Översättning av Voltaire 1694-1778). Stockholm 1912.
  • I segelbåten: Högra skon; Hvita fågelhunden. Norrköping 1912.
  • Bacchi prästinnas gifte. Bellmanska interiörer från 1700-talets Norrköping. Ur rättegångshandlingar rörande Ulla Winblad och hennes man i Norrköpings stadsarkiv och annorstädes. Norrköping 1914.
  • Finis mundi eller talteknik i nio scener: Spexrevy på Åsakursen 1915. Norrköping 1915.
  • Lärobok i svenska språkets byggnad för folkhögskolor, lantmannaskolor samt självstudium. Stockholm 1915.
  • Linköpings gator och gränder: Namnhistoriska kuriosa. Linköping 1915.
  • Vårt gamla Norrköping. 2, Norrköpingsbygdens fornminnen: en vägvisare vid hembygdsströftåg. Norrköping 1915-1916.
  • Bildgåtan i bronsåldersgraven vid Kivik: En nyckel till hällristningarnas problem. Norrköping 1917.
  • Några bidrag till Bråvallaslagets bygdegeografi. Norrköping 1918.
  • Norrköpings medeltid: ett diplomatarium Norcopense omfattande bevarade medeltidsbrev rörande staden Norrköping med Ö. Eneby, S. Johannis samt Borg och Löts socknar från tiden 1180-1521. Norrköping 1918.
  • Vad nytt i Orrelius’ avisa?: En komedi om gammalt tidningsväsende. Norrköping 1919.
  • Stadsplanens namnkrav dryftade i anledning av gators och kvarters uppkallande i Oxelbergsstaden i Norrköping. Norrköping 1919.
  • Spår av hedendom vid Norrköping. Norrköping 1921.
  • Saga och sägen i Bråbygden: insamlad och kommenterad. Norrköping 1922.
  • Stora stadskvarn i Norrköping: Anteckningar till Gamlabro fabriks historia. Norrköping 1923.
  • Sista kvarnen i Norrköpings ström: Anteckningar om den Ståhlbomska kvarnens öden överlämnade till Malcolm Törnqvist på hans 65-årsdag 22/2 1923 av personalen. Norrköping 1923.
  • Felsbilder der Provinz Ostgotland in Auswahl. Folkwang-Verlag 1923
  • Ramundersagan i ny belysning: Ett sagohistoriskt utkast. Norrköping 1923.
  • Sankt Olofsyxan: En studie över kultutövningens lokala kontinuitet. Fornvännen 1925.
  • Brandskogs-skeppet: Vår bronsålders märkligaste skeppsbild. Fornvännen 1925.
  • Bronsålderns skeppsbyggnadskonst i Norden. Teknisk tidskrift, Skeppsbyggnadskonst, 1925.
  • Östgötska smedjor från yngre järnålder. Fornvännen 1925.
  • En stambygd för götisk dikt: Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Ord och bild. Årg 35 (1926).
  • Den västgötska bronsåldersmantelns gåta löst. Ord och bild. Årg 35 (1926).
  • En litorinatids-boplats i Östergötland. Geol.fören.i Sthlm förh. nov-dec 1926, s. 536-540.
  • Handledning i kulturminnesvård och hembygdskunskap. Linköping 1926.
  • Ringstad och Götavirket: En östgötsk stambygd för forngermansk diktning. Linköping 1926.
  • Kiviksgraven och andra fornminnen i Kivikstrakten. Stockholm 1926.
  • Stångebro och Gamlabro: "Eriksgatans" huvud-broar i Östergötland och bebyggelsehävden vid dem. Arkeologiska anteckningar. Stockholm 1929.
  • Östergötlands järnålder. 2 volymer. Stockholm 1929-1943.
  • Stensträngarnas ålder och uppgift. Stockholm 1930.
  • Sverigenamnet och Enköpingsbygden: Ett arkeologiskt bidrag till ortnamnsforskningen. Stockholm 1931.
  • Ett rättsdokument från en fornsvensk offerlund. Oklundaristningen, en nyupptäckt östgötsk rökrune-inskrift. Fornvännen 1931. Stockholm.
  • Runforskning. Stockholm 1931.
  • Bilder till svensk historia: Beskrivande text. Stockholm 1932.
  • Stenåldersboplatser i Östergötland. Östergötlands äldsta stenåldersboplats. Stockholm 1932
  • Svintuna och dess kastal vid Eriksgatan: Ett arkeologiskt bidrag till ortnamnsforskningen. Fornvännen 1933.
  • Kårstadsristningens skeppstyp. Stockholm 1933.
  • Sveriges historia i bilder: urval och text. Stockholm 1934.
  • Från Kivik till Eggjum. Fornvännen 1934.
  • Gåtfullt i svensk gravfältstopografi. Studier tillägnade Gunnar Ekholm 13/3 1934. Uppsala 1934.
  • Norrköpingsbygdens hällristningar. Stockholm 1936.
  • Söderköpingsstenen: En nyfunnen runsten med magiskt syfte från "övergångstiden". Stockholm 1937.
  • Magiska runinskrifter. Lund 1937.
  • Norrköpings äldre teatrar 1. 1700-talets teatrar. Norrköping 1955.
  • Norrköpings äldre teatrar 2. Saltängsteatern 1798-1850. Norrköping 1957.
  • Sägen och fornminne i Fiskebybygden: anteckningar. Fiskeby AB, Norrköping 1961.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helmfrid, Björn (Norrköping 1992), Ur fil dr Arthur Nordéns brevväxling 1. Brev från fil dr Erik Sundin 1909-1944, s. 10-14.
  2. ^ Helmfrid, Björn (Stockholm 1991), Arthur Nordén, Svenskt biografiskt lexikon XXVII’’, s. 172-177.
  3. ^ Waldekranz, Rune, Björn (Stockholm 1985), Filmens historia, del 1:Pionjäråren, s. 531-534.
  4. ^ Helmfrid, Björn (Norrköping 1992), Ur fil dr Arthur Nordéns brevväxling 1. Brev från fil dr Erik Sundin 1909-1944, s. 94, 96f.
  5. ^ Helmfrid, Björn (Norrköping 1992), Ur fil dr Arthur Nordéns brevväxling 1. Brev från fil dr Erik Sundin 1909-1944, s. 91.
  6. ^ Axelsdotter, Gerd, Arthur Nordén är vår främste fornforskare, Norrköpings Tidningar 11/11 1977; Helmfrid, Björn, Fornforskaren Arthur Nordén, Norrköpings Tidningar 27/12 1991.
  7. ^ Helmfrid, Björn (Norrköping 1992), Ur fil dr Arthur Nordéns brevväxling 1. Brev från fil dr Erik Sundin 1909-1944, s. 12ff.
  8. ^ Helmfrid, Björn (Norrköping 1996), Ur fil.dr Arthur Nordéns brevväxling 2. Korrespondens med Edward Ringborg 1914-1929. (Den 386 sidor långa boken upptar olika aspekter kring Nordéns historiska forskningar.)
  9. ^ Axelsdotter, Gerd, Arthur Nordén är vår främste fornforskare, Norrköpings Tidningar 11/11 1977; Helmfrid, Björn, Fornforskaren Arthur Nordén, Norrköpings Tidningar 27/12 1991.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]