Aspartam

Från Wikipedia
Aspartam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnN-(L-α-Aspartyl)-L-fenylalanin-metylester
Kemisk formelC14H18N2O5
Molmassa294,3 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer22839-47-0
SMILES[NH3+][C@@H](CC([O-])=O)C(N[C@@H](CC1=CC=CC=C1)C(OC)=O)=O
Egenskaper
Smältpunkt246 °C
Kokpunkt- °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

1
1
0
LD50> 10 g/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aspartam är ett sötningsmedel som kan användas i stället för socker i lightprodukter, sockerfria tuggummin och andra livsmedel. Medlets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA), men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror.

Aspartam är ett ämne (en dipeptidester) som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

Egenskaper

Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar. Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är ungefär lika mycket som de flesta sockerarter. Detta betyder att aspartam ger lika mycket kalorier som socker viktmässigt, men på grund av sin cirka 150 - 200 gånger sötare smak används aspartam i betydligt mindre mängd än socker. Det förlorar sin sötma vid lagring under lång tid, men tillverkarna kan förbättra stabiliteten genom tillsatser.[1] Däremot bryts det snabbt ned vid uppvärmning[2].

Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte någon laxerande effekt vid överkonsumtion.[3] Det finns, enligt den statliga rapporten Mat vid fetma (refererad i Annica Nylander mfl.[2]), endast ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att drycker sötade med aspartam, i jämförelse med drycker ej sötade med aspartam leder till en viktminskning hos personer med fetma. Enligt några enstaka artiklar kan aspartam leda till ökad aptit eller viktuppgång, men flera studier visar motsatsen. Det sammantagna vetenskapliga underlaget är att aspartam kan fungera som en ersättning för socker för viktnedgång.[4]

Historik

Aspartam eller aspartylfenylalanin (marknadsförs som NutraSweet, Equal, Egal eller Canderel), upptäcktes 1965. Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA. För de som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam. Det är idag det mest använda sötningsmedlet i läsk.

Metabolism

När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol (träsprit), asparaginsyra och den essentiella aminosyran fenylalanin. Samtliga dessa finns även i naturlig mat.[5][6] Metanolet finns i lägre dos än i exempelvis fruktjuicer och omvandlas i sin tur snabbt till formaldehyd och formsyra, som också produceras naturligt av kroppen.[4]

Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin, och måste därför undvika att konsumera aspartam, men även naturliga livsmedel som innehåller fenylalanin. Därför märks alla produkter som innehåller aspartam med texten "Innehåller en fenylalaninkälla". I Sverige utförs ett så kallat PKU-test på alla nyfödda, för att undersöka om de lider av sjukdomen.[4]

Användning

Aspartam är tillsatt i närmare 6000 livsmedel världen över, varav ca. 2000 i Europa. Substansen används som sockerersättning i bl.a. bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.

Framställning

Aspartam är ett derivat av aminosyror där två av dessa, fenylalanin och asparaginsyra används för framställningen. Vid framställning av aspartam används termolysin.

Debatten om risker

Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda och debatterade.[7] För de som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam. Aspartam är både förespråkat och ifrågasatt. Bland annat har viss forskning publicerats som visat hälsorisker,[8][9] och annan forskning som visar på att det är ofarligt för människor i rätt mängd - förutom för personer med sjukdomen PKU.[10] EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt.[10] Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.

Enligt en studie som presenterades i Environmental Health Perspectives 2007 kan kontinuerlig konsumtion av aspartam leda till leukemi, lymfcancer och bröstcancer.[11] FDA[12] har avfärdat studiens resultat på grund av brist på transparens och ett flertal brister i studien. De ser därmed ingen anledning att revidera de tidigare fastlagda accepterade dagliga intagsnivåerna av aspartam. Det finns inget stöd för att aspartam skulle vara cancerframkallande enligt flera översiktsstudier.[3][13]

En annan akademisk studie i European Journal of Clinical Nutrition visade på ett möjligt samband mellan aspartam och nervskador i hjärnan.[14] Översiktsstudier över kliniska studier har dock inte kunnat visa på tecken av neurotoxiska effekter [15][3] och studier av metabolism antyder att det inte är möjligt att få i sig tillräckligt med asparaginsyra och glutamat genom mat och dryck i nivåer som skulle vara giftiga.[13]

Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt vid konsumtion under gränsvärdet för den som inte har sjukdomen PKU.[16]

Mer än 90 länder har kommit fram till att aspartam är säkert för mänsklig konsumtion.[17] FDA har beskrivit aspartam som en av de mest noggrant testade och studerade livsmedelstillsatserna som de någonsin har godkänt och att dess säkerhet är "clear cut".[18]

Riskgrupper känsliga för effekter av aspartam är bland annat de drabbade av den ärftliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri (PKU), samt individer med affektiva störningar som visat sig vara särskilt känsliga.[19]

Se även

Referenser

  1. ^ Informa Healthcare – Aspartame: A Safety Evaluation Based on Current Use Levels, Regulations, and Toxicological and Epidemiological Studies
  2. ^ [a b] Nylander, Annica; m.fl. (2014). Livsmedelskunskap 
  3. ^ [a b c] Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: Regulatory safety and epidemiological issues, metastudie 2013
  4. ^ [a b c] Nej apartamet i din lightläst är inte farligt, Metro Viralgranskaren 2017-02-14
  5. ^ Livsmedelsverket: Sötningsmedlet aspartam Arkiverad 18 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1865825
  7. ^ Henkel, John (1999). "Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite". FDA Consumer Magazine 33 (6): 12–6. PMID 10628311. Archived from the original on January 2, 2007
  8. ^ Soffritti M. et al., Aspartame administered in feed, beginning prenatally through life span, induces cancers of the liver and lung in male Swiss mice, Am. J. Ind. Med. 2010, 53, 1197-1206 läst 2012-09-09
  9. ^ Halldorsson T.I. et al., Intake of artificially sweetened soft drinks and risk of preterm delivery: a prospective cohort study in 59334 Danish pregnant women. Am. J. Clin. Nutr. 2010, 92: 626-633 läst 2012-09-09
  10. ^ [a b] http://www.efsa.europa.eu/en/faqs/faqaspartame.htm#4 efsa.europa.eu läst 2012-09-09
  11. ^ Fox News
  12. ^ FDA 2007
  13. ^ [a b] Aspartame: Review of Safety
  14. ^ Review raises questions over aspartame and brain health FoodQuality News 3 april 2008
  15. ^ Aspartame: A safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies: [1]
  16. ^ Socialstyrelsen – Kost vid diabetes
  17. ^ [2]
  18. ^ [3]
  19. ^ http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search/r?dbs+hsdb:@term+@rn+22839-47-0

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aspartam&oldid=40728648”