Axel Sparre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För landshövdingen på Gotland, överståthållaren och riksrådet, se Axel Sparre (1620-1679).
För kaptenen och målaren (1839-1910), se Carl Axel Ambjörn Sparre.
Axel Sparre
Axel Sparre, målning av David Richter den äldre.
Titlar
Tidsperiod 1677–1699
Tidsperiod 1699–1705
generalmajor i infanteriet
Tidsperiod 1705–1710
Tidsperiod 1710–1713
general i infanteriet
Tidsperiod 1713–1721
Tidsperiod 1721–1728
Yrke Militär
Övrigt arbete Envoyé, Konstnär
Militärtjänst
I tjänst för Republiken Förenade Nederländerna Nederländerna
Sverige Sverige
Tjänstetid 1671–1728
Befäl Västmanlands regemente
Slag/krig Fransk-nederländska kriget

Skånska kriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
Född 9 januari 1652
Visby, Gotland
Död 28 maj 1728 (76 år)
Brokinds slott, Östergötland
Begravd Linköpings domkyrka, Östergötland
Frälse/adelsätt Sparre
Sätesgård Brokinds slott, Östergötland
Far Axel Sparre
Mor Margareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa
Släktingar Erik Sparre af Sundby
Familj
Make/maka Anna Maria Falkenberg (1721–1728)
Karl XII i Bender. Målning av Axel Sparre (1715).

Axel Sparre, född 9 januari 1652 i Visby, Gotland, död 31 maj 1728 Vårdnäs församling, Östergötlands län (på Brokinds slott), var en svensk greve, militär och konstnär. Sparre var son till Axel Carlsson Sparre och Margareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa och bror till kammarherren och konstnären friherre Carl Sparre (1648-1716) samt halvbror till Erik Sparre af Sundby. Sparre var en av Karl XII:s närmaste vänner. Han blev student i Uppsala 1662, antogs som volontär vid Livgardet 1671 och gick 1672 i holländsk tjänst men återkallades 1674 och utnämndes till kapten vid Henrik Horn af Marienborgs infanteriregemente i Stade. Sedan han återvänt till Sverige , deltog han i Karl XI:s skånska krig och var bl. a. med om slaget vid Lund och Landskrona. 1677 blev han kapten vid Livgardet och senare samma år överstelöjtnant vid Närke-Värmlands regemente. Vid 1697 års riksdag arbetade han ivrigt för Karl XII:s myndigförklarande och utnämndes 1699 till överste och chef för Västmanlands regemente, generalmajor 1705, generallöjtnant 1710, general i infanteriet 1713 och slutligen fältmarskalk 1721.[1]

Han deltog i Karl XII:s fälttåg 1700–09 i det Stora nordiska kriget, till exempel i slaget vid Düna, slaget vid Kliszów, slaget vid Fraustadt och slaget vid Poltava. Därefter följde han Karl XII till Bender och förde där befälet över den svenska armén sedan Karl XII återvänt till Sverige.[1] Sparre var verksam som amatörkonstnär och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Norberg, ErikAxel Sparre i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
  2. ^ Nationalmuseum

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]